Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2021-07-16

OECD: SVENSK ÅTERHÄMTNING MED OSÄKERHETER, BEHÖVS FORTSATT STÖD

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Den svenska ekonomin drabbades hårt av pandemin, men nu är återhämtningen i gång med stöd från vaccineringen, även om osäkerheten är fortsatt stor. Det behövs fortsatt stöd till de människor och hushåll som påverkats negativt av pandemin och Riksbankens penningpolitik bör förbli expansiv.

Det skriver OECD i sin rapport om Sverige, som publicerades på fredagen.

"Vaccin ger hopp om en återgång till ett normalt liv, vilket bör stötta återhämtningen, men osäkerheten är fortsatt stor", skriver de.

Eventuella bakslag runt vaccineringen och spridningen av nya virusmutationer kan fördröja återhämtningen och som en liten öppen ekonomi är Sverige exponerat för globala spänningar på handelsområdet samtidigt som en stor banksektor innebär sårbarhet för internationell finansiell turbulens, skriver OECD.

Vad gäller den ekonomiska politiken konstaterar OECD att det finanspolitiska utrymmet använts väl för att dämpa nedgången och att det finns ett fortsatt behov av att stödja företag och hushåll som drabbats av pandemin.

"Fortsätt att stödja, på ett riktat sätt, de människor och företag som påverkats allvarligt av pandemin, tills covid-19-pandemin avtar", skriver de.

OECD bedömer det också som lämpligt att Riksbankens fortsätter att bedriva en expansiv penningpolitik tills inflationen uthålligt är vid målet. Utrymmet för ytterligare lättnader är begränsat, både vad gäller räntesänkningar och ytterligare tillgångsköp. Återgång till minusränta lär inte innebära så mycket lägre utlåningsräntor och Riksbanken äger redan en stor del av alla utestående statsobligationer. Dessutom riskerar storskaliga köp av bostadsobligationer och företagsobligationer att leda till ett överdrivet risktagande, särskilt på fastighetsmarknaden.

Samtidigt identifierar OECD vissa finansiella sårbarheter, som banksektorns beroende av finansiering liksom hushållens höga skulder och de snabbt stigande bostadspriserna.

"Om den snabba boprisuppgången fortsätter bör makrotillsynen stramas åt. Banksystemet är också exponerat för potentiella förluster från kommersiella fastigheter, som står inför ökad osäkerhet i pandemins kölvatten", skriver de.

OECD efterfrågar också reformer på arbetsmarknaden, där arbetslösheten steg redan före pandemin, som sedan ytterligare förvärrat missmatchningen mellan vad arbetsgivare efterfrågar och de arbetslösas kompetenser. Arbetslösheten har stigit markant, trots ett generöst system för korttidsarbete.

Investeringar i färdigheter är nu viktigare än någonsin, enligt OECD som bland annat efterlyser en bättre yrkesutbildning med ett stärkt samarbete mellan det offentliga, skolor och företag. De ser vidare positivt på de reformer som arbetsmarknadens parter enats om i sin överenskommelse om arbetsrätt och omställning.

"Implementera de arbetsmarknadsreformer som parterna enats om för att stötta sysselsättningen", skriver OECD.

Enligt OECD:s beräkningar skulle en minskning av anställningsskyddet i linje med överenskommelsen kunna leda till drygt 2 procentenheters högre BNP på lång sikt, främst via högre produktivitet. Till detta kommer mer svårkvantifierbara effekter av förbättrad omställning och kompetensutveckling.

Vidare vill OECD att beskattning skiftar från arbete till miljöskatter och fastighetsbeskattning, där de bland annat föreslår att fastighetsskatten bättre följer fastighetens värde samt att ränteavdragen fasas ut.

"Sverige kombinerar generösa ränteavdrag med en fastighetsskatt som har ett tak på en relativt låg nivå, vilket gör den regressiv. Den effektiva marginalskatten för lånefinansierade bostadsinvesteringar är den tredje lägsta för de 27 OECD-länder för vilka uppgifter finns tillgängliga, efter Nederländerna och Danmark. Fastighetsskatt är bland de minst skadliga för tillväxten", skriver OECD.

På bostadsmarknaden vill OECD också se en minskad hyresreglering och de ser positivt på utredningen om fri hyressättning i nyproduktion, där regeringen nu dragit tillbaka remissen.

OECD har räknat på vad som skulle ske om hyrorna reglerades som i Norge, där höjningar snarare än nivåer regleras. Detta skulle innebära 6 procent fler bostäder på sikt och en förbättrad överkomlighet genom att göra bostäder billigare relativt inkomsterna. Detta skulle i sin tur underlätta för arbetskraftens rörlighet, som nu hindras av höga bostadspriser, liksom ge unga och låginkomsttagare bättre möjligheter på bostadsmarknaden.

Dessutom efterlyser OECD att Sverige nu lägger grunderna för en uthållig återhämtning genom gröna och digitala investeringar.




Författare Direkt-SE