Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2019-01-08

KONJUNKTUR: ARBETSLÖSHET KAN SJUNKA MER INNAN LÖNELYFT - OXFORD

STOCKHOLM (Direkt) Även om ett lönetryck nu byggs upp mer och mer i utvecklade
länder till följd av en låg och fallande arbetslöshet finns det utrymme för
arbetslösheten att sjunka ytterligare innan löneökningarna sticker iväg.

Det skriver Oxford Economics i en analys.

"[D]en roll som stramhet på arbetsmarknaden spelar för att lyfta
löneökningarna kan fortsätta att överraska på nedsidan", skriver de.

De noterar att löneökningarna överraskat genom att vara dämpade samtidigt som
arbetslösheten sjunkit till låga nivåer i många länder. Det finns flera
förklaringar till det, bland annat att det kan ta längre tid innan en stram
arbetsmarknad pressar upp löneökningarna, samt strukturella faktorer som en
svagare produktivitetsutveckling och lägre inflation.

Ytterligare en förklaring, som Oxford Economics vill lyfta fram, är att
nuvarande låga arbetslöshet underskattar mängden lediga resurser på
arbetsmarknaden. Detta gör att det finns utrymme för arbetslösheten att
sjunka ytterligare utan att löneökningarna sticker iväg.

"För det första, nuvarande arbetslöshetsnivåer i förhållande till tidigare
konjunkturella lägstanivåer överskattar stramheten på arbetsmarknaden",
skriver Oxford Economics.

En förändring är att det är fler äldre i arbetskraften nu, och de tenderar att
ha en lägre arbetslöshet än yngre personer. Detta har mekaniskt sänkt
arbetslösheten i många länder. Beräkningar från Atlanta Fed visar att 0,4
procentenheter av nedgången i arbetslöshet i USA sedan år 2000 kan förklaras
av förändrad demografi.

Ytterligare en förklaring kan vara att de lediga resurserna inte försvunnit i
samma takt som arbetslösheten sjunkit. Det kan finnas en högre
undersysselsättning än tidigare, till exempel är andelen som arbetar
ofrivilligt deltid i euroområdet betydligt högre än den var på 1990-talet.

"Dessutom innebär ett högre arbetskraftsdeltagande att demografi är mindre av
ett hinder för arbetslösheten än vad som ofta antas", skriver Oxford
Economics.

De konstaterar ett ökat arbetskraftdeltagande gjort att sysselsättningen
kunnat öka mer än vad befolkningen i arbetsför ålder har gjort. Ett tydligt
exempel är Tyskland, där befolkningen i arbetsför ålder toppade redan 1997,
men där arbetskraften sedan dess ändå ökat med runt 10 procent till följd av
ett ökat deltagande.

En viktig drivkraft bakom den stigande sysselsättningen i många utvecklade
länder under 2018 var också ett ökat arbetskraftsdeltagande, särskilt bland
äldre personer nära pension. Oxford Economics tror att
arbetskraftsdeltagandet kommer att fortsätta stiga och göra det möjligt för
sysselsättningen att stiga utan att sätta en press uppåt på lönerna.

Dessutom verkar jämviktsarbetslösheten, Nairu, ha sjunkit i många utvecklade
länder och göra att arbetslösheten kan bli lägre än tidigare utan att
löneökningarna tar fart.

"Det finns belägg för att många arbetare efter krisen har valt säkerheten hos
sina befintliga heltidsjobb och de därtill hörande förmånerna, trots lägre
löneökningar, snarare än att byta jobb och potentiellt tjäna mer; uppkomsten
av 'gig'-ekonomin har lett till en del arbetare värderar vad de redan har
mer", skriver Oxford Economics.

De noterar också att arbetslösheten var betydligt lägre på 1950- och
1960-talet än i dag, under 1 procent i Storbritannien och Västtyskland, och
frågar sig varför inte arbetslösheten skulle kunna sjunka ytterligare nu.
Även då var det en situation i Storbritannien med låga löneökningar i
förhållande till produktivitetsutvecklingen, bland annat på grund av en
medveten strategi där regeringen åtog sig att verka för full sysselsättning i
utbyte mot återhållsamma löneökningar.

Enligt Oxford Economics kan en liknande situation ha uppstått spontant nu. De
hänvisar till statistik från Storbritannien som visar att löneökningarna för
de som byter jobb har växlat upp till mer normala nivåer medan de är fortsatt
låga för de som stannar.

Faktorer som minskat medlemskap i fackföreningar, bemanningsföretag och nya
typer av kontrakt utan garanterad arbetstid, liksom hot från automatisering
och utflyttning av jobb, kan ha fått många med en tillsvidareanställning att
nöja sig med vad de har.

"Likt tyska arbetare på 1990- och 200-talet enades om lönemoderation i utbyte
mot att arbetsgivarna inte flyttade fabrikerna till öst kan många arbetare
efter krisen implicit ha tecknat ett kontrakt: låga löneökningar i utbyte mot
säkra heltidsjobb", skriver Oxford Economics.

---------------------------------------
Johan Bahlenberg +46 8 5191 7935

Nyhetsbyrån Direkt

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.