Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2013-06-27

EU: Finansministrarna överens om hantering av banker i kris

(SIX) EU:s finansministrar kom under natten överens om ett
utkast till direktiv för hanteringen av banker i kris. Nu följer
förhandlingar med Europaparlamentet som ministrarna hoppas ska
kunna gå i mål före årsskiftet.

Det framgår av ett pressmeddelande från Europeiska rådet.

Det föreslagna direktivet syftar till att tillhandahålla
nationella myndigheter med gemensamma instrument för att
förhindra bankkriser och för att hantera alla finansiella
institutioner på ett ordnat sätt i händelse av kris, samtidigt
som man säkerställer grundläggande bankverksamhet och minimerar
skattebetalarnas förlustrisker.

Banker föreslås åläggas att ta fram återhämtningsplaner och
uppdatera dem årligen. Myndigheter föreslås samtidigt åläggas
att ta fram återhämtningsplaner för varje bank. Myndigheterna
föreslås också få makten att utse särskilda förvaltare hos
banken om bankens finansiella situation förvärras i betydande
grad, eller om det skulle ske allvarliga lagöverträdelser.

De huvudsakliga verktyg som det refereras till är avyttring
av delar av eller hela verksamheten, att inrätta en
övergångsbank för hälsosamma banktillgångar, att separera
tillgångar eller att genomföra en så kallad bail-in av bankens
fordringshavare.

Bail-in-verktyget skulle möjliggöra för
krishanteringsmyndigheterna att skriva ned aktiekapital eller
konvertera fordringar på en bank som fallerar eller som troligen
är på väg att fallera. Inlåning från privatpersoner samt små och
medelstora företag eller Europeiska investeringsbanken föreslås
bara drabbas efter att förluster har tagits av oförsäkrad
inlåning, oprioriterad inlåning och inlåning från storföretag.
Insättningar som omfattas av insättningsgarantin på upp till
100.000 euro föreslås alltid ha en bättre position än
ovanstående.

Bail-in föreslås aldrig bli aktuellt för försäkrad inlåning,
säkerställda obligationer, löne- och pensionsskulder till
anställda, skulder relaterade till varor eller tjänster som är
av kritisk betydelse för att upprätthålla bankens dagliga drift,
vissa skulder kring ersättningssystem samt interbankfordringar
med en ursprunglig löptid kortare än sju dagar.

Nationella krishanteringsmyndigheter föreslås få möjligheten
att helt eller delvis undanta skulder från bail-in i ett antal
situationer, nämligen om skulderna inte kan genomgå en bail-in
inom rimlig tid, eller om ett undantag krävs för att säkerställa
drift av kritiska funktioner i banker, eller om det krävs för
att undvika finansiell smitta eller om det krävs för att undvika
en värdeförstöring som skulle öka förlusterna hos andra
fordringshavare.

Krishanteringsmyndigheterna föreslås få möjlighet att låta
förluster från denna typ av undantag vandra vidare och drabba
andra fordringshavare, så länge inte dessa fordringshavare
skulle hamna i en situation som vore sämre för dem än vad som
skulle bli fallet i ett normalt konkursförfarande.

Nationella krishanteringsfonder föreslås inom tio år behöva
ha en täckningsnivå på minst 0,8 procent av den försäkrade
inlåningen i varje EU-land. Bankerna föreslås behöva göra årliga
inbetalningar till dessa krishanteringsfonder som skulle kunna
tillhandahålla tillfälligt stöd till banker via lån, garantier,
tillgångsköp eller kapital till övergångsbanker.

Fonderna föreslås även kunna användas för att kompensera
aktieägare eller fordringshavare för bail-in-förluster som de
inte hade drabbats av ifall ett normalt konkursförfarande hade
genomförts.

Vidare skulle finansministrarnas kompromiss tillåta att
nationella tillsynsmyndigheter i vissa undantagssituationer
undantar vissa fordringar från bail-in och använder
krishanteringsfonden till att ta förluster eller rekapitalisera
en krisdrabbad bank, ett handlingsalternativ som Sverige i
förhandlingarna har förespråkat bör finnas. Detta föreslås dock
bara få tillåtas genomföras om 8 procent av den krisdrabbade
bankens totala skulder, med beaktande av egna medel, har drabbat
bankens aktieägare och långivare.

En alternativ beräkningsmodell via riskvägda tillgångar
erbjuds också, något som Sverige har krävt i förhandlingarna.
Denna beräkningsmetod förutsätter att krishanteringsfonden i
förväg har resurser för att täcka minst tre procent av den
försäkrade inlåningen. Samtidigt föreslås möjligheten till denna
typ av tillskott begränsas till 5 procent av bankens skulder.

"I extraordinära fall, där denna gräns har överskridits och
när alla oförsäkrade, oprioriterade skulder, förutom skulder som
skulle kunna bli föremål för bail-in, har genomgått bail-in, kan
krishanteringsfonden söka finansiering från alternativa
finanseringskällor", uppges det.

I överenskommelsen finns även förslag om att nationella
krishanteringsmyndigheter ska få möjlighet att fastställa vissa
minimikrav för varje bank när det gäller förmåga att täcka
förluster.

Johan Lind, tel +46 8 586 164 48
johan.lind@six-group.se
SIX News

Författare TIC

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.