Du är här

2017-06-07

OECD: LJUSARE GLOBALA UTSIKTER, MEN UTHÅLLIG UPPGÅNG SAKNAS

STOCKHOLM (Direkt) De globala ekonomiska utsikterna har förbättrats, men är
ännu inte tillräckligt bra för att på ett uthålligt sätt förbättra
medborgarnas välstånd.

Det skriver OECD, industriländernas ekonomiska samarbetsorganisation, i
vårprognosen, Economic Outlook, som presenterades på onsdagen.

Den globala tillväxten väntas uppgå till 3,5 procent i år och 3,6 procent
nästa år, efter en ökning med 3,0 procent 2016. I marsprognosen spåddes en
tillväxt på 3,3 i år och 3,6 procent nästa år.

OECD har dragit ned prognosen för USA till 2,1 respektive 2,4 procent (2,4
respektive 2,8 i mars) men höjt den för euroområdet till 1,8 för båda åren
(1,6 i mars). Även prognosen för Japan har dragits upp med 0,2 procentenheter
för båda åren.

OECD noterar att stämningen i den globala ekonomin har ljusnat under det
senaste året. Förtroendeindikatorer, industriproduktion, sysselsättning och
handelsflöden över gränserna har förbättrats i de flesta ekonomier.

"Trots det är denna fortsatt dämpade cykliska uppgång ännu inte tillräckligt
robust för att ge en uthållig förbättring i den potentiella tillväxten och
minska ihållande ojämlikhet. Finansiella sårbarheter kan förverkligas genom
policy- eller geopolitiska chocker", skriver OECD.

Jämfört med 20-årssnittet före finanskrisen så ligger BNP-tillväxten per
capita fortsatt 0,5 procentenheter lägre och den totala BNP-tillväxten släpar
efter.

Utsikterna för investeringarna har förbättrats, men med fortsatt osäkerhet.
Efterfrågan har stärkts men beroendet av Kina hos utvecklings- och
råvaruländer reser frågetecken om stabiliteten. Uppköp och fusioner, samt
kartellbeteenden, kan dämpa nödvändig ökad konkurrens och en trend av
protektionism och antiglobalisering ökar osäkerheten om ökad handel.

Den internationella handelstillväxten har ökat det senaste året men är
fortsatt mindre robust än före krisen. Tillgång till mer varor och tjänster
till ett lägre pris ökar välståndet hos konsumenterna men åtföljs av
kostnader för anpassning, vilka inte fördelats på ett jämlikt sätt bland
regioner och individer, vilket ökat motståndet mot globalisering.

Det finns uppåtrisker för investeringarna, handeln och produktiviteten.
Barometrar och andra data indikerar en riktning mot högre kvalitet i
kapitalanvändningen, vilket kan stärka de cykliska förhållandena.

Finansiella sårbarheter fortsätter dock att förmörka utsikterna. Geopolitiska
chocker och handelsprotektionism kan utlösa en tillbakagång i tillgångspriser
och realisera nedåtrisker via en rad kanaler.

De globala aktiepriserna har ökat och nått historiskt höga nivåer i USA och
Tyskland, samtidigt som 32 procent av den globala obligationsstocken inom
OECD-länderna handlas till negativ ränta. Stora sättningar i
tillgångspriserna kan tynga aktiviteten via välståndseffekter, svaga
finansiella förhållanden inom en del företag och banker, och en "mismatch" i
valutor och löptider i tillgångar och skulder.

"Den globala cykliska uppgången är ännu inte säkrad, och heller inte högre
produktivitet, större inkludering och ett icke-diskriminerande
internationellt system som behövs för att öka välståndet för alla. De
policyansvariga kan inte vara tillfreds", skriver OECD.

De konstaterar att penningpolitiken på ett lämpligt sätt rör sig mot en
neutral hållning i USA, samtidigt som Europa och Japan och använder
framåtblickande guidning. Detta agerande och dessa ord hjälper investerare
att bedöma policyriskerna, att få tillgångspriserna i nivå med fundamenta och
belysa risker.

Marknadsaktörer fortsätter dock att förvänta sig att policyhållningen ska
divergera mellan USA och EMU/Japan under prognosperioden. Att sluta detta gap
kommer troligen att medföra större finansiell volatilitet än vad som nu
prisas in.

Även om en normalisering av räntenivåerna i USA är välkommen med högre
BNP-tillväxt och inflation, så kan volatiliteten öka under processen.

Det finns också en risk för en plötslig uppgång i USA-räntorna när väl
balansräkningen börjar minskas, även om det är rimligt att påbörja den
processen.

OECD antar att Federal Reserve höjer räntan till 2,25 procent i slutet av
2018, från nuvarande 1 procent, och börjar minska balansräkningen under 2018.
BOJ väntas inte ändra i den penningpolitiska hållningen, medan ECB väntas
höja depositräntan med 15 punkter mot slutet av 2018 och gradvis minska
tillgångsköpen under 2018.

OECD noterar att det behövs finanspolitiska initiativ som minskar källorna
till ojämlikhet och som har långsiktigt gynnsamma fördelar. Varje land har
sitt eget sammanhängande policypaket för att öka produktiviteten,
sysselsättningen och inkluderandet, och med investeringar i forskning och
infrastruktur som varit eftersatt.

"En sådan effektiv finanspolitisk mix minskar behovet av inkomstomfördelning
via skatter och bidrag på lång sikt, och förbättrar den finanspolitiska
positionen och framtida produktion för att öka skuldernas uthållighet",
skriver OECD.

Bild: OECD-prognos

---------------------------------------
Makroredaktionen +46 8 5191 7931, http://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.