Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2019-11-13

Karolinska Universitetssjukhuset: AI - vägen till att hitta prostatacancer via screening. Ett unikt forskningsprojekt på K...

Idag får var sjunde man diagnosen prostatacancer vilket gör den till
Sveriges vanligaste cancerform. 1 av 20 män i Sverige dör av
prostatacancer. Ett nationellt screeningprogram för prostatacancer,
på samma sätt som för bröst- och livmoderhalscancer - skulle minska
dödligheten i sjukdomen. Men metoderna att hitta män som behöver
behandling för prostatacancer är för osäkra, något som ett unikt
forskningsprojekt på Karolinska Universitetssjukhuset vill ändra på,
och där röntgenläkarna ska få hjälp av artificiell intelligens, AI.

För att ställa diagnosen prostatacancer tas normalt idag cirka 12
stickprov med nål via ändtarmen. Detta har tidigare gjorts utan
guidning av någon röntgenmetod. Nya rön visar att
magnetkameraundersökning av prostata gör att man kan förbättra
precisionen i diagnostiken.

Genom att kombinera magnetkameraundersökningen och artificiell
intelligens, AI, hoppas nu ett forskarlag på Karolinska ytterligare
förbättra säkerheten i diagnostiken.

- Vi vill skapa ett applicerbart verktyg, en artificiell intelligens,
med en säkrare och mer pålitlig diagnostikförmåga än en tränad
person. Förhoppningen är att metoden ska överträffa en erfaren
specialist inom radiologi, med flera års erfarenhet av att tolka
magnetkameraundersökningar för prostatacancer, säger Patrick Masaba,
ST-läkare inom radiologi på Karolinska Universitetssjukhuset, samt
doktorand inom medicinsk AI vid Karolinska Institutet. På lång sikt,
om vi lyckas, kan AI implementeras i ett nationellt screeningprogram
för prostatacancer där den kommer bidra med blixtsnabba analyser av
bilder med en säkrare och snabbare handläggning av patientgruppen där
hög kvalitet och kostnadseffektivitet är av yttersta vikt.

Med hjälp av magnetkamera och AI antalet män som behöver undersökas
för prostatacancer och dessutom få bättre precision i våra
stickprover när de väl behöver tas. Ett bättre urval och precisare
provtagning skulle förbättra förutsättningarna för ett nationellt
screeningprogram

- Om man sticker blint i prostatan efter ett visst schema, vilket ofta
görs i dag, vet man inte var tumören sitter. Man chansar helt enkelt
på att hitta cancer, men risken är att man missar cancern med nålen
eller att man träffar små lågrisktumörer som inte behöver behandling
s.k. överdiagnostik. Jämför med kvinnor med bröstcancer, att man i
stället för att ta en bild av bröstet skulle sticka i bröstet 20-40
gånger och hoppas på att hitta cancer, det är orimligt. Men det är
vad man har gjort på män sedan 1990-talet, även om metoden har
utvecklats och förfinats, säger Fredrik Jäderling, Institutionen för
Molekylär Medicin och Kirurgi på Karolinska Institutet.

Studier där man utvecklat AI algoritmer för magnetkamerabilder på
några hundra patienter visar redan i dag på goda resultat, men den
studie som startar under hösten blir större, på uppemot 1500
magnetkameraundersökningar.

Fakta prostatacancer

· Sjukdomen drabbar cirka 10 000 män per år och är Sveriges
vanligaste cancerform.

· 1 av 20 män i Sverige dör av prostatacancer
· Det totala antalet män som lever med prostatacancer är omkring 110
000.

· Cirka 2 400 män dör årligen av sjukdomen.
· Prostatacancer är ytterst ovanligt hos män under 50 år
· Genomsnittsåldern vid diagnos är 70 år.
· Minst fem procent av prostatacancerfallen är ärftliga.
Fakta studien

· Studien är ett samarbete mellan Karolinska Universitetssjukhuset,
Karolinska institut, SECTRA AB samt Centre for Medical Image Science
and Visualization (CMIV), Analytic Imaging Diagnostic Arena (AIDA)
samt Medtech 4 health.

· Finansiärerna bakom AI-projektet, där studien ingår, är: SLL
Innovation, Prostatacancerförbundet samt Medtech-4-Health, Sweden.

Fakta AI

· Neurala nätverk kallas den modell som används för att åstadkomma
artificiell intelligens, AI, och har tagits fram för att efterlikna
hur den mänskliga hjärnan fungerar. Nätverken är modellerade efter
vanliga hjärnsynapser, det vill säga input-output i alla möjliga
olika konstellationer, förgrenade med varierande grader av
komplexitet.

· De enklaste nätverken består av ett hundratal förgreningar, medan
de största når upp över tiotusen till hundratusen förgreningar.

· Nätverken fungerar som en sil som filtrerar och kategoriserar
information och bilder, gör ordning av kaos och bygger en egen
logik/mönster för att sedan lösa uppgifter.

· AI:n får input i form av stora mängder bilder och information som
analyseras och får sedan själv gissa vilken bild som t ex föreställer
en hund. Visar algoritmen en bild på en katt får den information om
att det visserligen är ett däggdjur med fyra ben och svans, men att
det inte är en hund, information som samlas in av algoritmen. De
punkter som fungerat bra, som däggdjur, svans, fyrbent, får större
tyngd inför nästa försök. Repetition och positiv förstärkning är
principen för AI:n

Kim Sjölund
Presschef
072-598 13 88
kim.sjolund@sll.se

Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Europas största sjukhus och
tillsammans med Karolinska Institutet leder vi den medicinska
utvecklingen i Sverige. För oss är sjukvård, forskning och utbildning
lika viktiga delar i arbetet för att förlänga och förbättra
människors liv.

-----------------------------------------------------------
https://news.cision.com/se/karolinska-universitetssjukhuset/r/ai---vagen...

Författare Cision News

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.