Du är här

2017-09-18

Flera räntebesked denna vecka

wysiwyg_image

Under veckan som kommer väntar räntebesked från flera centralbanker, som Federal Reserve, Bank of Japan och Norges Bank, medan vår egen Riksbank släpper protokollet från sitt senaste penningpolitiska möte.

Finansminister Magdalena Andersson lägger sin höstbudget på riksdagens bord och det vankas också preliminära PMI-utfall för september från en rad länder.

Veckan avslutas med parlamentsval i Tyskland.

MÅNDAG 18 SEPTEMBER
=======================

kl 11.00: EMU: KPI (def) augusti

Preliminärt rapporterades KPI-inflationen i augusti ha stigit till 1,5%, från 1,3% i juli. Kärn-KPI låg stilla på 1,2%. Förväntningarna låg på 1,4% respektive 1,2%.

Under sommarmånaderna har inflationen i euroområdet generellt överträffat analytikernas förväntningar.

Såväl KPI-inflationen som kärn-inflationen för euroområdet överraskade på uppsidan i juni, medan kärn-KPI var högre än väntat i juli.

Prognoserna inför det definitiva KPI-utfallet för augusti är i linje med de preliminära siffrorna.

TISDAG DEN 19 SEPTEMBER

=======================

kl 11.00: Tyskland: ZEW-index september

Efter en topp på 20,6 i maj har ZEW-index, som mäter tyska investerares och analytikers förväntningar på ekonomin, successivt letat sig nedåt.

I augusti sjönk index oväntat mycket, till 10,0 från 17,5 i juli. Förväntningarna låg på en mindre nedgång till 15,0, enligt Bloomberg News.

ZEW-chefen Achim Wambach sade i en kommentar att den

mycket tydliga nedgången i de ekonomiska förväntningarna speglar nervositeten kring den fortsatta tillväxten i Tyskland, och det som bidrar är framför allt den svagare än förväntade exporttillväxt och problem kopplade till "Dieselgate" i bilbranschen.

"Trots nedgången i förväntningarna är de ekonomiska utsikterna för Tyskland fortfarande stabila på relativt höga nivåer", sade Achim Wambach.

För september väntar sig analytikerna en liten uppgång till 12,0, enligt Bloomberg News enkät.

Det långsiktiga genomsnittet för ZEW-index ligger på 23,8.

ONSDAG DEN 20 SEPTEMBER

=======================

kl 8.00: Regeringen: offentliggör höstbudgeten

Finansminister Magdalena Andersson har 40 miljarder kronor, eller nästan 1% av BNP, att spendera på ofinansierade reformer och regeringen har på närmast daglig basis portionerat ut de kommande gåvorna de senaste veckorna.

Den största posten, 4,4 miljarder kronor, går till sänkt skatt för pensionärerna. Andra områden där miljarder läggs är välfärden, polisen, försvaret och miljön.

Höjt barnbidrag med 200 kronor i månaden väntas, enligt mediauppgifter.

SEB:s prognoschef Håkan Frisén tycker att den expansiva politiken för med sig risker på längre sikt men saknar framför allt stora strukturgrepp inom skatte-, bostads- och arbetsmarknadspolitiken.

Han konstaterar att "ladorna" knappast var tomma när den rödgröna regeringen tillträdde, utan att det statsfinansiella läget i själva verket var rätt gott 2014 med tanke på de långvariga påfrestningar som finanskrisen förde med sig.

"Men finansministern har rätt i att det ser bättre ut i dag", säger Håkan Frisén i ett kundbrev.

Han gör bedömningen att regeringen uppfyller budgetmålen i tillräckligt hög grad för att få godkänt på den punkten.

"Sammantaget är den ekonomiska politiken väldigt expansiv, vilket för med sig en del risker på längre sikt. Men det är ändå svårt att beteckna finanspolitiken som oansvarig. Med inflationsmål och rörlig växelkurs är det Riksbanken som har huvudroll för stabiliseringspolitiken och därmed ansvaret för att i slutänden se till att pusslet går ihop", enligt SEB:s prognoschef.

Han konstaterar att de flesta nog tycker att huvuddelen av de utgiftssatsningar som regeringen gör är angelägna och att det inte verkar rimligt att skjuta dessa på framtiden för att invänta en lämpligare konjunkturfas.

Håkan Frisén säger samtidigt att man kan "bli lite irriterad" av att Riksbank och regering tar åt sig lite väl mycket av äran för styrkan i ekonomin. Det kan också vara värt att lyfta fram att den exceptionella politiken med till exempel minusräntor också skapar osäkerhet bland annat när det gäller hushållens syn på stabiliteten på bostadsmarknaden.

Swedbanks ekonomer lyfter fram att satsningar på resurssvaga hushåll kommer att bidra till högre ekonomisk tillväxt och stigande inflation.

De finanspolitiska åtgärderna är till stor del pengar direkt ut i ekonomin, vilket väntas ge ytterligare en skjuts till BNP för 2018.

"Efterfrågan i Sverige är redan hög och mer stimulans än tidigare beräknat, samtidigt som reporäntan är negativ, riskerar att överhetta ekonomin", skriver ekonomerna i ett kundbrev.

De noterar samtidigt att rådande arbetskraftsbrist och resursutnyttjande riskerar att lägga krokben för utvecklingen och begränsar aktivitetspotentialen.

Även om regeringen "önskar brassa på" med finanspolitisk stimulans så kan det bli tekniskt svårt att genomföra och ett bevis på det är att Arbetsförmedlingen har svårt att göra av med den pengapåse de förfogar över och att 4,2 miljarder kronor förefaller bli över i år.

Den starkare efterfrågan kan dock samtidigt öka pristrycket och därför tror Swedbank fortsatt att en första reporäntehöjning kommer i april 2018.

"Inte minst eftersom det skulle stabilisera konjunkturen och stödja en inflation som är långsiktigt önskvärd", skriver Swedbank.

kl 20.00: Fed: räntebesked

Ekonomerna är eniga om att Federal Reserve lämnar räntan oförändrad. I stället väntas Fed-kommittén (FOMC) ge ett besked om att inleda en minskning av balansräkningen, "QT" - quantitative tightening.

Ekonomerna på Credit Suisse skriver i ett kundbrev att FOMC förefaller vara redo att påbörja processen med att krympa balansräkningen vid septembermötet.

De räknar med ett uttalande i linje med den principplan som presenterades i samband med junimötet. Enligt planen avser FOMC gradvis att minska innehaven av obligationer genom att minska återinvesteringar från obligationer som förfaller till betalning. Återinvesteringar kommer bara att ske i den mån beloppen överstiger gradvis stigande trösklar. Trösklarna skulle inledningsvis ligga vid 10 miljarder dollar per månad för att sedan stiga varje kvartal tills tröskeln når 50 miljarder dollar.

"Krympande av balansräkningen stramar åt politiken något, men både pressmeddelandet och Yellens presskonferens kommer sannolikt att betona att räntor fortfarande är huvudverktyget för att styra policyn", skriver de.

Flera medlemmar i FOMC har uttryckt skepsis kring trenden för den underliggande inflationen, men återhämtningen i kärn-KPI i augusti väntas lätta något på oron, skriver Credit Suisse.

"Vidare fortsätter läget på arbetsmarknaden att förbättras och den globala tillväxten är fortsatt hälsosam", skriver banken, som inte räknar med någon räntehöjning vid septembermötet, men väl i december.

Inte heller Danske Bank tror på någon räntehöjning i september, men räknar liksom Credit Suisse med en annonsering av "kvantitativ åtstramning" alltså en krympning av balansräkningen.

Fed kan också tänkas nämna något om skadan orsakad av orkanerna Harvey och Irma. De ekonomiska effekterna är något oklara, men väntas påverka statistik över aktivitet, sysselsättning och priser under kommande månader. Fed väntas dock poängtera att effekterna är kortsiktiga och inte hår någon långvarig effekt på den underliggande styrkan i ekonomin.

TORSDAG DEN 21 SEPTEMBER

========================

kl 9.30: RB: protokoll från penningpolitiska mötet 6/9

Vice Riksbankschef Per Jansson visade sina duvaktiga kort redan i torsdags, men var mycket tydlig med att det finns fler i direktionen och att de inte nödvändigtvis tycker som han.

"Det är min syn, men sen är det klart att det finns lite olika syn i direktionen om det", sade Per Jansson till journalister samtidigt som han beskrev det som "lite av en självmordsexpedition" att diskutera en normalisering av Riksbankens penningpolitik innan han ser klarhet i ECB:s avsikter.

kl 10.00: Norges Bank: räntebesked

Efter ett starkt andra kvartal väntas Norges Bank åter höja sin tillväxtprognos för 2017. Samtidigt var augusti månads KPI-utfall överraskande svagt, vilket tyder på att centralbanken kommer att behålla den neutrala hållning som den antog i juni.

Då överraskade centralbanken vissa med att ta bort sin tidigare sänkningsbias, det vill säga sannolikheten för en räntesänkning i närtid.

I den penningpolitiska rapporten i juni ändrades prognosen för styrräntan till 0,50 procent i år och nästa år och ökar gradvis från 2019. I den tidigare prognosen låg räntebotten på 0,40 procent.

Esther Maria Reichelt, Commerzbank, tycker att ett skäl mot en mer aggressiv räntehöjningsbana är att inflationen ligger kvar under målet.

"Även om inflationsförväntningarna fortfarande verkar vara väl förankrade är det osannolikt att Norges Bank skulle riskera en snabb förstärkning av kronan, vilket inte vara skulle kunna dämpa inflationen utan också tillväxten. De senaste åren har Norges Bank varit väldigt känsliga i sina reaktioner mot tillväxtrisker", skriver hon i ett kundbrev.

Handelsbanken tror inte heller på några nyheter vid detta räntemöte. De noterar att jämfört med Norges Banks förväntningar i juni så påverkar olika faktorer räntebanan samtidigt fast i olika riktning.

"Men de positiva och negativa chockerna är nära att ta ut varandra. Därför tror vi att Norges Banks nya bana för styrräntan inte kommer att ändras mycket från banan i juni, vilket antyder en oförändrad styrränta till andra halvan av 2019", enligt Handelsbanken.

kl 14.30: USA: Philadelphia Fed index september

I augusti sjönk "Philly Feds" index över aktiviteten i tillverkningsindustrin i Philadelphia-regionen till 18,9 i augusti från 19,5 i juli. Väntat var ett index på 18,0.

För september ligger förväntningarna på 16,6, enligt Bloomberg News.

BOJ: räntebesked

Credit Suisse väntar sig "inga stora innovationer" vid veckans räntemöte på Bank of Japan.

Enligt BOJ växer Japan ekonomi i en måttlig takt med hjälp av robust konsumtion och en förbättring i de offentliga investeringarna.

"BOJ:s exitstrategi kommer att hållas tillbaka av dess åtagande om 'inflationsöverskjutande', som ålägger banken att fortsätta att öka den monetära basen till dess att kärn-KPI överstiger 2% på ett stabilt sätt", skriver Credit Suisse i ett kundbrev.

Den framtida takten i policynormaliseringen eller QE-neddragning kommer att beror på BOJ:s inflationsprognos eller de nio direktionsmedlemmarnas medianprognos för KPI-inflationen, bedömer Credit Suisse.

FREDAG DEN 22 SEPTEMBER

=======================

kl 10.00: EMU: PMI kombinerat (prel) september

Commerzbanks Christoph Weil tycker att euroområdets tillväxt ser ut att ha toppat för tillfället, vilket har antytts av den nyliga kraftiga nedåtriktade trenden i PMI för tjänstesektorn.

"I september bör index ha sjunkit ytterligare något, men detta beror mindre på fundamentala faktorer än på problem med säsongsjustering", enligt analytikern, som påpekar att de senaste 19 åren har index varit ned med i snitt 0,7 punkter i september, vilket tyder på problem med säsongsjustering.

Dessutom ser en stark euro också ut att dämpa tillväxten under resten av året.

"Hittills har sentimentet i industrin inte påverkats av förstärkningen (av euron). I augusti var till och med industri-PMI tillbaka på junis rekordhöga nivå. Men sedan dess har euron stigit tillräckligt kraftigt för att kanske faktiskt skada företagen", skriver Commerzbank-ekonomen.

Konsensusprognosen för det sammanvägda PMI i september ligger på 55,6, enligt Bloomberg News enkät. I augusti låg index på 55,7.

kl 15.45: USA: Markit PMI kombinerat (prel) september

Markits kombinerade inköpschefsindex steg till definitiva 55,3 i augusti, från 54,6 i juli. Tjänstesektorn låg bakom uppgången, medan industrin var sänke.

I september tror bedömare att industri-PMI stiger till 53,0 från 52,8 och att tjänste-PMI sjunker till 55,7 från 56,0.

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.