Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2020-02-10

Karolinska Universitetssjukhuset: Karolinska Universitetssjukhuset har utfört nordens första robotassisterade stereotaktis...

SEEG undersökningar görs på flera olika sjukhus i Sverige men i början
av januari genomförde Karolinska nordens första robotassisterade
implantation av SEEG-elektroder på en patient. Tack vare roboten
förbättras precisionen och förkortar operationstiden med upp till tre
timmar.

Det vanliga är att epilepsi behandlas med läkemedel men för ett fåtal
patienter fungerar inte detta och då görs en noggrann utredning om
epilepsin kan opereras. Idag opereras årligen på Karolinska ett
10-tal patienter med svår epilepsi. Med hjälp av den robotassisterade
SEEG implantationen (SEEG) kan troligen ytterligare 5-10 patienter
bli hjälpta av operation.

- Det kan till exempel vara ett ärr, en missbildning eller tumör, som
ligger bakom anfallen. I gynnsamma fall kan man åtgärda detta med
kirurgi eller laserablation, berättar Ulrika Sandvik biträdande
överläkare Tema Hjärta Kärl och Neuro.

För att söka efter sådana förändringar i hjärnan brukar det göras
EEG-mätningar, det vill säga mätning av aktiviteten i hjärnans
nervceller, samt en MR-undersökning. Men det finns också mer
svårtolkad epilepsi som uppkommer trots att hjärnan ser helt normal
ut på MR-bilderna. Det är då ett SEEG behövs - en mätning av
aktiviteten inne i hjärnan, med hjälp av elektroder.

- Signalerna mellan nervceller sprids oerhört snabbt vilket gör att
det är svårt att upptäcka var ett epilepsianfall startar. Ett SEEG
ger oss ett bättre underlag, det förbättrar vår precision och
förkortar operationstiden med cirka tre timmar, säger Ulrika Sandvik.

SEEG undersökningar görs på flera olika sjukhus i Sverige men i början
av januari genomfördes nordens första robotassisterade implantation
av SEEG-elektroder på en patient. Tack vare roboten förkortas
operationstiden med tre (3) timmar samt förbättrar precisionen.
Roboten har fått elektrodernas exakta placering och fungerar som en
GPS under operationen då den visar neurokirurgen exakt var och i
vilken vinkel de ska sätta in elektroderna. Vid den här operationen
placerades 14 elektrodkablar med 107 kontakter in i patientens
hjärna. Efter operationen kopplades de upp för att registrera
hjärnaktiviteten.

SEEG-mätningen pågår sedan under cirka en vecka innan elektroderna
plockas bort. Under den tiden minskas patientens läkemedel successivt
för att registrera kramper. Därefter stimulerar man försiktigt med en
liten strömstyrka för att provocera fram en kramp, samtidigt som tal
och andra funktioner undersöks. Patienten är vaken och medverkar
aktivt i undersökningen.

En sådan här omfattande utredning görs bara om det finns goda skäl att
tro att epilepsin kan opereras. Om man hittar ett anfallsfokus har
patienten statistiskt sett 75 procent chans till minskade kramper
eller till och med anfallsfrihet vid en operation.

Fakta Epilepsi

· I Sverige beräknas mellan 60 000 och 70 000 personer ha epilepsi
· Varje år utreds minst 7 000 personer för misstänkt epilepsi.
· Sjukdomen kan debutera när som helst i livet, men vanligast är
antingen i tidig ålder eller hos dem som är 75 år eller äldre.

· Epilepsi kan ha många olika orsaker - eller blandning av orsaker -
och uppträda i flera former.

· Hos ungefär hälften av dem som haft ett anfall är det en
engångsföreteelse.

· Man ska ha haft minst två attacker för att få diagnosen epilepsi.
Kim Sjölund
Presschef
072-598 13 88
kim.sjolund@sll.se

Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Europas största sjukhus och
tillsammans med Karolinska Institutet leder vi den medicinska
utvecklingen i Sverige. För oss är sjukvård, forskning och utbildning
lika viktiga delar i arbetet för att förlänga och förbättra
människors liv.

-----------------------------------------------------------
https://news.cision.com/se/karolinska-universitetssjukhuset/r/karolinska...

Författare Cision News