Du är här

2017-08-30

Joacim Olsson: "Därför behövs den fria förslagsrätten"

wysiwyg_image

Nu bemöter Aktiespararnas vd Joacim Olsson advokaten Carl Svernlövs slutreplik i Dagens Industri.
”En driven ordförande lätt kan hantera det omak som förslagsrätten innebär samtidigt som ett ett förändrat regelverk som möjliggör ökad digitalisering hanterar kostnadsdimensionen”, skriver Joacim Olsson.

Den fria förslagsrätten för aktieägare har genom åren haft stor betydelse för utvecklandet av den svenska modellen för bolagsstyrning. Som exempel kan nämnas att den var ett viktigt verktyg för att få upp frågan om införandet av revisionskommittéer och valberedningar i svenska bolag.

På senare år har dess betydelse ökat, inte minst mot bakgrund av ett ökat utländskt ägande i bolagen och användande av så kallade proxy-advisors, som innebär att det endast är i förväg framlagda förslag som föranleder ett agerande från dessa ägare.

För Carl Svernlöv är den fria förslagsrätten däremot ett problem. Detta framför allt därför att den ger höga portokostnader för bolagen och är annorlunda än i andra länder. Kritiken tycks även handla om att själva bolagsstämman blir mer besvärlig då dessa förslag måste behandlas.

Jag delar uppfattningen att det finns undantagssituationer där enskilda missbrukar förslagsrätten, men menar att en driven ordförande lätt kan hantera det omak som detta innebär på själva bolagsstämman och att ett förändrat regelverk som möjliggör ökad digitalisering hanterar kostnadsdimensionen.

Carl Svernlöv hävdar att jag inte har några bärande argument för att behålla den fria förslagsrätten. Jag menar att det är precis tvärtom – den som vill urholka minoritetsskyddet i den svenska bolagsmodellen är den som måste lyfta fram bärande argument.

Då räcker det inte med att hänvisa till att det är annorlunda i andra länder (annorlunda är inte alltid bättre) eller att portokostnader är besvärande (föreslå och driv krav på digitalisering istället) eller att det blir jobbigt att som mötesordförande ta sig igenom denna del av dagordningen (då är det kanske dags att byta jobb).

Avslutningsvis – den som vill förändra regelverket kring svensk bolagsstyrning bör i alla fall ha tänkt igenom sina egna förslag. I Carl Svernlövs första inlägg vill han avgränsa förslagsrätten till dem som äger mer än 5 procent av aktiekapitalet. I det senaste inlägget har denna gräns sänkts till 1-2 procent. Det positiva med denna trendlinje är att vi snart borde kunna vara överens om den fria förslagsrättens stora betydelse.

Joacim Olsson, vd för Aktiespararna

BAKGRUND

I en debattartikel i Dagens Industri i juli efterfrågade Carl Svernlöv, advokat Baker McKenzie och adjungerad professor i associationsrätt vid Uppsala universitet, en begränsning av rätten för småägare.

”Ett krav på att aktieägare ska ha minst 5 procent av aktiekapitalet för att få lägga förslag, motsvarande vad som finns i flertalet EU-länder, bör införas i Sverige.

I en replik varnade Joacim Olsson, Aktiespararnas vd, för konsekvenserna av Svernlövs förslag – och pekade på att förslagsrätten har bidragit till att sätta ljus på missförhållanden.

”Visst finns det enskilda exempel där förslagsrätten missbrukas. Men det är knappast ett stort problem för en kompetent mötesordförande att avvisa sådana förslag”, skrev Joacim Olsson – och lyfte fram digitalisering som en möjlighet att hantera portokostnaderna som Svernlöv lyft fram som ett argument för att begränsa förslagsrätten.

I en slutreplik i augusti argumenterade Carl Svernlöv för att en stämmospärr inte är ett hot mot småägare, som Joacim Olsson nu bemöter.

”När en spärr på förslagsrätten införs i Sverige kan vi givetvis diskutera hur högt den bör ligga. Baker McKenzies undersökning visar att 5 procent är ganska vanligt, även om lägre procentsatser förekommer. Det skulle förmodligen räcka med 1–2 procent för att komma till rätta med de problem jag identifierade i mitt ursprungliga inlägg”.

Författare Redaktionen

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.