Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2020-06-15

EMU: SYDEUROPA KLARAR ÅRETS UNDERSKOTT, TUFF ÅTERHÄMTNING - SHB

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Sydeuropeiska länder som Italien och Spanien tillåts göra extraordinära budgetunderskott i år och ECB:s tillgångsköpprogram håller nere dessa länders räntekostnader. Däremot riskerar dessa länders relativt svaga statsfinanser att medföra en svagare återhämtning än i övriga euroområdet på grund av ett mer begränsat stimulansutrymme.

Det säger Erik Meyersson, Europaekonom på Handelsbanken, till Nyhetsbyrån Direkt.

OECD prognostiserade i veckan att såväl italiensk som spansk BNP faller med mer än 10 procent under 2020. Italiens statsskuld, enligt Maastrichtkriterierna, bedöms under året öka till omkring 160-170 procent av BNP, från 135 procent 2019. För Spanien antas samtidigt en ökning till runt 120-130 procent från strax under 100 procent.

"De kraftiga underskotten i flertalet länder är en naturlig konsekvens av den rejäla recessionen", säger Erik Meyersson.

Italien och Spanien har kunnat genomföra åtgärder för att lindra den värsta krisen men har inte utrymme för att lansera mer ambitiösa återhämtningsprogram, framhåller han.

"Tyskland har meddelat om åtgärder på motsvarande omkring 10 procent av BNP för att få i gång ekonomin på nytt medan Italien bara meddelat om åtgärder på runt 1 procent av BNP", säger Handelsbankenekonomen.

Av denna anledning är det viktigt med en gemensam finansiell lösning inom EU eller euroområdet såsom corona-obligationer eller någon form av ömsesidig finansiering.

"Det gäller att hitta en lösning runt avsaknaden av finanspolitiskt utrymme. Det fanns lite hopp i samband med det tysk/franska förslaget innan kommissionens egna förslag offentliggjordes", framhåller Erik Meyersson.

EU-kommissionens egen prognosrevidering under denna vår, mot den ekonomiska bedömningen i höstas, pekar mot att coronaviruset ger en negativ BNP-inverkan om cirka 1.200 miljarder euro inom EMU. Den föreslagna återhämtningsfonden är på 750 miljarder euro, varav drygt 330 miljarder är tänkta som bidrag till länder - eller bara omkring en fjärdedel den BNP-förlust som pandemin orsakar inom euroområdet, säger ekonomen.

"Allokeringsnyckeln är inte heller baserat på behov utifrån pandemins effekter", fortsätter han.

Han anser att relativt stora andelar av bidragen hamnar i Centraleuropa, jämfört med hur länder drabbas och kan klara av pandemin ekonomiskt. Dessutom skulle EU-kommissionens förslag kunna vara bättre ur ett perspektiv att medel snabbt betalas ut, snarare än flera år framåt i tiden, tycker han.

"Ett paket kan förväntas röstas igenom men som är ännu mer urvattnat", tror han är realistiskt att vänta sig. Detta kan samtidigt inte tänkas vara helt på plats redan i sommar, även om det vore önskvärt. Paketet kan tänkas dröja och vattnas ur ytterligare då det måste vara utformat för att inte skapa bredare politiskt missnöje i Central- och/eller Nordeuropa.

På grund av otillräckligt budgetutrymme och stöd från EU befarar Handelsbankenekonomen att Italien och Spanien kan få långsiktiga problem med att driva upp tillväxten i sina länder efter att de kortsiktiga problemen från pandemin löses med årets underskott. I och med ECB:s program för tillgångsköp leder den ökade skuldsättningen från coronakrisen inte heller till särskilt mycket högre räntor i Sydeuropa.

"ECB har lyckats få ned räntespreadar. Men de stora problemen kvarstår. ECB:s tillgångsköp är inte någon lösning på de strukturella problemen i sydeuropeiska länder", säger han.

Detta kan i sin tur föra med sig en rad följdeffekter, tror Erik Meyersson.

Att Italien och Spanien växer långsamt med en ihållande arbetslöshet kan i sin tur tänkas hålla inflationen nere. Samtidigt kan många andra länder i valutasamarbetet komma att växa snabbare med hjälp av storskaliga stimulanspaket. Denna divergens är något som i sin tur kan skapa problem för ECB.

"ECB:s räntepolitik bygger på ett vägt genomsnitt av inflationen i euroområdet. Det är mer relevant om det är en samling relativt likadana länder", resonerar han.

Möjliga risker på kortare sikt är att investerare på räntemarknaden testar hur långt som ECB är villigt att gå för att försvara Italien. Fortsatta och förnyade ifrågasättanden från tyskt författningsdomstolshåll riskerar enligt honom därutöver att skapa trovärdighetsproblem för euroområdet.

Erik Meyersson oroar sig också för att koalitionen i Italien spricker och att mer extrema partier kan vinna mark i landet. Han anser i allmänhet att det märks en sådan politisk dragning inom EU, både i länder och i Bryssel på Unionsnivå.

"Stora partier i EU har tappat i väljarstöd åt både höger och vänster, det är en mer fragmenterad politisk bild med fler partier", säger han som en jämförelse med tidigare tuffa lägen inom EU kring och efter finanskrisen.

Erik Meyersson säger att det nog funnits större möjligheter till "ett ambitiöst EU-paket" om inte världens ledande centralbanker varit så pass kompetenta som de var när coronakrisen bröt ut mars. Då var det ett skarpt läge på finansmarknaderna, vilket avvärjdes av centralbankernas proaktiva agerande. Avsaknaden av finanskrisrisken tror han i sin tur är något som minskar sannolikheten för att EU-politiker kommer överens om ett större överstatligt europeiskt stödpaket.

Detta riskerar alltså få till följd att länder som Italien och Spanien får brottas med en låg tillväxt och hög arbetslöshet i flera år. Erik Meyersson påpekar att dessa länder också är relativt starkt beroende av turism- och tjänstesektorn. Sådana typer av näringar riskerar att inte helt vara tillbaka på många år på grund av "ändrade beteenden" i svallvågorna av pandemin, fortsätter han.




Författare Direkt-SE

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.