Du är här

2017-05-31

FI: NYA KRAVET EN "SKULDKVOTSBROMS", KAN BLI MER - THEDÉEN (NY)

(tillägg: från stycke 13)

STOCKHOLM (Direkt) Det nya skärpta amorteringskravet ska ses som en
"skuldkvotsbroms" som läggs in i systemet. Fortsätter den oroande
utvecklingen kan det bli aktuellt med fler åtgärder.

Det sade Erik Thedéen, generaldirektör för Finansinspektionen (FI), vid en
pressträff på onsdagen i samband med stabilitetsrapporten.

FI föreslår skärpta amorteringskrav, där alla nya bolånetagare som lånar mer
än 4,5 gånger sin bruttoinkomst ska amortera 1 procentenhet mer av bolånet
per år än vad de skulle behövt göra i dag.

Han sade att en av de viktiga lärdomarna från finanskrisen är att man måste ha
ett större helhetsperspektiv, vilket också utmynnat i att FI numera även har
ansvar för makrotillsynen.

Stark tillväxt och låga räntor gör att det drivhus för ökade skulder som
Sverige varit under senare år kommer att fortsätta. Huspriserna har nära nog
fördubblats de senaste tio åren och vi bygger makroekonomiska risker.

Därför finns det behov att införa ett skärpt amorteringskrav. Detta läggs
ovanpå befintliga amorteringskrav, och det innebär för vissa hushåll att de
ska amortera 3 procent per år.

Samma undantag gäller som tidigare, till exempel vid arbetslöshet.

FI vill inte ha procykliska krav, utan dämpa den nuvarande utvecklingen. Den
nya åtgärden är inte ett skuldkvotstak, utan ett skärpt amorteringskrav, en
"skuldkvotsbroms", som läggs in i systemet när hushållen lånar mer än 4,5
gånger bruttoinkomsten.

Erik Thedéen konstaterade att amorteringskravet, som infördes förra året, har
fungerat väl, och skulderna skulle ha ökat mer om inte det hade införts. Det
tenderar till att man köper lite billigare bostäder, och det stärker
hushållens motståndskraft.

Skälet till att de inte gått på det rena skuldkvotstaket är det är relativt
komplicerat att hitta något som är konkurrensneutralt mellan bankerna och som
inte slår alltför hårt.

"Det här uppfyller ungefär samma syften men kan genomföras på ett smidigare
sätt", sade han.

Han tillade att de inte utesluter fler åtgärder om utvecklingen går åt fel
håll, men fokus nu är på att implementera detta förslag.

På frågan om när det kan vara aktuellt med fler åtgärder sade han att de
liksom Federal Reserve är "data dependent", de kommer att följa utvecklingen
noga. Det handlar inte om "dag för dag" men kan vara årliga utvärderingar,
vilket också detta förslag visar då det var ett år sedan amorteringskravet
infördes.

Det går inte att säga vilken nivå på skuldkvoten som är målet, internationellt
har problem uppstått vid olika nivåer, men tillväxten i hushållens
skuldsättning kan vara en markör, den har gått åt fel håll under lång tid.

"Vi undviker att peka ut att 190 (procents skuldkvot) då har vi kris, 160 då
är det bra, men vi skulle vilja se en stabilisering under tid", sade han.

FI kommer nu i juni kommer gå ut med remisspromemoria. Det blir en förlängd
remissperiod, där svaren ska vara inne i slutet av september, därefter tas
ett beslut i FI:s styrelse. Sedan ska regeringen säga ja eller nej till
förslaget.

Håller denna tidplan innebär det att det skärpta amorteringskravet tidigast
kan börja gälla den 1 januari 2018.

På frågan om de skärpta kraven inte behövt införas om ränteavdragen
begränsats, sade han att det inte finns någon enskild åtgärd som löser
problemen.

"Men trycket på hushållens skuldsättning hade varit mer begränsat om vi haft
en annan skattepolitik. Men det är inte uteslutande utan mer kompletterande"
åtgärder som behövs, sade han.

Angående om det försvårar för unga att köpa bostad sade han att det absolut
värsta för unga hushåll är ständigt stigande bostadspriser, alla åtgärder som
begränsar detta kommer att göra det lättare för unga hushåll på sikt. Sedan
har han respekt för att det för det enskilda hushåll kommer att få effekter
och att de kan få ändra sina planer.

Chefekonom Henrik Braconier sade att de väntar sig samma effekter som vid det
tidigare amorteringskravet, att hushållen kommer att belåna sig mindre. De
som främst berörs är hushåll med höga inkomster, som är mellan 18 och 50 år,
finns i storstäder och med viss överrepresentation av hushåll med endast en
inkomst.

Vad gäller eventuell effekt på bostadspriserna från det skärpta
amorteringskravet bedömer FI att det kan dämpa bostadspriserna med 1,4
procent i Sverige som helhet och med 3 procent i Stockholm, men effekten kan
bli lite större.

Detta innebär dock inte en prognos för bostadspriserna, utan bara en isolerad
effekt av det skärpta amorteringskravet.
---------------------------------------
Makroredaktionen +46 8 5191 7931, http://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.