Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2018-10-10

IMF: BÄTTRE HANTERADE BALANSRÄKNINGAR KAN MINSKA RISKER - RPT

STOCKHOLM (Direkt) Bättre balansräkningshantering gör det möjligt för länder
att öka sina intäkter, minska risker och förbättra finanspolitiken. Det finns
en del empiriska bevis på att finansmarknadernas uppmärksamhet alltmer riktas
mot ett lands hela balansräkning och att starka balansräkningar ökar den
ekonomiska motståndskraften.

Det skriver IMF i sin Fiscal Monitor Report som publicerades på onsdagen.

I rapporten presenteras en ny databas som visar omfattande estimat över
offentliga sektorns tillgångar och skulder för ett brett urval av 31 länder,
som täcker 61 procent av den globala ekonomin, och presenterar verktyg för
att analysera och hantera offentligt välstånd.

Några saker som rapporten visar för enskilda länder är att om samma
stresstester som Federal Reserve använder för banker skulle användas så
skulle nettovärdet på USA:s offentliga sektor minska med 26 procent av BNP,
och balansräkningsförluster till pensionsfonder och icke-finansiella
tillgångar skulle stå för huvuddelen av nedgången.

För Kinas del visar beräkningar att det generella offentliga nettovärdet har
försämrats med omkring 8 procent av BNP, främst beroende på subnationell
upplåning och statliga företag som underpresterar.

Och även om Norges finansiella ställning är mycket stark så gör landets
långsiktiga utgiftstryck att dess "intertemporala" (beskriver relationen
mellan dåtida, nutida och framtida händelser) nettovärde dras ner avsevärt i
förhållande till dess enorma tillgångsställning.

Som en kontrast betyder Finlands nyligen genomförda och planerade reformer att
framtida primära balanser är positiva trots en åldrande befolkning, vilket
adderar till landets "intertemporala" nettovärde.

IMF noterar att trots att underskotten har krympt sedan den globala
finanskrisen, åtminstone i de utvecklade ekonomier som påverkades mest av
krisen, är det finansiella nettovärdet i de undersökta länderna fortfarande
11.000 miljarder dollar (28 procentenheter av BNP) lägre än det var före
krisen.

"Balansräkningsmetoden avslöjar en mer nyanserad bild än vad underskott och
skulder enskilt visar. Den erkänner att offentliga investeringar skapar
värden, och står för värderingseffekter, som är speciellt stora på
tillgångssidan. Ärren från krisen framhåller åter vikten av att regeringar
bygger upp sina balansräkningar igen genom att minska skulderna och investera
i högkvalitativa tillgångar", skriver IMF.

IMF konstaterar att den offentliga sektorns balansräkningar ger den mest
omfattande bilden av det offentliga välståndet, men ändå är de lite
förstådda, dåligt uppmätta och endast delvis hanterade.

I standardmässiga finanspolitiska analyser fokuseras främst på skulder, men då
missar man stora delar av den offentliga sektorns verksamheter och kan "falla
offer för en illusorisk praxis".

"Att bredda fokus till det offentliga välståndet bringar ljus över de
tillgångar som staten kontrollerar, liksom på åtaganden som inte är skulder
(exempelvis icke finansierade pensionsåtaganden och exponering mot statliga
garantier) och som får lite uppmärksamhet i standardanalyser", skriver IMF.

Genom att anta en balansräkningsmetod berikas den finanspolitiska analysen på
tre viktiga sätt:

För det första avslöjas den fulla skalan och naturen av offentliga tillgångar
och skulder. Den nuvarande "godartade försummelsen" av de offentliga
tillgångarna tyder på att det finns ett betydande utrymme för att öka
avkastningen.

"Enbart intäktsvinster från icke-finansiella statliga företag och statliga
finansiella tillgångar kan vara så höga som 3 procent av BNP per år,
motsvarande de årliga bolagsskatteintäkterna i de avancerade ekonomierna",
skriver IMF, och tillägger att betydande vinster kan realiseras från
icke-finansiella statliga tillgångar.

För det andra kan både identifiering och hantering av risk förbättras. Genom
att se på båda sidor av balansräkningen kan "mismatchningar" avslöjas. En
långsiktig intertemporal syn på balansräkningen tillåter en jämförelse av
nuvarande rikedom mot framtida finanspolitiskt tryck, . Och genom att
tillämpa stresstester på finanspolitiken kan motståndskraften i de offentliga
finanserna mätas.

För det tredje kan det förbättra finanspolitiken. Balansräkningsmetoden
möjliggör en mer systematisk utvärdering av effekterna av politiken på de
offentliga finanserna

genom att erkänna deras kort- och långsiktiga effekter på

både tillgångs- och skuldsidan.

---------------------------------------
Makroredaktionen +46 8 5191 7931, http://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.