Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2020-07-20

EU-TOPPMÖTE: SVERIGE GODTAR VISSA CORONABIDRAG FÖR FÅ RABATT(OMS)

(Omsädning: sändes första gången på söndagen)

BRYSSEL (Nyhetsbyrån Direkt) Under hårda påtryckningar accepterade Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike under söndagen att EU:s återhämtningspaket delar ut bidrag till coronadrabbade länder och inte bara lån.

Det sade statssekreterare Paula Carvalho Olovsson vid statsrådsberedningen till journalister under pågående EU-toppmöte på söndagskvällen.

Storleken på bidragsdelen i återhämtningspaketet ansågs vara den mycket svårlösta nyckelfrågan i hela förhandlingarna på toppmötet, enligt EU-källor.

På toppmötets tredje dag gjorde Sverige eftergiften att acceptera bidrag för att få andra prioriterade delar i förhandlingarna.

De var en rabatt på den svenska EU-avgiften, höga klimatambitioner och krav på att EU-länder måste följa rättsstatsprinciper för att få EU-stöd, sade Paula Carvalho Olovsson.

"För att få gehör för de viktiga prioriteringarna måste vi acceptera en del bidrag. Men bidragen måste vara på en rimlig nivå. Vi jobbar på att få ned storleken", sade hon.

De främsta anhängarna av bidrag är de som väntas få mest, Italien, Spanien och Frankrike.

Under förhandlingarna sänkte sydeuropéerna sitt bud från det ursprungliga 500 miljarder euro i bidrag till först 450 miljarder euro och sedan 400 miljarder.

Frankrikes president Emmanuel Macron angav 400 miljarder som en helig gräns.

De fyra sparsamma länderna höjde sitt bud från ursprungliga noll till 155 miljarder euro och sedan 300 miljarder euro och senare 350 miljarder.

Enligt Paula Carvalho Olovsson har statsminister Stefan Löfven informerat EU-nämnden om den ändrade förhandlingspositionen. Det bör betyda att han har EU-nämndens stöd.

De fyra sparsamma länderna har bjudit hårt motstånd eftersom de från början har varit principiella motståndare till att EU lånar upp pengar för att betala ut bidrag. Coronadrabbade länder bör i stället få billiga lån från EU, anser de fyra.

De fyra blev delvis fem när Finland försiktigt närmade sig gruppens position.

Lånedelen i återhämtningspaketet var omkring 300 miljarder euro i förhandlingarna.

Lån innebär ingen ökning alls av den svenska EU-avgiften, medan bidrag medför stora kostnader.

För svensk del skulle en bidragsdel på 500 miljarder euro innebära en ökad EU-avgift med 6,3 miljarder kronor per år i 30 år (lånens löptid).

Om bidragsdelen skulle bli 400 miljarder euro ökar EU-avgiften med 5,1 miljarder kronor per år i 30 år. Vid 350 miljarder euro blir det 4,4 miljarder kronor.

För att kompensera för de ökade EU-avgifterna på grund av coronabidrag försökte de fyra sparsamma under förhandlingarna höja sina rabatter på EU-avgiften ytterligare.

På lördagen föreslog Charles Michel en svensk rabatt på 823 miljoner euro per år under långtidsbudgeten 2021-2027.

I förslaget fick också Danmark 222 miljoner euro i rabatt, Tyskland 3.671 miljoner euro, Nederländerna 1.576 miljoner och Österrike 287 miljoner.

Fördelningsnyckel för bidragen diskuterades knappt alls på söndagen. Förslaget från Europeiska rådets ordförande Charles Michel på lördagen var att 70 procent ska fördelas 2021-2022 på basen av BNP, befolkning och arbetslöshet 2015-2029. Resterande 30 procent ska fördelas 2023 baserat på BNP-utvecklingen 2020-2021, där fallet 2020 räknas dubbelt.

Själva långtidsbudgeten ägnade EU-ledarna också liten tid att diskutera. Charles Michels förslag från den 10 juli på 1.074 miljarder euro över sjuårsperioden verkade stå fast.

Därmed såg Charles Michels förslag till rabatter ut att accepteras.

En anledning verkade vara att nettobetalarna, som tidigare hade kämpat för en budget på högst 1,0 procent av EU:s BNI, nu hade fullt upp att begränsa sina ökande inbetalningar till EU i form av återhämtningspaketet.

1.074 miljarder euro utgör 1,05 procent av EU:s BNI. (1,08 procent om vissa utgifter utanför budgeten räknas in. Storleken på BNI är förstås osäker på grund av coronakrisen.)

Kravet på att följa rättsstatsprinciper var en annan svår fråga på toppmötet. Det gällde hur EU-stöd skulle kunna dras in om ett land inte följer principerna.

Länderna som främst är i skottgluggen. Ungern och Polen, motsatte sig detta. Men ett stort antal andra EU-länder, inklusive Sverige, såg det som absolut nödvändigt att rörelser i odemokratisk riktning skulle få konsekvenser.

Ett problem var att formulera en juridisk text som kopplar hur hanteringen av EU-medel skadas av att rättsstatens principer inte följs, uppgav EU-källor.




Författare Direkt-SE

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.