Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2018-09-12

KI: SVÅRT FÖRKLARA TRENDMÄSSIG NEDGÅNG I LÖNEÖKNINGSTAKTEN

STOCKHOLM (Direkt) Den svenska löneökningstakten har trendmässigt sjunkit
sedan slutet av 1990-talet och har varit förbryllande låg under särskilt de
senaste åren, där Sverige haft högkonjunktur sedan 2016. Det är svårt att
veta vad detta beror på - vanliga förklaringar som svagare
produktivitetsökningar och lägre inflationsförväntningar räcker bara för att
förklara en del av nedväxlingen i löneökningstakt.

Det sade Karolina Holmberg, chef för arbetsmarknad och prisbildning vid
Konjunkturinstitutet, vid en pressträff på onsdagen där hon presenterade KI:s
nya lönebildningsrapport.

"De senaste decenniets låga löneutveckling kan delvis förklaras av låg
produktivitetstillväxt, låga inflationsförväntningar och ett lågt
resursutnyttjande, men det räcker inte för att helt förklara den svenska
löneutvecklingen. De faktorerna förklarar bara en mindre del av de relativt
svaga löneökningarna under särskilt de senaste åren", sade hon.

KI noterar att det sedan slutet av 1990-talet varit en nedåtgående trend i den
svenska löneökningstakten.

"Vad som förklarar den här trenden vet vi inte", sade Karolina Holmberg.

En faktor som hållit tillbaka löneökningarna de senaste åren är
sammansättningseffekter i de sysselsatta - med en större andel äldre och
yngre samt fler utrikes födda.

"Den totala sammansättningseffekten förklarar en liten del löneökningarna. På
senare år har sammansättningseffekten varit negativ och har troligen bidragit
till lägre löneökningar, men det är ingen huvudsaklig förklaring", sade hon.

KI har även tittat på andra möjliga förklaringar.

En tänkbar förklaring till att löneglidningen är så låg är att industriavtalet
över tid har fått en allt större betydelse för hela arbetsmarknaden och
hållit tillbaka löneökningarna i hela ekonomin.

"Vi ser att fördelningen av löneökningarna blivit mer sammanpressade över tid
runt industrins märke, men det är svårt att dra slutsatsen att det beror på
en mer normerande roll för industriavtalet. Det kan också bero på en svag
produktivitet och låga inflationsförväntningar håller tillbaka löneökningarna
och att märket sätter en nedre gräns", sade Karolina Holmberg.

"Ytterligare en tänkbar förklaring är att löneökningarna hållits tillbaka av
förväntningar om dämpade löneökningar i euroområdet. Det kan ha hållit
tillbaka de svenska löneökningarna när parterna försökt värna den svenska
konkurrenskraften", fortsatte hon.

Det kan också finnas ett dolt arbetskraftsutbud på arbetsmarknaden som gör att
resursutnyttjandet är lägre än vad KI uppskattar det till. En sådan möjlighet
är att Östeuropeiska länder inträde i Schengen ökat arbetskraftsutbudet mer
än vad som går att mäta.

"Det kan finnas ett mörkertal i arbetskraftsinvandringen", sade Karolina
Holmberg.

KI noterar att andra förklaringar som diskuterats är svårare att kvantifiera,
som gigekonomin. Det är svårt att definiera och uppskatta storleken på den.
En annan förklaring är globaliseringen, men det är svårt att teoretiskt
avgöra hur den ska påverka lönetillväxten, den kan både lyfta och dämpa
löneökningstakten.

Att den ovanligt långa och djupa lågkonjunkturen kan ha ändrat beteenden i
löneförhandlingarna och en mer flexibel arbetsmarknad är andra hypoteser som
är svåra att belägga.

Exempelvis har vare sig andelen egenföretagare eller visstidsanställda ökat
efter finanskrisen. Vidare menar KI att en trendmässigt minskad facklig
anslutningsgrad under lång tid kan ha försvagat arbetstagarnas
förhandlingsstyrka. En annan möjlig hypotes är att parterna har tagit ett
större ansvar för sysselsättningen, genom låga löneökningar.

---------------------------------------
Johan Bahlenberg +46 8 5191 7935

Nyhetsbyrån Direkt

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.