Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2020-01-20

INFLATION: LÖNEAVTAL LÅSER IN INFLATION UNDER MÅLET - DANSKE

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Kommande avtalsrörelse lär resultera i
löneavtal ungefär i nivå med de nuvarande. Eftersom det nog blir ett treårigt
avtal igen innebär det att inflationen förblir under Riksbankens mål flera år
framöver.

Det säger Danske Banks chefekonom i Sverige, Michael Grahn, till Nyhetsbyrån
Direkt.

"Det spelar ingen egentlig roll om avtalen blir 2 eller 2,4 procent,
löneökningarna skulle behöva upp till 3,5 procent om det skulle på någon
effekt på inflationen. Vi tror på ett treårigt avtal och vi får då en
lönebaserad inflation på ungefär 1,5 procent, vilket är för lågt för
Riksbanken", säger han.

Facken inom industrin har inför avtalsrörelsen krävt löneökningar på 3
procent, vilket är något högre än de 2,8 procent som de krävde inför den
förra avtalsrörelsen 2017. Avtalen då gav löneökningar på totalt 6,5 procent
på tre år, alltså knappa 2,2 procent per år. Med historiska samband är ett
lönekrav på 3 procent förenligt med löneökningar på ungefär 2,3-2,4 procent,
noterar Danske Bank, som alltså menar att detta talar för en lönebaserad
inflation på någonstans runt 1,5 procent de kommande tre åren.

Michael Grahn påpekar att en inflation på 1,5 procent inte skulle vara något
konstigt, utan tvärtom väl i linje med vad inflationen varit i snitt de
senaste årtiondena. Samtidigt lär dock inte Riksbanken kunna sitt med armarna
i kors och se inflationen sjunka allt längre under målet.

"Det kommer inte Riksbanken att tillåta. Förr eller senare måste de hantera
det problemet med att inflationen och sedan också inflationsförväntningarna
går ned. Då får Riksbanken skjuta på räntebanan igen alternativt ta tillbaka
den senaste höjningen. En räntesänkning är inte vårt huvudscenario, men
riskbilden ligger åt det hållet", säger han.

Enligt Danske Banks modell drivs inflationen i grund och botten av
löneökningarna. Sedan kan den också kan påverkas av energipriser och kronans
växelkurs. De senaste åren har inflationen varit uppe runt 2 procent, trots
egentligen för låga löneökningar, vilket enligt Michael Grahn beror på högre
energipriser, skattehöjningar och framför allt på att kronan försvagats.

"Framöver kan det alltid hända något med energipriserna, som ju inte styrs av
Riksbanken, som skulle kunna hjälpa dem att få upp inflationen, men annars är
de hänvisade till att kronan försvagas för att få en press uppåt på
importpriserna", säger han.

Så länge som den globala inflationen är under 2 procent och det inhemska
lönetrycket inte stiger är det omöjligt att få en inflation varaktigt vid 2
procent och samtidigt en stabil krona.

"Man måste välja och då blir det kronan som får ta stryk, med de konsekvenser
det har med risk för uppköp av företag och en urholkad köpkraft för
konsumenterna", säger Michael Grahn.

För egen del tycker han att Riksbanken borde kunna acceptera verkligheten som
den är och sänka inflationsmålet till 1,5 procent.

"Det finns ingen poäng med att köra räntorna ned i graven för att åstadkomma 2
procents inflation. Varför inte bara acceptera att inflationen är 1,5 procent
och sänka målet dit? Tog man det steget skulle man slippa jaga inflationen
till något som visat sig väldigt svårt att nå under två decenniers tid",
säger han.

Invändningen mot ett sänkt inflationsmål är bland annat att styrräntan då än
oftare skulle slå ned i den nedre gränsen och att det skulle kunna dra med
sig löneökningarna ned så att inflationen blir ännu lägre.

"Jag köper inte riktigt de argumenten. Vi har haft en inflation så länge på
den nivån nu så jag tror inte att det skulle innebära lägre lönekrav. Snarare
undviker man att behöva trycka ned räntorna så mycket som nu och fortsätta
med den eviga tillgångsinflationen som trycker upp börser och huspriser",
säger Michael Grahn.

Han konstaterar också att debatten i centralbanksvärlden i stället handlar om
fördelarna med höjda inflationsmål, bland annat för att styrräntan inte lika
ofta ska riskera att slå i golvet.

"Det är en rent teoretisk idé där hela ekonomin skulle anpassa sig till det
nya inflationsmål som centralbankerna anger. Kruxet är att de inte är
trovärdiga, företagen struntar fullständigt i vad centralbankerna säger att
det ska vara för inflationsmål. De för en strid på kniven mot sina
konkurrenter", säger Michael Grahn.

---------------------------------------
Johan Bahlenberg +46 8 5191 7935

Nyhetsbyrån Direkt

Författare Direkt News

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.