Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2014-05-15

Handelsbanken: Riksbanken och Fed gör en u-sväng

Pressmeddelande Stockholm den 15 maj 2014

Den globala återhämtningen har mer att ge. Ekonomiska uppgångsfaser
slutar sällan helt på egen hand. Normalt föregås recessioner av ett
ökande inflationstryck som utlöser en stramare penningpolitik.
Generellt handlar det nu inte om några drastiska omläggningar av
politiken. I USA kommer Feds politik gradvis att stramas åt under
2015 och 2016, vilket leder till en ekonomisk avmattning 2017. I
euroområdet ökar däremot deflationsriskerna, förutom i Tyskland där
temperaturen på arbetsmarknaden redan börjat stiga. Även i flera
tillväxtekonomier förväntar vi oss gradvis lättare politik. Därmed
blir den globala uppgången mer seglivad än vad som vanligtvis är
fallet.

I USA utvecklas ekonomin fortsatt enligt plan och förväntas leverera
robust tillväxt såväl i år som under de närmaste åren. Ur ett
cykliskt perspektiv står det klart att den amerikanska ekonomin fått
en snabb start. Andra ekonomier går det betydligt trögare för. I takt
med att aktivitetsnivån stiger förväntar vi oss fortsatta fall i
arbetslösheten. Detta kommer i sin tur leda till en omläggning av
penningpolitiken. I och med att centralbanken Fed nu fasar ut
obligationsköpen riktas uppmärksamheten mot styrräntan.
Arbetslösheten närmar sig stadigt nivåer som från Feds perspektiv
innebär uppåtrisker för inflationen. Vår bedömning är att Fed kommer
vilja stävja sådana tendenser och genomföra en första höjning av
styrräntan innan årsskiftet. Sedan kommer ytterligare höjningar till
mitten av 2017 då vi förväntar oss att den cykliska uppgången når sin
kulmen.

Euroområdet håller också på att återhämta sig men till skillnad från
USA har man inte klarat av att lösa de problem som tyngt ekonomin
sedan finanskrisen. Bortsett från Tyskland och dess närmaste grannar
så präglas euroområdet av hög och kronisk arbetslöshet. Flera
ekonomier står inför betydande utmaningar i de offentliga finanserna
som bara kan mötas genom utgiftsnedskärningar. Bankerna är i en
process där de förstärker sina balansräkningar samtidigt som
kreditmarknaderna är långt ifrån normala. ECB har därmed inget annat
val än att tillhandahålla ytterligare stimulanser för att minska
riskerna för inflation och en alltför stark euro.

I Japan framstår nu vinsterna av "Abenomics" mindre imponerande än när
den tredelade ekonomiska strategin lanserades. Investeringarna var
den främsta drivkraften i ekonomin i fjol. I år har konsumtionen
tagit över i och med förväntningar om högre indirekta skatter. Yenen
har slutat att försvagas. Centralbanken måste därför, likt ECB, ut på
banan igen med en ny runda av penningpolitisk stimulans. Det viktiga
tredje benet i myndigheternas strategi-strukturreformer-lyser
fortsatt med sin frånvaro. Därmed är det svårt att tro på någon
förbättrad tillväxt under åren som kommer.

Storbritannien ligger i täten bland G7-länderna i termer av
BNP-tillväxt. Även om en del mörka moln har skingrats under det
senaste året är det oklart i vilken utsträckning denna trend kommer
visa sig uthållig. Uppgången har hittills främst drivits av
konsumtionen medan investeringarna knappt har återhämtat sig alls
sedan finanskrisen. Oavsett det så tror vi att Bank of England, likt
Fed, kommer att behöva justera penningpolitiken.

Oron för en omedelbar finansiell kris i Kina är enligt vår mening
överdriven. Men det betyder inte att Kina inte står inför stora
utmaningar. President Xis ambitiösa reformer ser ut att ta längre tid
att genomföra än vad vi skulle önska. Mäktiga särintressen sätter
käppar i hjulet. Kortsiktigt kan Kina hålla tillväxten uppe med
relativt modesta stimulansåtgärder. Den underliggande tillväxttakten
är dock på väg ned. Detta hindrar dock inte att Kina kommer lämna ett
rejält bidrag till den globala tillväxten även framöver.

I Indien förväntas resultatet från det nyss avslutade parlamentsvalet
bli offentliggjort under dagarna som kommer. De flesta förutspår att
oppositionspartiet BJP kommer att ta över regeringsmakten. Partiet
leds av Narendra Modi, chefsminister i delstaten Gujarat, som är känd
som företagsvänlig och har åtagit sig att bekämpa inflationen, snabba
på den ekonomiska utvecklingen, attrahera utländskt kapital och
förbättra infrastrukturen på landsbygden och höja inkomsterna där. Vi
ser dessa ambitioner som berömvärda men misstänker samtidigt att det
kommer ta längre tid än många hoppas till dess att de ger tydliga
resultat. I andra delar av Asien har investerarnas attityder blivit
mer positiva. Denna omsvängning stöds också av hårda data. Den
främsta risken på nedsidan är fortsatt avmattning i Kina. Vårt
huvudscenario är dock att de flesta länder kommer klara att växa på i
god takt.

I råvarubaserade Brasilien så har myndigheterna i flera års tid stått
inför utmaningen att hantera en kombination av låg tillväxt och
relativt hög inflation. Centralbankens strategi har gått ut på att
höja räntorna. Detta har dämpat den inhemska efterfrågan samtidigt
som vinsterna i termer av lägre inflation låtit vänta på sig. Vi ser
fortfarande ingen lösning på problemen under prognosperioden. I ett
annat råvaruinriktat land, Ryssland, var de ekonomiska utsikterna
dystra redan krisen i Ukraina blev förstasidesstoff. I och med att
Ryssland misslyckats med att diversifiera sin ekonomi under den långa
råvaruhaussen förväntades redan då en utdragen period med låg
tillväxt. I och med konflikten i Ukraina så framstår Rysslands
framtidsutsikter om möjligt som ännu mera avslagna. Hur det än blir
med relationerna med västländerna så tror vi fortsatt dock inte att
den viktiga energiexporten blandas in i konflikten.

På det stora hela så står vi fast vid vår ganska positiva syn på
Sverige. Vi tror att såväl investeringarna som exporten lägger in en
högre växel och sällar sig till konsumtionen som hittills varit den
främsta drivkraften i ekonomin. Den politiska situationen gör att det
är extra svårt att sia om hur finanspolitiken kan tänkas utformas
framöver. Oavsett det räknar vi med att penningpolitiken kommer att
behöva skärpas. Det är dock möjligt att styrräntan kommer att göra en
u-sväng, sänkas först och höjas därefter. Ur ett makroekonomiskt
perspektiv vore det dock önskvärt om ansvarsfördelningen kunde
förskjutas i riktning mot ett större ansvarstagande för
finanspolitiken. På lite längre sikt tror vi att det är möjligt med
revideringar av det ekonomisk-politiska ramverket, vilket kan
innebära ett utrymme för mer flexibel politik avseende offentliga
utgifter.

För ytterligare information kontakta:
Jan Häggström, chefsekonom, +46-8 701 10 97, +46 70 761 43 66

För mer information om Handelsbanken hänvisas till:
www.handelsbanken.se

-----------------------------------------------------------
http://news.cision.com/se/handelsbanken/r/riksbanken-och-fed-gor-en-u-sv...
http://mb.cision.com/Main/3555/9585771/245163.pdf

Författare Hugin

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.