Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2019-04-12

INDUSTRIARB: LÖNEÖKNINGAR MÅSTE VÄXLA NED, FLEXIBILITET ÖKA

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) I den kommande avtalsrörelsen 2020 måste
löneökningstakten växla ned samtidigt som flexibiliteten måste bli större,
för att svensk basindustri ska kunna öka sin internationella konkurrenskraft.

Det säger Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf i en intervju med
Nyhetsbyrån Direkt.

"Den viktigaste frågan för oss är att vi stärker den internationella
konkurrenskraften. För det krävs en tydlig nedväxling av löneökningstakten.
Vi har kommit ned i ökningstakt de senaste avtalsrörelserna och det måste
fortsätta", säger han.

Nuvarande avtal från 2017 ger löneökningar på 6,5 procent över tre år, alltså
runt 2,2 procent per år. Per Widolf vill inte säga hur mycket löneökningarna
bör växla ned.

"Jag går inte in på några siffror", säger han.

En annan viktig fråga för Industriarbetsgivarna i kommande avtalsrörelse är en
större flexibilitet, för att kunna öka produktiviteten.

"Vi måste öka produktiviteten. Det handlar framför allt om ökad flexibilitet
vad gäller arbetstiden, där vi måste se till att våra produktionsanläggningar
nyttjas på bästa sätt. Krav på arbetstidsförkortning är direkt
produktivitetsfientliga. Vi måste snarare fundera på hur vi kan öka
arbetstiden", säger han.

Per Widolf tror att även de fackliga motparterna inser att det krävs avtal som
stärker konkurrenskraft och produktivitet.

"Jag veta att våra motparter också är väldigt måna om företagens
internationella konkurrenskraft, det är en gemensam utmaning", säger han.

Han tror inte heller att kombinationen av lägre löneökningstakt och ökad
flexibilitet skulle göra det svårare att rekrytera arbetskraft.

"Företag som är i världsklass och internationellt konkurrenskraftiga
underlättar snarare för oss att rekrytera. Den arbetskraftensbrist som finns
beror inte på att det är för låga löner inom industrin, vi har väldigt bra
löner inom industrin. Bristen beror på att utbildningssystemen inte levererar
och att våra företag är lokaliserade utanför storstäderna", säger han.

Vad gäller den uppgång i löneökningstakten som synts i en del andra länder på
senare tid säger Per Widolf att det inte ändrar uppfattningen att Sverige
måste växla ned.

"Vi har i princip högst arbetskraftskostnader i hela världen. Om lönerna ökar
lite snabbare i andra länder än här kommer vi ändå fortfarande att ligga
högst under överskådlig framtid. Vi måste växla ned", säger han.

Industriarbetsgivarnas chefekonom Kerstin Hallsten säger att Sverige har
tappat i konkurrenskraft mot många länder på senare år genom att ha högre
kostnadsökningar.

"Sedan har växelkursen försvagats, vilket har fungerat som en krockkudde. Men
det för med sig risker att vi klarat oss genom en dopad växelkurs. Det finns
en risk att vi inte får ett omställningstryck i företagen. Får vi en sättning
i konjunkturen och konkurrensen hårdnar kan vi få problem när vi inte tagit
tag i våra kostnader relativt omvärlden. Vi måste ha ett långsiktigt hållbart
kostnadsläge, som inte är beroende av en svag valuta", säger hon.

Skulle inte nedväxlade löneökningar också bidra till ett lägre omvandli n
gstryck?

"Man måste skilja på tillfälliga faktorer, som växelkursen, och vad som är ett
långsiktigt hållbart kostnadsläge. Det är den underliggande situationen, med
löneökningar, som är avgörande och där är där vi måste hålla tillbaka", säger
Kerstin Hallsten.

Hon säger att basindustrins företag tillhör vinnarna på den svaga kronan på
kort sikt, men att det alltså samtidigt innebär mer långsiktiga risker.

Skulle det vara önskvärt med en starkare krona , för att öka
omvandlingstrycket ?

"Det handlar egentligen inte om kronan, utan om de långsiktiga kostnaderna.
Man kan inte basera kostnadskalkylen hos företagen på växelkursen, man vet
aldrig vad som händer med den", säger hon.

Skulle en starkare krona, som många räknar med, kunna leda till problem för
era företag?

"Så länge växelkursförändringar sker långsamt hinner företagen anpassa sig.
Det är de snabba kasten som är ett problem. Det handlar återigen om att
hantera sina långsiktiga kostnader", säger Kerstin Hallsten.

Vad gäller avtalstidens längd säger Per Widolf att Industriarbetsgivarna som
vanligt föredrar långa avtal, för att få förutsägbarhet.

"Då har vi något förutsägbart att hålla oss i en osäker omvärld", säger han
och tillägger att det som vanligt handlar om hela avtalets innehåll, där
avtalstiden är en parameter.

---------------------------------------
Johan Bahlenberg +46 8 5191 7935

Nyhetsbyrån Direkt

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.