Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2014-08-23

Finansdepartementet: Behov av budgetförstärkningar 2017 och 2018 för att värna skyddsvallar

2014-08-23

Sverige har klarat krisen väl. De offentliga finanserna är bland de
starkaste i EU. En svag utveckling i omvärlden ger nu en något
långsammare återhämtning i Sverige enligt Finansdepartementets
augustiprognos. Detta tillsammans med ökade utgifter i slutet av
mandatperioden ställer krav på budgetförstärkningar. För att värna
återhämtningen bör dessa ske först när ekonomin gradvis normaliseras
2017 och 2018. Budgetförstärkningar gör att finansiellt sparande
återgår till överskott på 1 procent 2018.

Sverige står starkt trots oron i omvärlden och har förmåga att möta
utmaningarna. Tillväxten väntas också framöver utvecklas starkare än
i de flesta jämförbara länder. Sverige har högre sysselsättningsgrad
och lägre långtidsarbetslöshet än de allra flesta jämförbara länder.
Sysselsättningen ökar dessutom under de kommande åren och
arbetslösheten minskar gradvis. Sveriges starka offentliga finanser
har gjort det möjligt att föra en aktiv politik för att motverka att
den internationella krisen slår igenom på hushåll och företag.
Finanspolitiken har varit välavvägd och ger ett stöd för den gradvisa
återhämtningen som nu sker.

- Det är viktigt att de offentliga finanserna är starka också
framgent. Sverige måste kunna möta framtida kriser från en
styrkeposition och det måste säkras att vi har säkerhetsmarginaler
också i framtiden, säger finansminister Anders Borg.

Det krävs ansvarstagande de kommande åren för att fortsatt säkra
Sveriges starka position. Det är nödvändigt att reformer finansieras
krona för krona. Det bedöms också bli nödvändigt med
budgetförstärkningar mot slutet av mandatperioden för att Sverige
fortsatt ska stå tryggt i en orolig värld.

Under sommaren har de internationella tillväxtutsikterna försämrats i
EU, men också i USA och Japan. Denna utveckling drabbar svensk export
och investeringsvilja både i år och nästa år. Tillväxten blir därmed
mer dämpad än vad som tidigare förutsetts. Den svenska ekonomin
bedöms gradvis återhämta sig men återhämtningen är fortsatt osäker.
Riskbilden är alltjämt negativ och det kvarstår risk för en svagare
utveckling. Detta ställer krav på utformningen av finanspolitiken för
att säkra den ekonomiska återhämtningen samtidigt som
säkerhetsmarginalerna i de offentliga finanserna värnas genom att
sparandet återvänder till överskott.

Finansiellt sparande revideras ned jämfört med Finansdepartementets
tidigare bedömningar under våren och sommaren. Det finansiella
sparandet påverkas av dämpad ekonomisk utveckling och oväntade
förändringar av inkomster och utgifter. Den svaga utvecklingen i
omvärlden dämpar exportindustrin och bidrar också till lägre
skatteintäkter. När fler människor söker skydd från krig och
förföljelse medför det ökade flyktingmottagandet ett behov av ett
resurstillskott.

För att trygga goda skyddsvallar och möjligheten att värna jobb och
välfärd när nästa kris kommer bör överskottet i offentliga finanser
nå 1 procent av BNP 2018. Den nu liggande prognosen visar att det
kommer att krävas budgetförstärkningar på sammanlagt cirka 25
miljarder kronor under nästa mandatperiod. Utformningen av
finanspolitiken bör ta hänsyn till att resursutnyttjandet de närmaste
åren är fortsatt lågt. För att värna jobb och tillväxt bör
finanspolitiken därför inte föras i en riktning som håller tillbaka
återhämtningen i ekonomin 2014-2016. Budgetförstärkningar bör
genomföras 2017 och 2018 när ekonomin bedöms normaliseras.

Om en ny allvarlig störning drabbar svensk ekonomi och ekonomin hamnar
längre från balans bör de budgetförstärkande åtgärderna förskjutas
längre fram i tiden. Omvänt kan budgetförstärkningarna behöva
tidigareläggas om återhämtningen sker snabbare.

Regeringens budgetförstärkningar 2017 och 2018
Regeringen är överens om att budgetförstärkningarna till övervägande
del kommer att ske genom intäktsökningar, men det kommer också vara
nödvändigt att begränsa utgiftsökningarna framöver. En viktig
utgångspunkt är att budgetförstärkningarna inte ska påverka
välfärdens kärnverksamheter. Inom sjukvård, utbildning och omsorg bör
det i stället ske fullt finansierade reformer för att förbättra
kvaliteten. Det är också centralt att budgetförstärkningarna inte
sker genom ökad beskattning som slår mot sysselsättningen och
företagsklimatet.

På inkomstsidan bör en rad åtgärder vidtas. Skatteuttaget från den
finansiella sektorn bör öka. Idag är den finansiella sektorn
undantagen från mervärdesskatt i EU-länderna, vilket bidrar till att
beskattningen är lägre än för andra delar av näringslivet. En
utgångspunkt bör vara att, på samma sätt som i Danmark, utjämna
skatteuttaget genom en viss höjning av de sociala avgifterna inom den
finansiella sektorn.

Det är viktigt att upprätthålla skattesystemets legitimitet. Idag
beskattas den kommersiella fastighetssektorn mindre än andra delar av
näringslivet. Skatteplanering genom paketering av fastigheter kan
motverkas. En utredning tillsätts. För att ytterligare motverka fusk
bör även nivåerna i skatte- och tulltilläggen höjas.

Omställningen av transportsektorn är en viktig del av miljöpolitiken.
Miljöstyrningen bör förstärkas genom en höjning av beskattningen för
personbilar och fordon som har särskilt stora utsläpp av
växthusgaser. Ytterligare miljöskatter, såsom kemikalieskatt och
skatt på fluorerande växthusgaser, bör införas. Kväveoxidavgiften bör
också göras om till en skatt. Dessutom avser regeringen höja skatten
på alkohol och tobak i syfte att stärka folkhälsan.

Det är viktigt att föra en ansvarsfull politik som begränsar
utgiftsökningarna framöver. Sysselsättningen ökar för närvarande
starkt och Finansdepartementets prognoser visar på en förbättring av
arbetsmarknadsläget. Därmed är det naturligt att anpassa omfattningen
av arbetsmarknadsåtgärderna längre fram.

Det bör vidtas åtgärder som långsiktigt minskar ohälsa och
sjukfrånvaro. Det kan till exempel handla om åtgärder för att
motverka kvinnors ohälsa och stärka stödet i arbetet mot psykisk
ohälsa.

Det är också centralt att upprätthålla god kostnadskontroll i olika
ersättningssystem genom att motverka förekomsten av fusk och
överutnyttjande. Den statliga förvaltningen bör effektiviseras. Det
bör också framgent ske en begränsning av de årliga anslagsökningarna
i pris- och löneomräkningssystemet. För att inte motverka den
förstärkning som nu sker av försvaret bör detta område undantas.
Kostnaderna kan också minskas genom att myndigheternas lokalkostnader
och lokalisering prövas hårdare.

Kontakt

Caroline Karlsson
Pressekreterare hos Anders Borg
08-405 80 13
072-744 23 30

Evin Khaffaf
Pressekreterare hos Anders Borg
08-405 40 23
070-283 95 97
(http://pub/road/Classic/article/117/jsp/Render.jsp?a=226530&m=popup&l=sv)

-----------------------------------------------------------
http://feed.ne.cision.com/client/waymaker1/WOLReleaseFile.aspx?id=288558...
http://mb.cision.com/Main/686/9632386/277874.pdf
http://mb.cision.com/Public/686/9632386/890b0ca7fa64705b.pdf

Författare Hugin

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.