Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2019-11-12

Nordic Outlook: Mjuklandar med Fedstöd och handelsljusning

Pressmeddelande
Stockholm 12 november 2019

Nordic Outlook: Mjuklandar med Fedstöd och handelsljusning

Sverige: Riksbanken lämnar minusräntan trots stigande arbetslöshet

Feds räntesänkningar och framsteg i handelsförhandlingarna har skapat ökad
global tillförsikt. BNP-utsikterna sänks ändå för 2019 och 2020, men
recessionsriskerna har minskat och 2021 växlar global BNP åter upp.
Kvarvarande politisk osäkerhet och resursrestriktioner begränsar dock
uppsidan. Med fortsatt låg inflation ligger stimulansbördan kvar på
centralbankerna trots den okonventionella penningpolitikens avigsidor.
Finanspolitiken blockeras av starka arbetsmarknader sent i konjunkturcykeln
och stela regel­verk, men bl a klimatskäl stärker argumenten för offentliga
ingripanden. Svensk ekonomi saktar in tydligt och arbetslösheten stiger
under hela 2020. Starkare internationell konjunktur och en gradvis
åter­hämtning för bostadsbyggandet gör att tillväxten återhämtar sig under
senare delen av 2020 och att arbetslösheten stabiliseras 2021. Inflationen
hamnar under målet trots svag krona. Riksbanken höjer ändå till noll i
december men reporäntan förblir därefter oförändrad till slutet av 2021.

Penningpolitiken fortsätter att bära stimulansbördan trots ökade avigsidor

Framsteg i handelspolitiken samt Brexit, tecken på stabilisering i
industrikonjunkturen, inte minst i Asien, och Feds tre sänkningar har
skapat större tillförsikt i världsekonomin. SEB:s ekonomer sänker ändå
prognosen för global BNP med ett par tiondelar för 2019 och 2020 på grund
av svagare utveckling i närtid i EM-länder samt i USA efter höstens
indikatorfall. Tillväxten i världsekonomin avtar från drygt 3,5 procent i
fjol till ca 3 procent i år och nästa år. Men recessionsriskerna har
minskat och 2021 väntas BNP åter växla upp. EM-ekonomierna visar tidiga
tecken på stabilisering och vändning och förbättrade export­möjligheter
väntas bidra till att långsamt ta euroområdets ekonomier upp ur innevarande
svacka. Att global inflation konvergerar på låg nivå, trots strama
arbetsmarknader, ger centralbanker utrymme att fortsätta att stötta
tillväxten. Fed levererar en sista försäkringssänkning i början av nästa
år, med beredskap för att göra mer, och ECB stimulerar via obligationsköp
och minusränta. Klassiska obalans­risker som höga hushålls­skulder och
investeringsexcesser i företagen lyser också med sin frånvaro. Prognosen
landar därmed i ett försiktigt optimistiskt mjuklandningsscenario, även om
detta historiskt varit ovanligt.

Arbetslöshet på 40-årslägsta i OECD-området gör att en större
tillväxtacceleration är osannolik. Kvarstående osäkerhet kring
handelsförhandlingar och Brexit lägger också ett tak på tillväxtutsikterna.
Kombinationen av låg inflation och arbetslöshet försvårar därtill
möjligheten att hitta en balans i den ekonomiska politiken. Finanspolitiken
förblir troligen passiv, även om t ex klimatfrågan ger nya argument för
offentliga ingripanden. Politiska låsningar och regelverk, samt en generell
tvekan att lägga om budgetpolitiken sent i konjunkturcykeln är några skäl.
Istället ligger stimulansbördan, trots ökade avigsidor, kvar på en
över­belastad penningpolitik. I tre temaartiklar behandlas utmaningarna för
det globala handelssystemet (som inte bara rör Trump), ljustecknen i EM
samt den okonventionella penningpolitikens ?mörka sidor?. 

Berg-och-dalbana för räntor, svagare dollar i bättre riskklimat

Obligationsräntorna har rekylerat upp i spåren av minskade
recessionsrisker. Att centralbankerna inte är helt klara med stimulanserna
gör att internationella långräntor kan falla tillbaka igen fram till mitten
av nästa år. Därefter fortsätter rörelsen uppåt. Strukturella nedåtkrafter
från låga inflationsriskpremier och låga realräntor fortsätter dock att
verka. I slutet av prognosperioden ligger 10-åriga statsobligations­räntor
i USA på 2,00 procent och motsvarande tyska på noll. Ytterligare sänkning
från Fed bidrar till att EUR/USD gradvis stiger till 1,20 vid utgången av
2021. USD får också mindre draghjälp av sina defensiva kvalitéer i takt med
att global tillväxt återhämtar sig. Högre USA-ränta jämfört med omvärlden
bromsar dock dollarförsvagningen. Börsen får stöd av historiskt låga räntor
och kombinerade utdelningar/aktieköp. Dämpade förväntade vinstökningar och
värdering nära historiska toppar begränsar dock potentialen och skapar risk
för volatilitet.

Norge saktar in när oljeaktiviteten avtar, omvärlden dämpar Baltikum

Norsk ekonomi ser, till skillnad från i många andra industriländer, ut att
accelerera i år. De positiva spridningseffekterna från höga
oljeinvesteringar kommer dock att avta. Även om inhemsk efterfrågan förblir
god saktar tillväxten i fastlands-ekonomin av från 2,5 procent i år till
2,1 respektive 1,9 procent 2020 och 2021. Svag valuta gör att inflationen
är kvar över målet, men global osäkerhet innebär att styrräntan hålls kvar
på 1,50 procent efter fyra höjningar. En kraftig upprevidering av 2018
för­svårar bedömningen av tillväxtdynamiken i dansk ekonomi. Efter stark
start på året visar data nu tecken på avmattning, troligen kopplad till
försvagning på stora exportmarknader. Husmarknaden ger stöd samtidigt som
ekonomin ännu är långt från att slå i kapacitetstaket. BNP-tillväxten avtar
från drygt 2 procent i år till runt 1,5 procent 2020 och 2021. Finska
hushåll är oväntat försiktiga trots starkare arbetsmarknad. Industrin har
utvecklats hyfsat i år men inter­nationell svaghet väntas hämma ekonomin
framöver. Tillväxten stannar på 1,2 procent i år följt av uppväxling till
1,6 procent 2020 och 2021.

De baltiska ekonomierna har hittills stått emot global motvind, men bromsar
nu in när tillväxt­bidragen från exporten minskar. Litauens BNP växer drygt
3,5 procent i år följt av 2,5 procent 2020 och 2021. Lägre investeringar
bidrar till att dämpa tillväxten i Lettland från 2,4 procent i år till 2
procent 2020 följt av ny acceleration till 2,5 procent 2021. Även Estland
ser en exportdriven svacka men en pensions­reform ger stöd för konsumtionen
2021. BNP växer med 3,2 procent i år följt av 2,0 respektive 2,6 procent
2020 och 2021.

Sverige: Bort från minusräntan trots tillväxtsvacka och högre arbetslöshet

Sentimentsindikatorer har fallit de senaste månaderna och det är tydligt
att svensk ekonomi saktar in. SCB:s nedrevidering för första halvåret
bidrar till att prognosen för i år justeras ned tre tiondelar till 1,2
procent. För 2020 dras BNP-tillväxten ned med en tiondel till 1,2 procent.
Det närmaste årets måttliga tillväxt gör att arbetslösheten stiger under
hela 2020 och att resursutnyttjandet faller under det historiska
genomsnittet. Starkare internationell konjunktur och en gradvis
återhämtning för bostads­byggandet gör därefter att tillväxten återhämtar
sig under senare delen av 2020, vilket leder till att arbets­lösheten
stabiliseras 2021. 2021 växer BNP med 1,7 procent, oförändrat från
föregående Nordic Outlook. Starka statsfinanser begränsar nedåtriskerna.
Att utbudsrestriktionerna är mer avlägsna än i andra länder skapar
potential på uppsidan på lite längre sikt.

Industrin stod länge emot svagare omvärldskonjunktur, inte minst Tyskland,
men de senaste månaderna har PMI-indikatorn fallit rejält till klart under
tillväxtgränsen. Kommande kvartal väntas industri­produktion och varuexport
försvagas och till och med falla. Tendenser till återhämtning i
internationell industri­konjunktur talar dock för att nedgången blir
kortvarig. Svag industrikonjunktur visar sig också i en nedgång i
maskininvesteringarna efter några starka år. För byggsektorn syns dock
tidiga tecken på utplaning. Antalet påbörjade bostäder väntas stiga
försiktigt i slutet av nästa år och leda till svagt stigande
bostads­investeringar 2021. Offentliga investeringar fortsätter att växa,
om än i långsammare takt, vilket begränsar nedgången i totala investeringar
i år och nästa år. 2021 ökar investeringarna åter något.

Hushållens konsumtion inledde en svagt fallande trend i mitten av förra
året. Det förklaras delvis av ändrade skatteregler för bilinköp men även
annan konsumtion har varit svag. Perioder med fallande konsumtion är dock
ovanliga med undantag för recessioner och branta sysselsättningsfall. Under
andra kvartalet vände konsumtionen upp och den positiva trenden ser ut att
ha förstärkts under hösten. De senaste årens starka expansion i offentlig
verksamhet ser ut att ha avtagit, vilket sannolikt speglar en mer pressad
finansiell situation i kommunsektorn. Kommunernas finanser behandlas
utförligare i en temaartikel.

Dramatiskt högre arbetslöshet under tredje kvartalet visade sig bero på fel
i statistiken. Det är ändå tydligt att arbetsmarknaden kylts av.
Indikatorer tyder på att sysselsättningen är nära att stagnera. Givet snabb
befolkningstillväxt räcker ökningen inte för att hindra att arbetslösheten
gradvis stiger till 7,4 procent i slutet av 2020. Sval arbetsmarknad
påverkar lönebildningen. Tecken på något stökigare avtalsmiljö, lite högre
fackliga utgångskrav och något högre löneökningar i omvärlden gör dock att
vi fortfarande tror att avtalen hamnar lite högre än i förra avtalsrörelsen
2017. Totalt ökar lönerna med 2,6 respektive 3 procent för 2020-2021; en
tiondel under förra prognosen.

Dämpade löneökningar och låga internationella priser bidrar till att
inflationen hamnar under målet, trots svag krona. Riksbanken sände i
oktober en tydlig signal om att man avser höja räntan i december. Att
direktionen håller fast vid sin plan trots svagare konjunktur och både
faktiskt inflation och inflations­förväntningar under målet tyder på en
ändrad reaktionsfunktion bort från senare års inflationsfokus. Nack­delar
med lång period av negativa räntor, minskat intresse för att få upp
inflationen via växelkursen och starkare bostadsmarknad är tre tänkbara
förklaringar. Mot denna bakgrund tror vi att det kommer att krävas mycket
för att räntan ska sänkas under 0 igen. Å andra sidan tror vi att
Riksbanken återigen överskattar inflationen i sin prognos och ser därför i
nuläget inga tunga skäl till att tro att Riksbanken ska agera mer
aggressivt än vad man nu signalerar för åren 2020 och 2021. Prognosen är
därför att räntan höjs till noll i december och ligger kvar där under
resten av prognosperioden

  

.

Nyckeltal: Internationell & svensk ekonomi (siffror inom parentes från NO
september 2019)

Internationell ekonomi. BNP Årlig förändring i % 2018 2019 2020
2021
USA 2,9 (2,9) 2,2 (2,3) 1,7 (1,8) 1,9 (1,7)
Eurozonen 1,9 (1,9) 1,0 (1,0) 1,1 (1,1) 1,3 (1,3)
Japan 0,8 (0,8) 1,2 (1,2) 0,7 (0,7) 0,5 (0,5)
OECD 2,3 (2,3) 1,6 (1,6) 1,4 (1,5) ...

Författare Hugin Nyheter

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.