Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2020-07-21

EU-TOPPMÖTE: GODTAR BIDRAG FÖR FÅ RABATT, RÄTTSSTAT - LÖFVEN

BRYSSEL (Nyhetsbyrån Direkt) Sverige gick till sist med på coronabidrag för att få igenom viktiga prioriteringar som budgetrabatt, höga klimatambitioner och krav på rättsstatens principer.

Dessutom drev en absolut majoritet av EU-länderna på hårt för att återhämtningspaketet ska dela ut bidrag och inte bara ge lån.

Det sade statsminister Stefan Löfven vid en presskonferens på tisdagen efter EU-toppmötet.

På femte dagens morgon nådde EU-ledarna en uppgörelse om återhämtningspaketet och EU:s långtidsbudget 2021-2027.

"Det är väldigt bra att vi har fått uppgörelsen. Europa står inför många utmaningar", sade han. Han nämnde coronakrisen, brexit och en svår global situation.

"Överenskommelsen är bra för Sverige och bra för Europa. Samtidigt har vi värnat EU-avgiften genom att hålla nere budgetens omfattning och kunnat säkra rejäla svenska rabatter över hela perioden. De är de största rabatterna någonsin", fortsatte han.

Sveriges EU-avgift hålls kvar på 0,82 procent av BNI trots att den stora nettobetalaren Storbritannien har lämnat EU, påpekade Stefan Löfven.

Eftersom Sveriges BNI ökar kommer EU-avgiften ändå att öka. Nettoökningen uppskattas bli 6 miljarder kronor till en avgift på 45 miljarder kronor per år.

Återhämtningspaketets bidrag och lån finansieras genom att EU gemensamt lånar upp pengar. De 30-åriga lånen återbetalas av låntagaren medan bidragsdelen betalas via EU-budgeten.

Sveriges kostnad för återhämtningspaketets bidrag blir 4-5 miljarder kronor per år, sade Stefan Löfven.

Enligt finansdepartementets beräkningar bör 390 miljarder euro i bidrag kosta Sverige 4,9 miljarder kronor per år i höjd avgift.

Den svenska rabatten på EU-budgeten sattes till 1.069 miljoner euro per år under den sjuåriga budgeten, upp från omkring 800 miljoner euro per år under budgetperioden 2014-2020.

Statsministern gladdes åt att tilldelning av bidrag skulle följa strikta kriterier. En nödbroms finns också om EU-medel används felaktigt, sade han.

Sverige och de andra tre sparsamma länderna - Danmark, Nederländerna och Österrike - lyckades tillsammans sänka storleken på bidragen, sade han. Från början talades det om bidrag på 1.000 miljarder euro, och sedan om 500 miljarder euro, innan det stannade på 390 miljarder euro.

När det gäller krav på att EU-länder följer rättsstatens principer för att få EU-stöd förklarade sig Ungern och Polen som segrare. Premiärministrarna Viktor Orban och Mateusz Morawiecki hävdade att de stoppade sådana krav.

Stefan Löfven sade att detta var fel. Krav kommer att införas.

"Man får välja vem man ska tro på", sade han.

"Idag finns inga sådana regler. Nu är Europeiska rådet överens om detta. Det är ett helt nytt element i EU-budgeten", sade statsministern.

Kommissionen ska lägga ett förslag om en sådan mekanism, kanske redan inom en vecka, sade han.

Att EU-länder följer rättsstatens principer är viktigt för demokratin och för EU:s sammanhållning på sikt, tillade han.




Författare Direkt-SE

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.