Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2019-11-13

FLODÉN: KLIMATPÅVERKAR VIA FX-RESERV, SVÅRARE VIA GRÖNA OBL

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Det är bra med ökad analys av de ekonomiska
konsekvenserna av klimatförändringarna. Riksbanken kan öka hållbarheten via
köp i valutareserven, men det är inte självklart att inrikta obligationsköpen
på gröna obligationer.

Det sade vice riksbankschef Martin Flodén på onsdagen, enligt ett förskrivet
anförande.

Han konstaterade att klimatförändringarna är en av de största utmaningarna i
vår tid, de påverkar hur ekonomin fungerar och skapar nya risker på de
finansiella marknaderna.

Allra tydligast är påverkan i försäkringssektorn som en direkt följd av
riskerna för klimatrelaterade skador. Riskerna kan också öka på de
finansiella marknaderna när olika branscher tvingas till stora omställningar
på grund av att efterfrågan, beskattningen eller reglerna ändras.
Penningpolitiken kan också påverkas mer direkt, om ekonomiska data blir
svårare att tolka när effekter av vädret leder till större svängningar i
priser och produktion. Riksbanken måste därför kunna hantera de ekonomiska
följderna av klimatförändringarna.

En annan fråga är hur Riksbanken kan påverka själva klimatutvecklingen. I
Sverige ligger ansvaret för att styra investeringarna i mer hållbar riktning
på Finansinspektionen. Vad gäller Riksbankens egna köp ställs frågan om de
inte borde premiera hållbara tillgångar, som gröna obligationer.

Riksbanken har en portfölj med värdepapper (400 miljarder kronor) som har
byggts upp genom kvantitativa lättnader i penningpolitiskt syfte, men också
en valutareserv (500 miljarder kronor) hålls i beredskapssyfte.

Den svenska portföljen består enbart av statsobligationer. Detta dels för att
hålla nere Riksbankens finansiella risker, dels för att penningpolitiken,
utöver att bestämma den allmänna räntenivån, ska störa prisbildningen på de
finansiella marknaderna så lite som möjligt.

Staten är Riksbankens huvudman och uppdragsgivare.

"Det skulle därför för mig vara olämpligt om Riksbanken genom att välja bland
statens obligationer försökte ge regeringen incitament att arbeta för en mer
hållbar klimatutveckling. Jag tycker därför att Riksbanken inte ska behandla
gröna svenska statsobligationer annorlunda än andra svenska
statsobligationer", sade han.

Förutsättningarna för ett aktivt klimatarbete är lite bättre i vårt arbete med
valutareserven. Förra året slog Riksbanken fast att de ska ta hänsyn till
hållbarhetsaspekter vid valet av tillgångar. Riksbanken har ännu inte fullt
ut

landat i hur hållbarhetsaspekter bör vägas in i placeringsbesluten. Det finns
två huvudsakliga spår att välja mellan: antingen väljer de vilka tillgångar
eller vilka

emittenter de vill ha i valutareserven. Men en sådan strategi är tveksam,
främst eftersom Riksbankens placeringar huvudsakligen sker i obligationer
utgivna av stater och delstater. Det är svårt att i en statsbudget öronmärka
pengar för särskilda projekt.

Då är det bättre att fokusera på emittenterna. Det får vissa konsekvenser för
innehaven i valutareserven.

Riksbanken har placerat cirka 8 procent av valutareserven i australiska och
kanadensiska stats- och delstatsobligationer eftersom de ger förhållandevis
hög avkastning och god riskspridning samtidigt som de handlas på likvida
marknader.

"Men Australien och Kanada är länder som inte utmärker sig för sitt goda
klimatarbete. Utsläppen av växthusgaser per capita är bland de högsta i
världen, men varierar ganska mycket mellan olika delstater", sade han.

Riksbanken har därför sålt innehav i statsobligationer utgivna av Alberta.

Samtidigt måste man komma ihåg att valutareserven oundvikligen domineras av
amerikanska och tyska statsobligationer. Riksbankens bidrag till en bättre
klimatutveckling kommer därför att förbli litet.

---------------------------------------
Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt

Författare Direkt News

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.