Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2019-08-27

Nordic Outlook: Dämpad global tillväxt i extrem räntemiljö

Pressmeddelande
Stockholm 27 september 2019

Nordic Outlook: Dämpad global tillväxt i extrem räntemiljö

Sverige: Riksbanken ligger still trots låg inflation

Global ekonomi präglas av påtagligt dyster räntemarknad och ökad osäkerhet
från handel och geopolitik. Utdragen svacka i industrin och upptrappat
handelskrig får global tillväxt att växla ned från nära fyra procent 2018
till dryga tre under perioden 2019-2021. Huvudscenariot är ändå att en
tydlig recession undviks. Måttlig skuldsättning minskar spridningsriskerna
från svag industri till övrig ekonomi. Låg inflation ger centralbanker
utrymme att stimulera och Feds sänkningar minskar risken för policymisstag.
Svensk ekonomi är på väg in i en lugnare tillväxtfas trots stöd från både
penning- och finanspolitik. Arbetslösheten stiger till 7 procent i slutet
av 2020 och för första gången på länge drivs uppgången av svag
sysselsättning och inte av ökat arbetskraftsdeltagande. Svag konjunktur,
låg inflation och än mer expansiv politik från ECB och Fed gör att
Riksbanken tvingas backa från höjningsplanerna. EUR/SEK går mot 11,00 i
slutet av 2019.

Ökade globala nedåtrisker från handelskriget men recession undviks

Finansiella marknader har präglats av stor dramatik de senaste månaderna.
Det gäller inte minst den radikala omprisningen på obligationsmarknaden.
Utvecklingen i den reala ekonomin har dock varit betydligt mindre
dramatisk. Industrikonjunkturen har fortsatt att försvagas och den globala
handeln har stagnerat, men inhemsk ekonomi har stått emot bra i de flesta
länderna. Att industrisvackan blivit mer utdragen bidrar tillsammans med en
eskalering av handelskriget till att SEB:s ekonomer reviderat ned prognosen
för den globala BNP-tillväxten med 2 respektive 3 tiondelar för 2019-2020,
till 3,1 respektive 3,2 procent under 2019 och 2020. Framförallt är det
utsikterna för EM-ekonomier och euroområdet som dras ned, när kinesisk
ekonomi åter mattas och den tyska exportmotorn hackar. För USA kvarstår
bilden av en gradvis dämpning till något under trend när stram
arbetsmarknad sätter en gräns för expansionen och effekten av Trumps
skattesänkningar avtar.

Huvudscenariot är samtidigt att en tydlig recession kan undvikas. Att Fed
väntas lägga om strategin och följa upp julisänkningen med ytterligare tre
?försäkringssänkningar? det närmaste året minskar risken för att
policymisstag ska driva fram en recession. Lågt inflationstryck trots
arbetslöshet på 40-årslägsta i industriländerna ger centralbanker
manöverutrymme att fortsätta att stötta ekonomin. ECB:s inlåningsränta
sänks i två steg med vardera 10 räntepunkter och tillgångsköpsprogrammet
återstartas. Måttlig skuldsättning i den privata sektorn minskar också
riskerna för att industrisvackan ska sprida sig till en global recession.
Den politiska osäkerheten har ökat men sådana faktorer har historiskt
sällan i sig självt orsakar recessioner. Nedåtriskerna är ändå större nu än
tidigare. Handelskriget (och andra konflikter) mellan USA och Kina
fortsätter att trappas upp vilket ökar risken för mer bestående negativa
tillväxteffekter. Traumatisk brexitprocess samt olika geopolitiska
krishärdar förstärker också nedåtriskerna.

Lågräntemiljö permanentas, måttligt svagare dollar och pressad börs

Centralbankernas stimulanser innebär att den globala lågräntemiljön
befästs; 10-åriga USA-räntor sjunker ännu något mer och tyska är kvar på
extremlåga nivåer. Nedåtrörelsen förstärks av strukturella och
regleringsrelaterade krafter, t ex behov hos liv- och pensionsbolag att
balansera växande pensions­skuld när diskonteringsräntor faller. Dollarn
brukar gynnas av global avmattning men EUR/USD stiger ändå måttligt till
1,20 när Fed lättar. Tillväxt- och handelsoro har fått aktiekurser att
falla. Infrias tillväxtprognoserna har börsen ändå utrymme att fortsätta
att stiga även om värderingen framstår som relativt hög i rådande
sencykliska och mer osäkra miljö. Nordic Outlook innehåller även fem
fördjupande temaartiklar: ?Handelskrig & fred?, ?Recessionsrisker?,
?Bilindustrin?, ?Brexit? och ?Svensk avtalsrörelse?.

Norge snabbast i Norden, baltiska ekonomier bromsar in

Norge växer snabbast av de nordiska länderna 2019-2021. Positiva impulser
från oljesektorn fortsätter att driva ekonomin och en gynnsam arbetsmarknad
ger stöd för privat konsumtion. Tillväxten i fastlandsekonomin accelererar
från 2,2 procent i fjol till 2,6 procent i år. Avtagande bidrag från olja
får därefter tillväxten att sakta ner till 2,1 respektive 1,9 procent under
2020 och 2021. Norges Bank går mot strömmen och levererar en sista höjning
i höst. Fallande räntor möjliggör för danska hushåll att refinansiera sina
bolån och ger tillsammans med måttligt expansiv finanspolitik stöd för
inhemsk efterfrågan. BNP växer strax under 2 procent i år, följt av en
gradvis avmattning ned till 1,5 procent 2021. Finsk industri hämmas
framöver av svagheter i euroområdet. Stigande sysselsättning och lite högre
löneökningar gör att BNP-tillväxten ändå hamnar nära 1,5 procent under
2019-2021.

I de baltiska ekonomierna mattas tillväxten betänkligt i takt med att
exporten blir svag och investerings­viljan avtar. I Litauen ligger
tillväxten kvar kring 3,5 procent i år men saktar därefter av till omkring
2,5 procent 2020 och 2021. Lettland bromsar in från nära 5 procent i fjol
till 2,0 - 2,5 procent under 2019-2021. Estnisk tillväxt dämpas gradvis
från nära 4 procent i fjol till 2 procent 2021.  

Sverige: Stigande arbetslöshet, Riksbanken backar från höjningsplaner

Svensk ekonomi är på väg in i en lugnare tillväxtfas trots stöd från både
penning- och finanspolitik. I år stannar nedrevideringen på 0,1, vilket ger
en BNP-tillväxt på 1,5 procent. BNP-tillväxten för nästa år justeras dock
ned med 0,4 procentenheter till 1,3 procent. 2021 sker en viss uppväxling
till 1,7 procent i linje med något bättre tillväxt globalt. Att ekonomin
saktar in bekräftas av tecken på stigande arbets­löshet. För första gången
på länge drivs uppgången av svag sysselsättning och inte av ökat
arbetskrafts­deltagande. Arbetslösheten stiger från 6,3 procent första
halvåret i år till 7 procent i slutet av 2020.

Industrin har hållit emot med stöd av svag krona men framöver hämmas
exporten troligen av svag efterfrågan från den europeiska marknaden dit 70
procent av varuexporten går. Bostadsbyggandet är på väg att bottna ur men
fördröjningar gör att bostadsinvesteringarna fortsätter att falla under
större delen av 2020. Bopriserna väntas stiga svagt under hela
prognosperioden. Trots hyfsad köpkrafts­utveckling förblir hushållen
försiktiga i en miljö med skakig konjunktur och stigande arbetslöshet.
Konsumtionen har hittills i år nästan helt stagnerat. Sammantaget väntas
privat konsumtion öka med ca 1 ½ procent per år 2020-2021, vilket är svagt
med tanke på snabb befolkningstillväxt. 

Offentliga finanser fortsätter att visa styrka i en internationell
jämförelse även om överskotten faller under kommande år. Överenskommelsen
med Centern och Liberalerna gör att den röd-gröna regeringen får igenom sin
budget men det finns ändå spänningar. Prognosen är en finanspolitisk impuls
på ca 0,5 procent av BNP 2020 och 2021.

Kommande avtalsrörelse äger rum i en miljö med fallande resursutnyttjande.
Att inflations­förväntningarna är högre och internationella löner stiger
talar ändå för att avtalsnivåerna växlar upp något och förväntan är 3-åriga
avtal med löneökningar på 2,5 - 2,6 procent per år. Fortsatt dämpad
löneglidning och låga internationella priser gör ändå att inflationen
hamnar under målet under hela prognosperioden. Svag konjunktur, låg
inflation och än mer expansiv politik från ECB och Fed gör att Riksbanken
tvingas backa från höjningsplanerna och hålla räntan oförändrad till mitten
av 2021. För att direktionen ska sänka räntan, som prissättningen på
räntemarknaden indikerar, krävs dock en mer dramatisk nedgång i
konjunkturen. Prognosen är att Riksbanken förlänger obligationsköpen när
nuvarande program löper ut i slutet av 2020 och att Riksbanken fortsätter
att hålla ungefär 50 procent av alla obligationer. Räntespreaden vidgas
ändå i spåren av ECB-stimulanser. Kronan har sedan årsskiftet åter gått
svagast bland G10-valutorna. Att Riksbanken nu väntas revidera ned sin
räntebana rejält och inte leverera någon räntehöjning förrän andra halvåret
2021 sätter ytterligare press på valutan. Osäker omvärlds­miljö med risk
för förvärrad handelskonflikt är heller inte kronpositivt och prognosen är
att EUR/SEK går mot 11,00 i slutet av 2019. Att kronan är undervärderad
talar ändå för en viss förstärkning på lite längre sikt, även om
jämviktskursen sannolikt försvagats under senaste decenniet. I slutet av
2021 står EUR/SEK i 10,00.

Nyckeltal: Internationell & svensk ekonomi (siffror inom parentes från NO
maj 2019)

Internationell ekonomi. BNP Årlig förändring i % 2018 2019 2020 2021
USA 2,9 (2,9) 2,3 (2,3) 1,8 (1,7) 1,7
Eurozonen 1,9 (1,9) 1,0 (1,1) 1,1 (1,4) 1,3
Japan 0,8 (0,8) 1,2 (1,0) 0,7 (0,8) 0,5
OECD 2,3 (2,3) 1,6 (1,9) 1,5 (1,7) 1,5
Kina 6,6 (6,6) 6,3 (6,3) 6,1 (6,1) 6,0
Norden 1,8 (1,9) 1,7 (2,0) 1,8 (2,0) 1,8
Baltikum 3,9 (3,9) 3,4 (3,1) 2,3 (2,7) 2,4
Världen (PPP) 3,7 (3,7) 3,1 (3,3) 3,2 (3,5) 3,3
Norden och Baltikum. BNP, årlig förändring i %        
Norge 1,4 (1,4) 2,0 (2,2) 2,9 (2,7) 2,1
Danmark 1,5 (1,4 ) 1,9 (2,0) 1,7 (1,5) 1,5
Finland 1,7 (2,3) 1,5 (1,8) 1,6 (1,9) 1,6
Estland 3,9 (3,9) 3,0 (2,8) 2,3 (2,5) 2,0
Lettland 4,8 (4,8) 2,4 (3,5) 2,0 (3,2) 2,5
Litauen 3,5 (3,5) 3,6 (3,2) 2,4 (2,4) 2,6
Svensk ekonomi. Årlig förändring i %        
BNP, faktisk 2,4 (2,3) 1,5 (1,6) 1,3 (1,7) 1,7
BNP, dagkorrigerad 2,5 (2,4) 1,5 (1,6) 1,1 (1,5) 1,6
Arbetslöshet (%) (EU-definition) 6,3 (6,3) 6,5 (6,3) 6,8 (6,3) 7,0
KPI 2,0 (2,0) 1,7 (1,9) 1,4 (1,7) 1,6
KPIF 2,1 (2,1) 1,7 (1,9) 1,6 (1,5) 1,7
Offentligt saldo (% av BNP) 0,9 (0,9) 0,3 (0,7) 0,2 (0,5) 0,0
Reporänta (dec) -0,25 (-0,25) -0,25 (-0,25) -0,25 (0,00) 0,00
Växelkurs, EUR/SEK (dec) 10,17 (10,17) 11,00 (10,90) 10,50 (10,20)
10,00
  För mer information kontakta Robert Bergqvist 070-4451404
Håkan Frisén 070-763 8067
Daniel Bergvall 073-523 5287
Richard Falkenhäll 073-5935632
Per Hammarlund 076-038 9605
Olle Holmgren 070 -763 8079
Elisabet Kopelman 070-655 3017
Marcus Widén 070-639 1057

  Presskontakt
Frank Hojem 070-763 9947

   

SEB är en ledande nordisk finansiell koncern. Vi tror starkt på att
entreprenöriellt tänkande och innovativa företag behövs för att skapa en
bättre värld, och med ett långsiktigt per...

Författare Hugin Nyheter

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.