Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2021-11-01

MAKRO: HÅLLPUNKTER ATT BEVAKA KOMMANDE VECKA

MÅNDAG DEN 1 NOVEMBER

=====================

- Silf/Swedbank: industri-PMI oktober kl 8.30

Ligger på historiskt höga nivåer och växlade upp till 64,6 i september från 60,1 i augusti. Trenden sedan i våras är dock nedåtgående, vilket hänförts till utbudsproblem och leveransstörningar.

Swedbank skriver i sitt veckobrev att veckans data blir intressant som riktning inför det fjärde kvartalet.

"Det tredje kvartalet som helhet låg på en lägre nivå inom industrin än andra kvartalet och den nedåtgående trenden tyder på att högtrycket som förut rådde har dämpats något. Givet problemen med de pandemirelaterade flaskhalsarna lär PMI-industri fortsätta att indikera att ökningstakten i tillväxten dämpas något, och att toppen har nåtts", skriver de.

De tillägger att det också blir intressant att se vad inköpscheferna har att säga om insats- och råvarupriser, som nu är rekordhöga.


- USA: ISM industri-PMI oktober kl 15.00

Steg till 61,1 i september, starkare än väntat och en av de högsta noteringarna någonsin för ISM, som samlats in sedan 1983, utbudsproblem, leveransstörningar och höga energipriser till trots. Nu i oktober räknar bedömare med en liten nedgång, till 60,4.


TISDAG DEN 2 NOVEMBER

=====================

- RBA: räntebesked kl 5.30

Styrräntan väntas lämnas oförändrad på 0,1%, men den australiensiska investmentbanken Macquarie tror att RBA samtidigt kan börja bana väg för att styrräntan kan komma att höjas tidigare än 2024, som är nuvarande guidning. De tror dock att RBA samtidigt kan vilja markera mot förväntningarna på marknaden, med flera räntehöjningar inprisade redan under 2022.


ONSDAG DEN 3 NOVEMBER

=====================

- Silf/Swedebank: tjänste-PMI oktober kl 8.30

Steg till 69,6 förra månaden, den näst högsta nivån någonsin.


- USA: ISM tjänste-PMI oktober kl 15.00

Steg något i september, till 61,9, vilket också var starkare än väntat, trots problem med personalbrist och leveranser. I korten för oktober ligger enligt bedömare en liten fortsatt uppgång, till 62,0.


- Fed: räntebesked kl 19.00

Fed kommer knappast röra styrräntan nu men däremot är det nu, enligt de flesta ekonomer, dags annonsera en nedtrappning i takten för tillgångsköpen (taper).

Fedchefen Jerome Powell antydde redan vid presskonferensen efter FOMC-mötet i oktober att villkoren för tapering var nästintill uppfyllda, och även om jobbrapporten för september lämnade en del övrigt att önska var Powell mycket tydlig om att taperingplanerna ligger fast när han talade den 22 oktober.

"Vi är på väg att inleda tapering av obligationsköpen som, om ekonomin i stort utvecklas som förväntat, kommer att vara klar i mitten av nästa år", sade han.

"Vi räknar med att FOMC kommer att formellt annonsera planer på trappa ner tillgångsköpen vid nästa möte den 3 november. 'Substantiella ytterligare framsteg' har helt klart gjorts mot Feds mål", enligt Wells Fargo.

Capital Economics utgår också från att Fed kommer att ge besked om att taperingprocessen inleds nu. De är mer intresserade av huruvida uttalandet i samband med räntebeskedet kommer att spegla "den uppenbart ökande oron bland ledamöterna för högre inflation", och i så fall också om Powell kan tänkas ge någon vink om möjligheten för tidigare räntehöjningar vid den efterföljande presskonferensen.


TORSDAG DEN 4 NOVEMBER

=====================

- Tyskland: industriorder september kl 8.00

Föll hela 7,7% m/m i augusti, men nedgången kan ha överdrivits av en del stängda fabriker, påpekar Commerzbank. Nu väntas dessa order i alla fall öka 2% igen.


- Norges Bank: räntebesked kl 10.00

Var tidigt ute och höjde styrräntan vid det förra mötet i september, till 0,25%. Räntan ska sedan fortsätta höjas, men Norges Bank har flaggat för att nästa höjning kommer i december, vilket gör detta möte till något av ett mellanmöte.


- BOE: räntebesked kl 13.00

Förväntningarna har skiftat kraftigt efter att flera BOE-företrädare varit ute och varnat för att de måste ta tag i den höga inflationen.

Detta har fått marknaden att prisa in allt tidigare räntehöjningar från den brittiska centralbanken, där det i mångt och mycket är en öppen fråga om det blir dags redan vid detta möte, eller kanske snarare vid nästa möte i december. Medan marknaden har prisat in en 15-punktershöjning nu är det mer splittrat bland ekonomer.

ING ser skäl för att BOE kan vänta, bland annat för att se vad som hänt på arbetsmarknaden sedan systemet för korttidsarbete löpt ut, men samtidigt noterar de att budskapet är tydligt att BOE inte vill vänta för länge.

"Att vänta till december, som vissa har framfört, skulle innebära att banken inte har en presskonferens efter mötet eller nya prognoser för att motivera sitt beslut för allmänheten (något den tar på allvar)", skriver de i ett marknadsbrev.

Unicredit hör till de som i stället tror att BOE avvaktar till december med en första 15-punkterhöjning, men att den kommer redan nu i november går inte att utesluta.

"Vi förväntar oss att direktionen avstår från att höja styrräntan till veckan, med tanke på osäkerhet angående effekten av att systemet med korttidsarbete löpt ut och finanspolitiska åtstramningar, samt den höga nivån av covid-19-fall", skriver de i ett marknadsbrev.



FREDAG DEN 5 NOVEMBER

=====================

- Tyskland: industriproduktion september kl 8.00

Föll 4% m/m i augusti, men det kan alltså ha varit en del störningar i statistiken. Nu väntas en ökning med 0,5%.


- USA: sysselsättning oktober kl 13.30

September var en riktig besvikelse, med en sysselsättning som endast ökade med 194.000 personer, långt under förväntningarna och den svagaste uppgången hittills i år. Det fanns dock förmildrande omständigheter i att det verkar ha varit problem i säsongsrensningen av offentligt anställda lärare, som sjönk kraftigt. Arbetslösheten sjönk också mer än väntat och löneökningstakten fortsatte att växla upp, även om den statistiken är svårtolkad för tillfället.

I oktober väntas det i alla fall ha varit ett betydligt bättre drag på den amerikanska arbetsmarkmarknaden, med 425.000 nya sysselsatta, där minskad smittspridning bör ha bidragit positivt. Arbetslösheten väntas samtidigt fortsätta sjunka, till 4,7% från 4,8%.

Analytiker påpekar att den stora frågan nu är hur mycket lediga resurser det finns på den amerikanska arbetsmarknaden. Arbetskraftsdeltagandet är fortsatt klart lägre än före krisen och har knappat ökat alls det senaste året, rekordmånga lediga jobb till trots. Detta gör att fler och fler börjar tänka sig att pandemin lett till ett mer långvarigt lägre utbud av arbetskraft, vilket talar för att det inte finns så mycket lediga resurser kvar att ta av. Detta i sin tur pekar i förlängningen mot högre löneökningar och högre inflation.

"Virusoro, bristande efterfrågan på tjänster, svårigheter att hitta barnomsorg, skolstängningar, vaccinationsmandat och ökad hemundervisning (som enligt uppgift har fördubblats mellan 2019 och 2021) är alla faktorer som sannolikt spelar en roll för att minska utbudet av arbetskraft. Tyvärr kan vissa av dessa faktorer vara mer långvariga (och därmed mer inflationsdrivande) än andra", skriver Nordeas chefsvalutastrateg Martin Enlund i ett marknadsbrev.




Författare Direkt-SE