Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2018-12-19

KI-PROGNOS: INBROMSNING NÄSTA ÅR, BNP +1,3% 2019 (NY)

(Tillägg: från stycke sju)

STOCKHOLM (Direkt) Det mesta talar för att högkonjunkturen kulminerade under
första halvåret, och ekonomin är nu på väg in i en avmattningsfas även om
högkonjunkturen består de närmaste två åren.

Det skriver Konjunkturinstitutet i sin konjunkturprognos på onsdagen.

Investeringarna, inte minst bostadsinvesteringarna, som har bidragit starkt
till efterfrågetillväxten, minskar nu något 2019.

BNP väntas öka med 2,2 procent i år, 1,3 procent nästa år och 1,7 procent
2020. I oktoberprognosen spådde KI en BNP-tillväxt på 2,4 procent i år, 1,9
procent nästa år och 1,9 procent år 2020.

Arbetsmarknaden är fortsatt stark även om sysselsättningen ökar långsammare
framöver. Lönerna i näringslivet och i ekonomin som helhet stiger något
snabbare.

Riksbanken påbörjar räntehöjningar i inledningen på 2019 men i långsam takt.
Reporäntan väntas ligga på 0,00 procent i slutet av 2019 och +0,25 procent i
slutet av 2020.

KI konstaterar att inflationen sedan en tid tillbaka ligger över 2 procent och
att Riksbanken i februari väntas inleda en serie räntehöjningar, men att
dämpade inflationsutsikter bortom 2019 gör att höjningscykeln blir mycket
utdragen.

År 2020 bromsar inflationen in något när en successivt starkare krona börjar
ge avtryck på framförallt varupriserna och dessutom väntas energipriserna i
konsumentledet sjunka något till följd av sänkta elnätsavgifter.

Efter 2020 räknar KI med att inflationstrycket tilltar något och reporäntan
höjs snabbare under 2021-2023, för att i slutet av perioden ligga på 2,00
procent samtidigt som KPIF-inflationen är i linje med inflationsmålet.

Det höga resursutnyttjandet på arbetsmarknaden och den stora bristen på
arbetskraft med efterfrågad kompetens väntas bidra till att lönerna i
näringslivet och i ekonomin som helhet stiger något snabbare framöver.

KI skriver i rapporten att en rekyl väntas under fjärde kvartalet 2018, efter
att BNP fallit med 0,2 procent under tredje kvartalet som en följd av en
kraftig nedgång i bostadsinvesteringarna och hushållens konsumtion.

Nedgången i bostadsinvesteringarna kommer dock att fortsätta de närmaste
kvartalen samtidigt som det höga resursutnyttjandet redan nu hämmar
produktionen något i delar av näringslivet.

"Sammantaget väntas därför BNP-tillväxten dämpas igen det första kvartalet
2019", skriver de.

KI noterar vidare att sysselsättningen fortsatte att stiga under tredje
kvartalet, trots att BNP minskade, och efterfrågan på arbetskraft är fortsatt
stor samtidigt som bristen på personer med efterfrågad kompetens fortfarande
är hög.

"Utfallsstatistik och indikatorer tyder på att sysselsättningen fortsätter att
växa starkt det fjärde kvartalet 2018, även om anställningsplanerna i
byggsektorn fallit tillbaka som en följd av nedgången i bostadsbyggandet.
Sysselsättningstillväxten dämpas sedan under inledningen av 2019 när
produktionen ökar långsammare", skriver KI.

Svenska exportföretag, som gynnas av den svaga kronan, är sedan ett bra tag
tillbaka mycket nöjda med efterfrågeläget och en fortsatt
konjunkturförstärkning i omvärlden innebär att efterfrågan på svenska
exportprodukter fortsätter att växa stadigt framöver. Efter en inbromsning
2018 bedöms därför den svenska exporten öka något snabbare 2019.

Beträffande finanspolitiken skriver KI att den i stora drag ges en neutral
inriktning 2019, efter att ha varit något expansiv 2018.

De noterar att osäkerheten om omfattningen och inriktningen av nya åtgärder i
exempelvis ändringsbudgetar är stor mot bakgrund av att regeringsbildningen
drar ut på tiden.

"Utrymmet för en ny regering att genomföra ytterligare ofinansierade åtgärder
under 2019 är dock begränsat, givet att överskottsmålet beaktas", skriver KI.

Enligt KI är de ekonomiska utsikterna fortsatt ljusa i de utvecklade
ekonomierna men den ekonomisk-politiska risken har stigit under loppet av
2018 och sannolikheten för att tillväxten i omvärlden blir svagare än
prognostiserat dominerar.

Deras prognos baseras på antagandet om ett ordnat utträde ur EU för
Storbritannien som leder till en mjuk brexit. Om landet istället lämnar utan
avtal kommer den ekonomiska utvecklingen i hela EU att påverkas negativt via
bland annat störningar i utrikeshandeln och förtroendeeffekter.

Dessutom innebär det hårda tonläget inom den globala handelspolitiken att det
finns en risk att handelskonflikten mellan USA och stora delar av omvärlden
trappas upp ytterligare.

"De handelshinder som införts hittills äventyrar i sig inte den globala
konjunkturuppgången även om ovissheten har hämmat utvecklingen. Skulle det
bli en spiral av nya handelshinder och motåtgärder är dock risken att
konjunkturuppgången bryts. Den svenska ekonomin skulle då påverkas negativt
även om det inte riktas några direkta handelshinder mot svensktillverkade
produkter. För europeisk, och inte minst svensk del, utgör USA:s hot om att
införa biltullar gentemot EU det största direkta hotet", enligt KI.

Bild: Konjunkturinstitutets prognos

---------------------------------------
Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.