Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2020-02-17

EUROGRUPP: STRIDER OM BUDGETREGLER OCH EUROBUDGET

BRYSSEL (Nyhetsbyrån Direkt) Eurogruppen ska på måndagen inleda striden om
reformen av EU:s budgetregler och försöka avsluta striden om eurobudgeten.

På mötet ska också Sverige och Danmark redogöra för sina inställningar till
bankunionen.

Icke euroländers finansministrar är åter inbjudna till en del av eurogruppens
möte.

Men det blir statssekreterare Max Elger som i Magdalena Anderssons frånvaro
får redogöra för den svenska utredningen om bankunionen från den 9 december.
Betänkandet analyserade för- och nackdelar utan att sätta ned forten.

Regeringen väntar på synpunkterna som kommer in under den pågående
remissrundan.

På eurogruppens möte fortsätter också euroländernas segdragna kamp om
eurobudgeten. Finansministrarna har pressen på sig att bli klara till
EU-toppmötet på torsdag om EU:s långtidsbudget 2021-2027. Tanken är att
eurobudgetens utformning ska vara klar så att EU-ledarna bara ska behöva
bestämma storleken på eurobudgeten inom EU-budgeten.

Europeiska rådets ordförande Charles Michel har i sitt förslag till
långtidsbudget satt eurobudgeten till 12,9 miljarder euro över sju år.
(Fattiga EU-länder utanför euron får en reformfond på 5,5 miljarder euro.)

Den kniviga frågan som återstår för euroländernas finansministrar på måndagen
är om det ska vara möjligt att en del av eurobudgeten ligger utanför den
stora EU-budgeten i ett mellanstatligt samarbete. Och ska bidrag till detta
samarbete i så fall vara frivilliga?

Frankrike driver på för ett mellanstatligt avtal. Det skulle ge en större
eurobudget och friare användning av pengarna eftersom denna del inte skulle
styras av reglerna för EU-budgeten.

Budgetrestriktiva Nederländerna leder motståndet.

Euroländerna är troligen lika splittrade om hur stabilitetspaktens
budgetregler ska reformeras. Den 5 februari startade kommissionen debatten
med en analys av hur budgetreglerna har fungerat hittills. Kommissionen vill
att reglerna ska bli enklare, mer tillväxtvänliga och mindre procykliska.

Många euroländer håller med om att budgetreglerna är väl krångliga, till
exempel användningen av produktionsgap som indikator.

Däremot väntas meningarna gå mycket isär om hur stabilitetspakten ska
reformeras. Som vanligt ställs budgetstrikta nordliga länder mot mer slappare
sydliga länder.

Sverige skulle vilja fokusera hårdare på de verkliga problemländerna, de med
oroande höga statsskulder (som Grekland och Italien).

Aptiten till att försöka genomdriva stora förändringar verkar inte vara stor
eftersom läget är så låst mellan nord och syd.

Redan vid det informella ekofinmötet i Helsingfors i september sade Frankrikes
finansminister Bruno Le Maire, som brukar vara pådrivande, att det är
bortkastad tid att ge sig in i en debatt om stabilitetspakten.

Debatten skulle bli svår, lång och med osäkert resultat. Bättre att lägga tid
på annat, sade han då.

Eurogruppen ska också diskutera det ekonomiska läget med utgångspunkt från
kommissionens prognos från den 13 februari. Kommissionen spådde en tillväxt i
euroområdet på 1,2 procent både i år och nästa år, till stor del drivet av
inhemsk efterfrågan.

Coronaepidemin är en ny riskfaktor som har sällat sig till de gamla, som
brexit och handelsbråk mellan USA och Kina.

Den 14 februari kom euroområdets BNP för fjärde kvartalet in på svaga 0,1
procent, ned från 0,3 procent. Men 0,1 procent var också kommissionens
prognos. Dock var Tysklands BNP oförändrad under de tre månaderna, medan
kommissionen prognos spådde 0,1 procent.

---------------------------------------
Bengt Ljung +32 22 30 74 56

https://twitter.com/Direktbryssel

Nyhetsbyrån Direkt

Författare Direkt News

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.