Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2021-09-11

EKOFIN: BUDGETDUVOR VILL ATT EU SNABBT MJUKAR UPP STAB PAKT

BRDO (Nyhetsbyrån Direkt) Budgetduvorna bland EU:s länder vill snabbt komma överens om mjukare budgetregler under 2022.

Då kan dessa regler träda i kraft utan en återgång till de nuvarande, striktare reglerna i januari 2023.

Det framgick vid ekofinmötet med EU:s finansministrar i slovenska Brdo under fredagen och lördagen.

Finansministrarna från Frankrike och Italien, Bruno Le Maire och Daniele Franco, förespråkade denna tidtabell.

"Vi har 15 månader på oss", sade Daniele Franco till journalister.

Sverige och andra budgethökar sade i stället att innehållet i reformen är viktigare än att det går fort.

De tycker i stort att nuvarande regler i stabilitetspakten är bra, även om reglerna kan förenklas, förtydligas och genomföras mer konsekvent.

Finansminister Magdalena Andersson sade till Nyhetsbyrån Direkt att även hennes tyske kollega Olaf Scholz instämde i att de nuvarande reglerna är tillräckligt flexibla.

Under den tyska valkampanjen har osäkerhet uppstått om Tysklands ståndpunkt kan ha mjuknat.

Ett förslag från budgetduvorna i södra EU är att göra undantag i reglerna för klimatinvesteringar -- att införa en så kallad gyllene regel.

EU:s ekonomikommissionär Paolo Gentiloni varnade för att nettoinvesteringarna sjönk till noll i många länder under finanskrisen.

"De som vill ha slappare regler använder nu behovet av gröna investeringar som argument. De vill luckra upp stabilitetspakten med ständigt nya argument", sade Magdalena Andersson.

"Hade det varit en annan kris under uppsegling hade de använt sig av den", fortsatte hon.

Hon uppmanade EU-länderna att skapa utrymme i sina budgetar för klimatinvesteringar på vanligt sätt – öka tillväxten, omprioritera mellan utgiftsposter eller höja skatter, som koldioxidskatter.

"Problemet är inte budgetreglerna. Problemet är att vissa länder har alldeles för hög statsskuld. Lösningen på detta är inte att dessa länder ska ha ännu mer i statsskuld", sade Magdalena Andersson.

En annan budgethök, Österrikes finansminister Gernot Blümel, sade att skuldbördan måste sänkas på lång sikt för att skapa budgetutrymme inför nästa kris.

Dock är det inte realistiskt att tillämpa nuvarande regler fullt ut, sade kommissionens vice ordförande för ekonomin Valdis Dombrovskis.

Takten som en hög skuld ska sänkas är för hög, sade han. Reglerna föreskriver en årlig sänkning av skulden med en tjugondel.

Bruno Le Maire sade att höga skulder måste sänkas. Men takten får inte äventyra återhämtningen.

Han ser gärna att reformen av budgetreglerna kopplas ihop med att återhämtningsfonden RRF förlängs och permanentas.

En permanent återhämtningsfond skulle då kunna bli en sorts eurobudget, som Frankrike länge har förespråkat.

Under coronapandemin har EU:s finansministrar suspenderat budgetreglerna genom en undantagsklausul.

På så vis har EU-länderna haft tillåtelse att bryta mot stabilitetspaktens gräns för budgetunderskott på 3 procent av BNP och ge kraftiga stöd till ekonomin. (EU:s statsstödsregler har också delvis suspenderats så att företag har kunna ta emot stora stöd.)

I början av pandemin kom finansministrarnas överens om att undantaget skulle vara tills EU:s BNP har nått samma nivå som före pandemin.

I våras såg detta ut att ske först under 2022. Då beslöt finansministrarna att förlänga undantaget under hela 2022.

Nu ser i stället EU ta igen BNP-tappet före årets slut.

Men Valdis Dombrovskis sade att undantaget ska finnas kvar nästa år ändå.

"EU-länderna bör ta med i beräkningen att undantaget försvinner 2023. De statliga stöden bör bli allt mer riktade och tillfälliga", sade han.



Bengt Ljung +32-2-230 74 56
http://twitter.com/Direktbryssel
Nyhetsbyrån Direkt


Författare Direkt-SE

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.