Handla med centralbanker ofta en vinnande strategi

Med en svensk inflation på nivåer vi inte sett sedan 1990-talet och en börs som samtidigt rasar kan man fråga sig om det finns ett samband. I nästan alla perioder av stigande inflation har börserna faktiskt gått riktigt bra eftersom stigande priser oftast är ett resultat av högre efterfråga, så kallad efterfrågedriven inflation. I en sådan miljö kan bolagen höja priserna och försvara eller till och med öka sina marginaler. Det har också skett i cykeln som vi är inne i nu, även om den av de flesta bedöms vara utbudsdriven. 

Sedan 1990-talet har inflationen stigit ordentligt vid sex tillfällen. Vid varje tillfälle har börsen fallit innan inflationstoppen nåtts. Det gällde 1990, år 2000, 2007, 2010, 2018 och nu 2022. Vid varje tillfälle har dessutom styrräntan höjts ända tills inflationsuppgången har knäckts.

Det intressanta är att börsen har bottnat innan inflationen bottnat, vilket innebär att börsen är en tydlig ledande indikator. Årets trista börsutveckling kommer således att leda till både lägre tillväxt och lägre inflation. Vad vi inte enkelt kan förutsäga är när vi befinner oss på börsbotten. Däremot är det ganska enkelt att se i efterhand att börsen reagerat på styrränteförändringar. När Riksbanken sänker räntan, vilket sker först när inflationsriktningen ändrats, stiger börsen igen. Att handla tillsammans med centralbanker brukar vara en vinnande strategi.

I en fas där marknaden handlar på framtida fallande vinster brukar mer defensiva aktier utvecklas relativt sett bättre än cykliska och mer tillväxtorienterade aktier. Bolag vars betavärde är lägre, klarar sig också bättre än mer högbetaaktier. Som investerare och förvaltare får man anpassa sig efter detta, eftersom man aldrig vet hur länge en börsnedgång pågår.

I globalfonden som jag förvaltar har jag exempelvis ställt om till en högre andel värdebaserade aktier jämför med tillväxtorienterade aktier. Från att ha startat året med relationen 50/50 består fonden nu till 64 procent värdeklassade aktier och till 36 procent av tillväxtklassade aktier. Jag har också prioriterat att investera i aktier som uppvisar en lägre volatilitet och har sänkt betavärdet till cirka 1.04 i fonden.

Primärt letar jag efter momentumorienterade aktier. Det finns förvisso fler av dessa aktier inom tillväxtklassade sektorer men de finns i alla sektorer. Även om jag bedömer att börsbotten ligger en bit bort ser jag en intressant dynamik i marknaden där förväntansbilden snabbt kan ändras beroende på vad centralbankerna förväntas göra. 

Genom intensiva räntehöjningar kommer marknaden att diskontera en börsbotten innan inflationssiffrorna ändrar riktning. En annan tydligt ledande indikator förutom börsen är råvarupriserna. Dessa har nu fallit tillbaka samtidigt som inflationsförväntningarna på längre sikt också fallit tillbaka något. Denna dynamik gör det intressant att studera potentiella vinnare bland de mest utbombade tillväxtrelaterade aktierna. I en bearmarket gäller det att tillvarata de rallyn som från tid till annan uppenbarar sig. 

Att FED lyckats i sin uppgift att tillföra tillräckligt stor skada för att även påverka det utbudsdrivna inflationstrycket är uppenbart eftersom nedgången inom såväl aktie- som obligationsvärden i USA nu uppgår till 60 procent av BNP. För att sätta det i perspektiv är detta det största fallet i tillgångsvärden sedan åtminstone 1980-talet. Snart nog vänder det.   

Skribent: Jonas Olavi