Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2019-06-19

Det svarta guldet är vid ett vägskäl

wysiwyg_image

Denna artikel framgår ur Aktiespararen nummer 6–7 2019.

Oljepriset har stigit rejält sedan decemberbotten. Ett ovisst konjunkturförlopp agerar broms medan stora geopolitiska risker ger stöd. Rådande mix är högintressant för det svarta guldet.

Svordomarna duggar tätt på en bensinmack på en valfri plats i Sverige. 17 kronor litern för 95-oktanig bensin är all-time-high. Prisstegringen under 2019 är både uppseendeväckande och engagerar det svenska folket. Över 600 000 individer har redan gått med i Facebook-­gruppen ”Bensinupproret 2.0”.

Bakom rusningen finns dels självklara förklaringar som den ursvaga svenska kronan och ett högre världsmarknadspris för råolja, men också nya skattehöjningar. Faktum är att nästan 10 kronor av bensinpriset på 17 ­kronor utgörs av skatt. En skatt på redan skattade pengar.

Allra tuffast är det för landsbygden, där avstånden är stora och kollektiva trafiklösningar  i allt väsentligt saknas. Dyra el- och laddhybrider är heller inget alternativ för mer resurssvaga grupper. I riksdagen är det skygglappar på och ”ledartröja i klimatomställningen” som gäller.

Viktig makrovariabel

Vidgar vi perspektivet är olje­prisets utveckling en av de viktigaste makroekonomiska variablerna  i världen. Det beror på att oljan är den mest användbara och mång­sidiga naturtillgången som ­människan känner till.

Historiskt har en nära korrelation funnits mellan befolkningsmängd, oljekonsumtion och den ekonomiska tillväxten i världen. Ju mer ekonomisk aktivitet och ju fler individer, desto mer energi behövs för att tillgodose den förhöjda nivån i ekonomin. Det är logiskt.

När en ekonomi expanderar behövs fler transporter och vanligen en större fordonspark som, i aggregerade tal, har en högre bränsleförbrukning. Huvuddelen av allt i världsekonomin transporteras än idag med hjälp av oljebaserade transportmedel.

Grundprincipen är alltså att ökad tillväxt kräver mer olja. Efterfrågan växer i dagsläget med cirka 1,5 miljoner fat om dagen/år, ­pådrivet av en till synes omättlig asiatisk aptit.  Med det sagt, ska oljepriset fortsätta upp från dagens nivåer kring 70 dollar för Nordsjöoljan eller stundar en ny oljepriskrasch?

Oljeoptimisten

Oljeoptimisten börjar med att konstatera att den globala tillväxten håller i sig, även om vissa avmattningstendenser förekommer på sina håll. Enligt ledande prognosmakare förväntas global BNP expandera med godkända 3 procent under 2019. Det är ingen kioskvältande takt, men ökad ­tillväxt går hand i hand med ökad efterfrågan på råolja och dess ­raffinerade produkter. Efterfrågesidan ger på så vis fortsatt stöd åt oljepriset.

Utbudsdynamiken är mer komplex. Amerikansk skifferolja har kullkastat balansen på marknaden, men optimisten poängterar att huvuddelen av världens oljeproduktion fortfarande är centrerad till Mellanöstern.

I spåren av ökad geopolitisk spänning i regionen – särskilt mellan­ USA och Iran – kan störningar av utbudet med lätthet inträffa. Iran har till och med varnat­ med att stänga det kritiska Hormuzsundet. Spänningen ser i nuläget ut att öka och det talar för högre priser. Sammantaget ska oljepriset upp till 100 dollar fatet inom 12 månader enligt optimisten.

Oljepessimisten

Pessimisten ser i stället flera faktorer som talar för ett relativt stort oljeprisfall till nivåer kring 40 dollar fatet inom 12 månader. Den främsta förklaringen till varför oljepriset ska ned finns på efterfrågesidan, där både en inbromsad global tillväxt, ökat miljöfokus och elbilarnas framväxt ritar om kartan kring nuvarande dynamik med utbud och efterfrågan.

På marginalen minskar såväl elbilar som mer bränsleeffektiva motorer efterfrågan på råolja och dess raffinerade produkter, något som talar för lägre oljepriser framöver. Handelskriget mellan USA och Kina är en annan faktor som ger förutsättningar för en regelrätt tvärnit.

På utbudssidan finns en rad faktorer som gör att producenterna är trögrörliga med att justera ned sin utvinningstakt. Oljerika nationer som exempelvis Saudiarabien och Ryssland är helt beroende av sina oljeinkomster för finansiering av sin statsbudget.

I bakgrunden finns amerikanska skifferoljeproducenter som med lätthet kan öka sin utvinningstakt tack vare gynnsamma förutsättningar, tillgängliga krediter och en förbättrad teknologi. Det talar för varaktigt ökad produktion.

Oljepessimisten argumenterar också för att den geopolitiska spänningen i Mellanöstern kommer att minska. Regionen är – och har alltid varit – volatil, men det innebär inte att en väpnad konflikt mellan USA och Iran är nära förestående. Som så många gånger tidigare kommer situationen att lugna sig även denna gång

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.