Du är här

2017-01-06

En tillväxt på 2 procent är gott nog

Denna krönika framgår ur nummer 12 av tidningen Aktiespararen. 

Jag möter allt som oftast svenska företagskunder som beskriver hur deras affärer går som tåget och som i nästa andetag undrar hur länge det kan pågå. Det är bara att hålla med, svensk ekonomi har verkligen levererat och det på bred front. Inte bara tillväxten, utan även sysselsättningen har utvecklats starkt under en längre tid.

Frågan hur länge detta kan vara är desto svårare. Tillväxten under det tredje kvartalet var svag på bred front. Mycket talar för att vi får en inbromsning av ekonomin, men min bedömning är att svensk ekonomi landar mjukt.

Den främsta drivkraften för svensk tillväxt har varit den låga räntan. Riksbanken signalerade i sin senaste rapport att banken kan komma att sänka räntan ytterligare något, men enligt min bedömning ska det mycket till för att det blir billigare för hushåll och företag att låna. Penningpolitiken har nått vägs ände och stimulansen från fallande räntor lär utebli framöver. Det talar för att såväl bostadspriser som privat konsumtion ökar långsammare framöver. Hushållen är rationella och ökningstakten i skuldsättningen har bromsat upp, om än på en något hög takt.

Vad gäller investeringarna är det mer svårbedömt. Bostadsinvesteringarna har rusat. Vi har inte byggt så mycket som vi gör i dag sedan före 90-talskrisen. Bristen på bostäder gör att det lär fortgå ett tag till. Investeringar inom andra sektorer beror i första hand på behovet av kapacitet och på framtidsförväntningar. Många med mig utgår nog ifrån att den extrema stimulans vi haft från penningpolitiken de senaste åren är över.

Finanspolitiken borde ta över stafettpinnen, men det är inte särskilt troligt i närtid. En något mindre expansiv politik håller tillbaka investeringsviljan framöver. Kapacitetsutnyttjandet är högt, men det stora problemet är brist på arbetskraftskompetens. Samtidigt sker en strukturomvandling inom industrin där varuindustrin lägger mindre resurser på traditionella investeringar medan många företag behöver lägga allt mer resurser på datainvesteringar och infrastruktur.

Offentlig konsumtion har fått allt större betydelser sedan flyktingkrisen tog fart 2015. Det var dock en unik händelse. Sedan vi stängt gränserna lär offentlig konsumtion bromsa in igen. Kommuner och landsting står inför fortsatt stora utmaningar och kostnadsökningar, men de är inte alls lika akuta. För­utom flyktinghanteringen har kommunerna stora investeringsbehov i förskolor och skolor, då befolkningen i den gruppen ökar snabbt. Samtidigt som många landsting är i behov av återinvesteringar, inte minst i sjukhus. Det gör att vi får räkna med skattehöjningar från flera håll.

Exporten har bromsat in och risken är att bidraget därifrån blir måttligt framöver. Befolkningen minskar i de länder som vi historiskt har exporterat till, vilket påverkar efterfrågan. Samtidigt som signaler om stängda gränser och tullar, inte minst från USA förskräcker. Risken är stor att det slår mot Europa och Sverige. Råvarupriserna har dock bottnat, vilket gynnar flera av de stora industriföretagen i Sverige.

Vi har aldrig haft det så bra som vi har det i dag och en inbromsning av ekonomin till omkring 2 procent är inte dåligt. Det motsvarar det historiska snittet över en längre tid. Att fortsätta växa med en årstakt på 4–5 procent, vilket vi gjort en tid, är inte långsiktigt hållbart. En mjuklandning är klart bättre än full fart in i väggen. 

Författare Annika Winsth

Författare Annika Winsth

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.