Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2016-12-13

Omvänd logik gör dig rik

Få kommer ihåg det nu när solen skiner på börsen, men redan i början på året var paniken påtaglig från framför allt Asien. De kinesiska börserna föll flera dagar i rad med 6-7 procent i början av året, något som triggade automatiska pauser i börshandeln.

De automatiska stopparna förstärkte i sin tur säljtrycket efterföljande handelsdagar där kinesiska investerare desperat försökte avyttra sina positioner innan handeln stoppades.

Även i Japan, världens tredje största ekonomi, var oron förhöjd i början av året. Japanska börsindexet Nikkei, bestående av en rad välkända globala företag, föll nästan lika mycket som de kinesiska börserna gjorde. I den reala ekonomin visade såväl import- som exportsiffrorna från Japan (och Kina) på en tydlig inbromsning i världshandeln.

Utvecklingen i januari månad brukar historiskt vara ett riktmärke för hur börsutvecklingen i sin helhet kan tänkas bli under året. Den turbulenta inledningen av januari och februari fick därför många investerare att befara att 2016 skulle gå till historien som ett förlorat börsår. Hastigheten på nedgången förvånade också de flesta av oss.  

Men i mitten av februari vände börspilarna återigen upp. Men det dröjde inte länge innan nya negativa händelser uppenbarade sig.

En intressant observation detta år är att den globala aktiemarknaden återhämtat sig imponerande väl efter upprepade ”svarta svanar” (oförutsedda negativa händelser) utspridda under hela året.

Terrordåden i Belgien den 22 mars var till exempel en svart svan som få kommer ihåg nu. Men terrorattackerna påverkade i princip inte börserna i Europa. De ledande börserna handlades tvärtom upp efter händelserna – vilket går emot konventionell logik. En liknande rörelse kunde vi även se efter attentaten i Paris den 13 november 2015 och efter vansinnesdådet i Nice på den franska nationaldagen den 14 juli i år.

En rationell reaktion på en större terrorattack är annars en generell börsnedgång. Logiken stipulerar att terror sprider rädsla och osäkerheten, inte ekonomiskt välstånd.

Kortsiktiga rörelser på aktiemarknaden är alltid svåra att förklara. Särskilt i eran vi lever nu med en allt mer digitaliserad och automatiserad robothandel.

Mänskliga krafter finns dock i bakgrunden hela tiden. Särskilt när större händelser inträffar. Vi vet bland annat. att ”Plunge Protection Team” (PPT) gör allt i sin makt för att åstadkomma sina mål.

Plunge Protection Team heter egentligen ”Working Group on Financial Markets” och är en arbetsgrupp bestående av USA:s finansminister, ordförande för USA:s centralbank Federal Reserve, ordförande för SEC (amerikanska finansinspektionen) samt ordförande för CFTC (tillsynsmyndighet för råvarumarknaden).

PPT-gruppen bildades 1988 under Ronald Reagans administration och har som syfte att stabilisera/tillföra likviditet för att förhindra ett börsras i likhet med vad som hände 1987.

Med minimal transparens kan således en liten grupp som PPT (och dess motsvarighet i Europa) med största sannolikhet påverka börsutvecklingen vid viktiga punkter (tänk terrorattentat, brexit, USA-val eller den italienska folkomröstningen).

PPT kan därmed påverka vår perception av verkligheten som investerare genom att gå in kraftigt vid vissa tidpunkter. Det i sin tur kan förändra vår verklighetsuppfattning. Exempelvis när vi tänker ”det där [Donald Trump/italienska folkomröstningen] var inte så farligt, ’marknaden’ verkar inte tycka det var någon större händelse så varför skulle jag göra det?”

Huruvida det är olika former av PPT – ”plunge protection team” - som konsekvent är inne och ändrar sentimentet (sinnesstämningen) på vissa kritiska stöd- och motståndsnivåer på börsen går verkligen att fundera på.

Redan i dag vet vi att den schweiziska centralbanken (SNB) och den japanska centralbanken (BoJ) köper aktier på den öppna marknaden.

Att säga att marknaden är ”riggad” är därför inte så orealistiskt som det kanske låter. Men marknaden behöver inte nödvändigtvis vara riggad på det sätt som vi först tänker (om vi bortser från högfrekvenshandel).

Vi vet att centralbankernas utpekade mål efter finanskrisen var att skapa en så kallad förmögenhetseffekt för oss aktieinvesterare. De vill att vi ska känna oss glada och förmögna och därför benägna att konsumera produkter/tjänster i den verkliga ekonomin.

Nu har vi kommit så långt att centralbankschefer är rädda för sin egen skapelse – likt Dr. Frankenstein. Med alla till buds stående medel måste nivåerna på aktiemarknaden försvaras.

Vem vet vad som annars händer?

Här är det lätt att bli filosofisk. För i en centralbanksstyrd värd – vad är verkligt? Vad är äkta? Om priset är en signal till marknadens aktörer, vilka signaler ger då ett manipulerat pris?

Vi vet att den fria marknadens prissättningsmekanism (Eng price discovery mechanism) – där det dynamiska samspelet mellan utbud och efterfrågan sätter priset – är helt eller delvis satt ur spel. Vem i sina sinnes fulla bruk skulle annars köpa en statsobligation till en negativ ränta (garanterad förlust) på en fri marknad?

Och vad är egentligen det riktiga priset på pengar (räntan) utan manipulation från Stefan Ingves, Mario Draghi & Co?

För oss som fokuserar på fundamental analys - hur ska vi kunna värdera företag utifrån diskonterade kassaflöden (DCF) om vi inte kan lita på vår kalkylränta?

Och för obligationsinvesterare blir frågan - hur ska vi kunna investera i obligationer utan en korrekt kompensation för det inneboende risktagandet (räntan)?

När det gäller centralbanker blir frågorna som vanligt fler än svaren.

En del marknadsanalytiker har rakryggat sagt att vi inte längre har någon objektiv marknad. Enligt dessa analytiker har vi enbart ett pris som i sin tur beror av olika grader av centralbanksintervention.

Kanske är det så. Kanske inte.

Med dessa glasögon på blir emellertid verkligheten och ”marknadens” märkliga reaktion på alla svarta svanar under 2016 mer begriplig.

Vi kan då förstå och tolka nedanstående signaler som:

  • Terrorattack i Belgien/Frankrike –> köp risktillgångar
  •  Brexit -> första steget mot en riktig desintegration av Europa –> köp risktillgångar
  •  FBI lägger ned mejlutredningen gällande Hillary Clinton fredagen innan valet -> Dow Jones stiger 300 punkter på måndagen -> Clinton-vinst väntas -> köp risktillgångar
  • Donald Trump vinner det amerikanska presidentvalet -> Dow Jones-futures sjunker 800 punkter initialt för att sedan stiga 900 punkter (en naturlig rörelse?) – > köp risktillgångar
  • Stort nederlag för Matteo Renzi i den italienska folkomröstningen –> köp risktillgångar
  • Pågående kris i italienska banker – > köp risktillgångar (helst svenska banker)
  • Mindre bra ekonomisk statistik – > förväntan om mer stimulanser – > köp risktillgångar
  • Bra ekonomisk statistik – > bra utveckling -> köp risktillgångar

Dåliga nyheter är alltså goda nyheter för börsen. Även goda nyheter är goda nyheter för börsen. Vad som än händer på marknaden verkar det vara positivt för risktillgångar just nu med PPT:s hjälp.  

Att köpa en eventuell kortsiktig dipp har blivit strategin på allas läppar.  

Sannolikt kommer denna ”tumregel” förbli sann tills vi får en intellektuell revolution från investerare. Denna revolution kommer dock av allt att döma dröja flera år.

2017 har därför goda förutsättningar att bli ännu ett bra börsår – även om Marine Le Pen sannolikt blir Frankrikes nya president och även om Donald Trump startar ett fullskaligt handelskrig med Kina.

För om något negativt händer nästa år så kommer PPT med kollegor förr eller senare in och räddar dagen på ett extraordinärt sätt som i samband med USA-valet.

Så varför oroa sig?

Ha bara is i magen och köp dippen.

Christoffer Ahnemark

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.