Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2019-03-13

EKONOMI: TOLKNINGAR AVGÖR OM ÖVERSKOTTSMÅL NÅS - BRUSEWITZ

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Överskottsmålet kommer inte att klaras om alla
fyra partier i Januariöverenskommelsen ska få igenom sina tolkningar av
73-punktsprogrammet.

Det sade Urban Hansson Brusewitz, chef för Konjunkturinstitutet, vid ett
seminarium i SNS regi på onsdagen.

Han konstaterade att penningpolitikens möjligheter att motverka en
konjunkturnedgång är begränsade framöver, men sade att överskottsmålet ger
utrymme för en expansiv finanspolitik vid en djupare lågkonjunktur, bland
annat skulle en del åtgärder kunna tidigareläggas och kommunerna få mer
pengar, för att stora skattehöjningar ska kunna undvikas.

"Vid en djup kris ser jag inte att man inte kan sänka skatter och öka
utgifterna ganska rejält", sade han.

Han sade också att man möjligtvis skulle kunna gå över till ett balansmål i
slutet av 2020, så att demografin delvis kan få ett genomslag.

Enligt Brusewitz ligger utrymmet för ofinansierade reformer kring 100
miljarder kronor eller 2 procent av BNP till 2022, vid oförändrade regler,
men han tillade att allt budgetutrymme är intecknat för hela mandatperioden.

Effekterna av Januariöverenskommelsen är att utgifterna ökar med cirka 2
procent av BNP fram till 2022, motsvarande ca 100 miljarder kronor. Den
största osäkerheten ligger i den fördelningspolitiska ambitionen att minska
klyftorna i samhället, en annan är att pensionerna ska höjas för människor
med låga inkomster.

På inkomstsidan räknar KI med att skattekvoten antingen kan öka eller minska
något. De tror det blir en omfördelning inom en i stort sett oförändrad
skattekvot.

Budgeteffekter av Januariöverenskommelsen är bland annat att statsbidragen
till kommunerna höjs med mindre än kostnaden för att behålla
personaltätheten.

När det gäller arbetsutbudet är de sammantagna effekterna oklara, men det är
troligt att efterfrågan på utsatta grupper på arbetsmarknaden kommer att öka,
åtminstone på några års sikt.

KI vill att generella sänkningar av arbetsgivaravgifterna undviks och varnar
också för att stärka stödet för korttidsarbete, eftersom det riskerar att
minska systemets koppling till djupa lågkonjunkturer och bromsa en önskvärd
strukturomvandling.

KI anser inte att höghastighetstågen är samhällsekonomiskt hållbara, men
Brusewitz tror ändå att det går att klara med omprioriteringar, trots att
byggandet sammanfaller med att demografin ställer större krav.

Clas Olsson, generaldirektör på ESV, konstaterade också att skatteintäkterna
ökar långsammare och det gör även utgifterna.

Enligt ESV ligger reformutrymmet på 60 miljarder kronor under mandatperioden.

"Men det är omöjligt att säga vad reformprogrammet kostar", sade Olsson och
tillade att det är "rätt skickligt skrivet. Det kan både bli rätt dyrt och
rätt billigt".

Enligt Olsson skulle 73-punktsprogrammets förslag kunna rymmas inom de 60
miljarder kronor i reformutrymme som de räknar med, "och absolut inom de 100
miljarder kronor som KI ser". (Skillnaden mellan reformutrymmet mellan KI och
ESV handlar, enligt Brusewitz på olika sätt att räkna.)

Han tror dock inte att extra pengar till kommunerna, 5 miljarder kronor extra
enligt ESV, inte kommer att räcka till att säkra välfärden och inte heller
finansieringen av höghastighetståg klaras inom överskottsmålet.

Grön skatteväxling kan leda till att resurser omfördelas från fattiga till
rika, och detta måste mötas på något sätt, enligt Olsson.

Susanne Ackum, doktor i nationalekonomi och tidigare statssekreterare på
finansdepartmentet, var orolig för att drivkrafterna för strukturomvandling
(med en svag växelkurs och låg ränta länge), kan motverkas av stärkt
korttidsarbete och mer pengar till kommunerna.

Hon sade att hennes oro är att vi får en normal konjunkturnedgång, men att
kommunerna eller näringslivet inte har gjort tillräckliga
strukturförändringar, och då riskerar svaga grupper att slås ut från
arbetsmarknaden.

Ackum sade att det är viktigt att budgetramverket fortsätter att fungera i det
här nya läget som uppstått.

Anna Breman, chefekonom på Swedbank, lyfte fram att svenska statsskulden har
mer än halverats sedan finanskrisen på 1990-talet, men att hushållens skulder
samtidigt ökat kraftigt.

"Det får idag konsekvenser för arbetsmarknaden, för utrikes födda, för
nyinvandrade, för unga", sade Breman.

Hon tycker att det viktigaste som finns med i Januariavtalet är "ambitionen"
för arbetsmarknaden, att parterna ska hitta en lösning för reformer av
arbetsrätten, och skatteförslagen.

"Det jag verkligen saknar är en helhetsbild. Jag skulle vilja se en
sammanhållen bostads- och skattereform" , sade Breman, som gärna skulle velat
se större ambitioner för den högre utbildningen och forskningen.

Enligt Ackum är målkonflikterna i 73-punktsprogrammet "ganska tydliga" när det
gäller skatteområdet.

De absolut viktigaste reformerna i programmet är, enligt KI-chefen, reformer
på arbetsmarknaden, men han var samtidigt kritisk mot prioriteringarna som
partierna gör, inte minst med tanke på det säkerhetspolitiska läget.

---------------------------------------
Sofia Polhammer +46 8 5191 7937

Nyhetsbyrån Direkt

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.