Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2018-10-10

KI-PROGNOS: HÖGKONJUNKTUREN NÅR SIN TOPP, BNP +1,9% 2019 (NY)

(tillägg: från stycke sex)

STOCKHOLM (Direkt) Högkonjunkturen i den svenska ekonomin når sin topp i år
och nästa år bromsar BNP-tillväxten in.

Det skriver Konjunkturinstitutet i sin konjunkturprognos på onsdagen.

BNP väntas öka med 2,4 procent i år, 1,9 procent nästa år och 1,9 procent
2020. I prognosuppdateringen i augusti spådde KI en BNP-tillväxt på 2,6
procent i år och 1,8 procent nästa år.

KI konstaterar att kapacitetsutnyttjandet i industrin ligger på en historiskt
hög nivå, och även investeringarna i bostäder ligger på en hög nivå som andel
av BNP.

En stark arbetsmarknad gynnar också hushållen som kan räkna med att
löneökningarna tar något mer fart framöver. Nästa år mattas högkonjunkturen
av något när investeringstillväxten i både industri och bostäder minskar
markant. Draghjälp från omvärlden bidrar dock till att tillväxttappet
begränsas.

KI-barometern och månadsdata pekar mot att exporten bedöms öka snabbare det
andra halvåret i år. Även i euroområdet som helhet ligger
förtroendeindikatorer betydligt högre än normalt. ECB:s fortsatta
lågräntepolitik och en något expansiv finanspolitik är faktorer som kan ses
som bidragande till optimismen. Andra goda nyheter för svensk exportindustri
är den starka investeringskonjunkturen i både USA och euroområdet.

Sysselsättningstillväxten växlade ned något andra kvartalet i år och en
fortsatt lägre sysselsättningstillväxt innebär att arbetslösheten bottnar
strax över 6 procent nästa år. Det tyder på stora matchningsproblem på
arbetsmarknaden.

Trots den starka konjunkturen är arbetslösheten fortsatt mycket hög bland
utrikes födda. Det höga resursutnyttjandet på arbetsmarknaden och den
fortsatt stora bristen på arbetskraft med efterfrågad kompetens medför att
löneökningstakten fortsätter att öka framöver, vilket bidrar till att
kostnadstrycket i företagen stiger något.

För att förhindra att KPIF-inflationen stiger för mycket framöver bedöms
Riksbanken inleda en serie av styrräntehöjningar i februari nästa år.

"Räntehöjningarna fortsätter sedan mycket gradvis och den inflationsjusterade
reporäntan förblir negativ ända till senare delen av 2022", skriver KI.

Konjunkturinstitutets prognos baseras på antagandet att finanspolitiken i
stora drag ges en neutral inriktning nästa år. Budgetutrymmet för nästa
mandatperiod bedöms uppgå till cirka 120 miljarder kronor.

Det finns också risker för prognosen, exempelvis en eskalerande spiral inom
världshandeln med nya handelshinder och motåtgärder vilket skulle vara
negativt för svensk ekonomi. I Europa har vi oron kring hur Italiens
offentliga finanser kommer att utvecklas. En annan risk är en brexit där
Storbritannien, en viktig handelspartner för Sverige, helt lämnar tullunionen
och den inre marknaden utan ett nytt avtal. Det skulle få betydande effekter
på svensk ekonomi, som kan förstärkas av eventuella följdeffekter från
turbulens på de finansiella marknaderna.

Bild: Konjunkturinstitutets prognos

---------------------------------------
Makroredaktionen +46 8 5191 7931, http://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.