Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2019-01-08

Malmqvist: Orosmoln trots vinstregn

wysiwyg_image

Denna analys framgår ur Aktiespararen nummer 11–12 2018.

Skall börsen upp eller ner? Peter Malmqvists huvudscenario är varken eller. Här är expertens syn på rapportsäsongen som passerat och den som lurar runt hörnet.

I förra vinstöversikten var det klackarna i taket! För andra kvartalet i rad snickrade bolagen ihop en kraftig vinsttillväxt, tack vare en blomstrande konjunktur. Då verkade kurserna aldrig sluta stiga.

Ett kvartal senare växer visserligen vinsterna, men inte så bra som analytikerna hade räknat med. Därför fick en i grunden bra vinstutveckling, en trist sorgkant. Om det var besvikelsen över vinsterna eller något annat, som fick börsen att rasa tio procent under oktober är oklart, men klart är att det fanns en del andra skäl för börsen att gå ner.

LÄS OCKSÅ: Malmqvist: 10 aktier med vinstchans 2019

En av dem var återigen USA:s president Donald Trump. Under hösten gick handelskonflikten med Kina in i skarpt läge och ungefär hälften av USA:s import från Kina är nu belagd med nya eller högre tullar.

Samtidigt varnade amerikanska företag för att det skulle innebära prishöjningar. För aktieplacerarna blev det ett uppvaknande. Att högre tullar skulle ge högre inflation var en koppling få var beredda på. Det blev en kalldusch, som mycket väl motiverade ett börsfall.

Samtidigt kom det amerikansk sysselsättningsstatistik, som visade på rekordlåg arbetslöshet och en acceleration i löneökningstakten. De tioåriga obligationsräntorna steg från 2,8 till 3,2 procent. Då stod börsen omgående på näsan. I år har nu de långa räntorna i USA nått nivåer, som gör att ränteplaceringar på allvar blivit en konkurrent till aktier, exempelvis för dem som sköter pensionsplaceringar.

MISSA INTE: Analys: Är Apples aktie köpvärd?

Samtidigt har oljepriset stigit det senaste året, vilket dragit upp den globala inflationstakten, som nu ligger över två procent i de flesta industriländer. Även här har Trump ett ansvar. Det är nämligen bojkotten av Iran, en av världens största oljeproducenter, som tryckt upp oljepriset till, som högst, 86 dollar fatet för Brent. Därefter har Saudiarabien ökat produktionen, liksom även tre andra storproducenter, USA, Nigeria och krisande Venezuela, varefter Brentoljan rutschat utför med hela 20 dollar på en månad. Det är det kraftigaste fallet sedan 2008 och visar hur extremt känslig denna råvara är för politisk påverkan.

Brexit sänker britterna

Dessutom finns Brexitkatastrofen, men det är åtminstone inte den amerikanska presidentens fel. Nyligen kom den brittiska regeringen överens med EU om villkoren för utträdet, liksom villkoren för att få stanna inom den superviktiga tullunionen. Efterdyningen i brittisk politik är kaotisk och risken är överhängande att premiärminister Theresa May tvingas bort av sina partikollegor.

Ingen politiker, verkar nöjd med uppgörelsen, ja, förutom premiärministern själv, förstås. EU-motståndarna anser att det är en svindyr uppgörelse, som både tar ifrån britterna möjligheten att kontrollera gränsen mellan Irland och Nordirland, och möjligheterna att själva sluta handelsavtal utanför tullunionen. Samtidigt är EU-anhängarna också kritiska, eftersom de anser att landet hamnar i en svagare position jämfört med att stanna kvar i EU.

Brexit har inneburit en stor osäkerhet, som fått den brittiska konjunkturstatistiken att rasa utför. BNP-tillväxten dalar, liksom tillväxten i en rad parametrar, framför­allt bilförsäljningen, som är en av de svagaste i industrivärlden. Det indikerar att konsumentförtroendet är kört i botten.

SE ÄVEN: Experterna: Köpläge i verkstadsjättar

Dessutom är både industriproduktionen och inköpschefernas index på väg ner, vilket visar att även industrin avvaktar med viktiga investeringar. Brexit har förvandlat Storbritannien från ett lokomotiv, till en läckande skuta.

Italiens urspårning är en annan viktig konflikt. Men det går inte heller att skylla på USA:s president. Med världens näst största statsskuld i procent av BNP, väljer den italienska regeringen att ta strid med EU kring storleken på landets budgetunderskott. Regeringen, som består av två missnöjespartier vars gemensamma nämnare är motviljan mot EU och euron, tror bergfast att ett större budgetunderskott skall få fart på Italiens ekonomi.

Striden med EU har fått statsräntorna att stiga kraftigt. Detta historiskt svaga industriland som verkligen behöver en låg ränta har plötsligt fått en av industrivärldens högsta. Den tioåriga statsobligationen ligger nu på 3,6 procent.

Tillväxten kan därför bara gå åt ett håll – neråt, vilket statistiken också tydligt visar. Efter att kurvorna pekat uppåt under nästan två års tid, har nu bilförsäljning, detaljhandel, industriproduktion och inköpschefernas index, vänt neråt. Om inte Italien backar undan för EU:s krav, kommer vi rimligen ha nyval i Italien inom kort.

Värderingen mer normal

Det finns därför gott om kandidater till utmärkelsen: ”Troligast orsak till oktoberfallet”. Vinstbesvikelser, handelskrig med Kina, rusande oljepris, Brexit och det italienska budgetbråket kan alla kandidera. Kanske är den mest troliga orsaken - lite av varje. Det blev till slut lite för mycket, på lite för många fronter, för att placerarna skulle våga sitta still.

Motgångar går dock alltid att hantera om värderingen är rimlig och det är den, faktiskt. P/e-talet har gått ner från ungefär 19 för ett år sedan, till 15–16 i dag. Stigande vinster och sidledes vandrande kurser får den effekten. Samtidigt har inflationstakten stigit, vilket gör att Stockholmsbörsen egentligen borde ha en värdering ner mot 13–14 för att ekvationen skall balansera.

YTTERLIGARE LÄSNING: Analytikern: Avvakta med utmärkt aktie

Jämför vi däremot med den aktuella räntenivån på långa svenska statsobligationer, är börsens värdering fortfarande attraktiv. Även om Riksbanken höjer styrräntan de kommande månaderna, är räntenivån knappast något hot mot börsen.

På plussidan har vi dessutom den svaga svenska kronan, som gynnar exportbolagens vinster. Här finns dock en risk att kronan stärks när Riksbanken väl börjar höja. Riksbankens lågräntepolitik har nämligen skapar ett spel, där placerare tar lån i svenska kronor (vilket försvagar kronan) och investerat pengarna i länders tillgångar som löper med högre ränta, exempelvis USA. Det senaste året har detta varit en mycket lönsam spekulation.

Och slutsatsen? Skall börsen upp eller ner? Mitt huvudscenario sedan börsrusningen våren 2015 har varit, varken eller. En sidledes vandring, där stigande vinster från en bra konjunktur, matchas av osäkerheten kring inflations- och räntenivån. Sedan juni 2015 har Stockholmsbörsen gått upp 5 procent, men därtill har placerarna fått ungefär 7 procent i utdelning. Utfallet är därför något bättre än mina förväntningar.

Lägger vi däremot till den ständigt oberäknelige amerikanske presidenten, Brexit och det italienska budgetbråket, så kan jag inte påstå att köpsuget blir överväldigande. Å andra sidan, det gör numera inte säljsuget heller, så slutsatsen blir att jag inte gör någonting alls. Tråkigare slutsats än så, går nog tyvärr inte att komma fram till.

  • Läs en längre genomgång av varje enskild sektors utveckling i det tredje kvartalet i det senaste numret av Aktiespararen (11–12) som du kan även kan läsa digitalt som inloggad medlem i Aktiespararna här!
Författare Peter Malmqvist

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.