Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2017-11-06

LINDE: GODA FINANSER GER SVERIGE TYNGD I EU-KRETSEN

STOCKHOLM (Direkt) Trots att Sverige inte är ett euroland så ingår vi i EU:s
kärna. Goda finanser och EU:s högsta sysselsättning ger Sverige tyngd i
EU-kretsen liksom konstruktiva lösningar och många egna initiativ.

Det säger Ann Linde, EU- och handelsminister, i en intervju med Nyhetsbyrån
Direkt.

"Ja, jag tycker vi ingår i kärnan, eftersom vi är ett väldigt aktivt EU-land
som alltid försöker få konstruktiva lösningar, vi kommer med mycket egna
initiativ, som exempelvis EU-toppmötet i Göteborg om tillväxt och jobb",
säger hon.

Hon har själv tagit initiativ till D9-gruppen, om den digitala inre marknaden,
men det finns även flera andra egna initiativ inom miljö och arbetsmarknad.

"Det är bra att Sverige är en del av EU:s kärna eftersom EU-samarbetet betyder
så mycket för oss", säger hon.

Hon pekar på att rent ekonomiskt motsvarar Sveriges export 45 procent av BNP
och sysselsätter 1,4 miljoner människor, över 70 procent av exporten går till
EU:s inre marknad.

"Det har ju ökat enormt sen vi gick med hur stor betydelse som exporten till
EU har", konstaterar Linde.

Hon lyfter samtidigt fram att Sverige har en stor värderingsmässig samsyn med
EU.

"EU:s värderingar om rättsstatens principer, demokrati och mänskliga
rättigheter spelar också stor roll. Dels gör det Sverige och Europa säkrare,
dels är det ju något vi står för", enligt EU-ministern.

Hon betonar att det är därför attackerna på rättsstatens principer är så
allvarliga och därför regeringen är så aktiv där. Hon syftar på att Polen
ändrar sitt rättssystem så det blir politiserat och att Ungern till exempel
har inskränkningar av den akademiska friheten genom att stoppa universitet
och där frivilligorganisationer inte har samma rättigheter.

"Det är en väldigt allvarlig sak", sade Linde.

Hon ser med "viss oro" på den oenighet mellan länder i öst och väst som
flyktingmottagandet givit upphov till.

"Man ser vissa tendenser till en öst-västsplittring, jag vill inte säga
konflikt det är för mycket sagt, men tar man det här med solidariskt ansvar
för flyktingar ser man att Visegradsländerna, framför allt Polen, Ungern och
Slovakien bara vägrar", säger hon.

Linde har ingen förståelse för den irritation som finns i flera av
Visegradsländerna mot Tyskland och Sverige på grund av den tidigare
flyktingpolitiken.

"Nej, jag kan inte förstå den kritiken, jag tycker det är osolidariskt. Polen
får så enormt mycket regionalstöd från EU, men de accepterar bara det som de
ser som sina rättigheter men inte sina skyldigheter", säger hon.

Linde konstaterar samtidigt att Spanien har blivit nettobidragsgivare i EU och
nu är Sveriges allierade i frihandelsfrågor.

På motsatt sida när det gäller frihandel finns Frankrike och Ann Linde är
mycket kritisk mot president Emmanuel Macrons hållning.

Å ena sidan välkomnar hon att någon går in med "full kraft och vill utveckla
EU positivt" och hon är glad att det var Macron som vann och inte Nationella
Frontens Marine Le Pen.

"I grunden är jag positiv till att Frankrike återigen är väldigt aktiva i
EU-debatten. Sen tror jag inte att sättet som han vill ändra EU är det mest
effektiva", säger hon.

Hon lyfter fram att även Macron vill ha "mer leverans" till medborgarna, men
att han vill ändra väldigt mycket fördrag, och exempelvis ha en gemensam
ordförande för kommissionen och rådet.

"Det jag verkligen inte håller med honom om är hans uttalat protektionistiska
syn där han och hans ministrar varit väldigt uttalat emot att EU ska
fortsätta i frihandelsvänlig riktning.

Hon pekar på att Macron vill höja murarna kring EU, bland annat för fria
dataflöden.

"Å ena sidan är de för ett mycket närmare samarbete, å andra sidan vill de
bygga upp murarna runt EU. Jag håller inte alls med om det", säger hon.

När Storbritannien lämnar tror hon Tyskland blir Sveriges viktigaste
samarbetspartner.

"Men, med Storbritannien samarbetade vi om allt utom sociala frågor och
arbetsmarknadsfrågor. I Tysklands fall är det mer att i de här frågorna kan
vi samarbeta, men i andra går de i en helt annan riktning", säger hon och
pekar på investeringsgranskningen som en fråga där Sverige och Tyskland står
på motsatt sida.

(EU-kommissionen har förslagit nya regler för att granska utländska
investeringar i strategiska europeiska företag, som energiinfrastruktur eller
försvarsteknologi. Detta är Tyskland för och Sverige emot.)

Inte heller den digitala inre marknaden ser de två länderna likadant på.

Ann Linde lyfter fram att beträffande frihandelsfrågor och sociala frågor är
samsynen stor mellan de två länderna.

EU-ministern håller inte alls med den kritik som Moderaternas
EU-parlamentariker Gunnar Hökmark förde fram på DN Debatt nyligen där han
hävdade att Sverige har tappat inflytande i EU under Stefan Löfvens
regeringstid.

Hon tycker att Sverige hävdar sig väl och hänvisar till en undersökning som
visar att förutom de sex största EU-länderna så är Sverige och Nederländerna
de länder som de flesta vill samarbeta med.

"De säger ju bara vad de inte vill, inte vad de vill, det är bara negativt.
Det är en så markant omsvängning i hur Moderaterna ser på EU-frågorna. Vi
märker det i EU-nämnden, vi märker det i artikeln. De har blivit väldigt
mycket mer EU-skeptiska", enligt Linde. I fråga efter fråga röstar M som SD
och Vänstern. Hon beklagar detta.

Hon avvisar också bestämt farhågor från Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne,
och som även delvis delas av LO, om att EU kan hota den svenska
arbetsmarknaden. Lemne varnade i en intervju med Dagens Nyheter nyligen för
att EU-kommissionen hotar att undergräva det svenska självbestämmandet kring
vår arbetsmarknad, uppmuntrad av regeringen Löfvens sociala toppmöte i
Göteborg den 17 november.

"Jag tycker de överdriver den risken väldigt, väldigt mycket. I slutsatser
från EU-toppmöten har det i åratal stått att 'lagstiftade minimilöner eller
motsvarande genom kollektiva avtal' ska gälla", säger hon.

Socialdemokraterna stöder LO:s krav på ett fördragsfäst socialt protokoll, men
på "mycket längre sikt", eftersom de inte anser att det är lämpligt med
fördragsförändringar i nuläget, enligt Linde.

"Man vill åstadkomma att inga människor ska behöva jobba till underlöner.
Klarar vi det? Ja, vi i Sverige har högre lägstalöner i avtalen än de
lagstadgade minimilönerna i genomsnittet av EU-länder, därför ser jag inga
risker med detta", säger hon.
---------------------------------------
Sofia Polhammer +46 8 5191 7937

Nyhetsbyrån Direkt

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.