Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2019-12-19

PROGNOS: ENIGT OM RÄNTEHÖJNING, OFÖR RÄNTEBANA 18/12 -INF (OMS)

(Sändes första gången den 13/12)

STOCKHOLM (Direkt) Riksbankens kommer sannolikt att höja reporäntan med 25
punkter, till noll procent, vid det penningpolitiska mötet den 18 december
(räntebesked lämnas den 19 december).

Om så verkligen blir fallet uppfyller Riksbanken "löftet" från i oktober och
höjer räntan en andra gång, ett år efter den första räntehöjningen på sju och
ett halvt år. Det skulle också innebära att minusräntan, som startade i
februari 2015 inte får uppleva sin femårsdag och att Riksbanken får inleda
det nya decenniet utan att behöva dras med en negativ reporänta.

Samtliga tolv ekonomer som Infront Data har tillfrågat räknar med att
Riksbanken kommer att meddela att reporäntan höjs med 25 punkter, till noll
procent. Samtliga nio analytiker som har svarat om räntebanan tror också att
den kommer att lämnas oförändrad. Men givet tveksamheter om Riksbankens
inflationsprognoser ser ett antal ekonomer ändå en risk för att Riksbanken
kan tvingas överge sin räntebana längre fram.

I oktober preciserade Riksbanken sin prognos om nästa räntehöjning till i
december, efter att tidigare talat om en räntehöjning i slutet av året eller
början av nästa år. Preciseringen av räntehöjningsprognosen kom trots att
Riksbanken då erkände att aktuell information pekat på att konjunkturen
mattas av "lite snabbare än väntat".

Riksbanken svarade dock i viss mån på den snabbare avmattningen genom att
sänka räntebanan tydligt på längre sikt, samtidigt som den lämnades
oförändrad på kort sikt. Därmed mjukade Riksbanken ändå upp sin
penningpolitiska hållning något i oktober, även om det knappt märktes bakom
allt dunsande av tappade hakor på grund av den tydliga signalen om en
räntehöjning i december.

Att Riksbanken planerar att höja räntan i en konjunkturavmattning ses som
något av ett brott mot konventionen och många har anat att Riksbanken nu ser
ett egenvärde i att lämna minusräntan. Riksbankschefen Stefan Ingves har
tidigare förnekat att så skulle vara fallet, men i den penningpolitiska
rapporten i oktober noterades åtminstone vissa problem med minusräntan.

Riksbanken konstaterade visserligen i rapporten att den negativa styrräntan
och köpen av statsobligationsräntor "har fungerat väl och fått ett bra
genomslag i ekonomin".

"Men om negativa nominella räntor uppfattas som ett mer permanent tillstånd
kan aktörers beteende förändras och negativa effekter uppstå".

Vid pressträffen efter räntebeskedet i december hävdade Stefan Ingves ändå att
Riksbanken inte ser något egenvärde med att lämna minusräntan. Han tillade
dock att andra tycks se det så, och därmed skulle det finnas en "bonus" med
att föra upp räntan till noll procent.

Ekonomerna på Nordea noterade i en analys den 10 december att oro över
negativa effekter av den låga räntan verkar ha blivit viktigare för
Riksbanken, även om inga detaljer om denna oro anges. Ett annat skäl till
Riksbankens eventuella motvilja mot fortsatt minusränta kan, enligt Nordea,
vara risken att kronan försvagas mer än önskvärt.

"Riksbankens senaste signaler indikerar att negativa räntor bara var en
temporär åtgärd, inte avsedd att fortgå för evigt", skrev Nordea-ekonomerna.

Ny information om den svenska ekonomiska utvecklingen efter Riksbankens
oktobermöte har knappast rosat marknaden. Hushållens konsumtion har
visserligen ökat i en hygglig takt men sentimentsindikatorer för såväl
hushåll som näringsliv antyder tydligt att konjunkturen kyls av rejält.

BNP ökade 0,3 procent under tredje kvartalet jämfört med andra kvartalet, och
givet att lagerinvesteringarna då drog ner BNP med 0,4 procentenheter var det
kanske inte så illa. Men indikatorerna varslar om ett betydligt svagare
utfall under fjärde kvartalet, i synnerhet på årsbasis givet att avslutningen
på 2018 var stark.

Inflationen kom dock in väl i linje med Riksbankens aktuella prognos i
november, och även om det kanske inte räcker för att övertyga Per Jansson om
att inte reservera sig mot räntebeslutet lär det ha stärkt övertygelsen i den
övriga direktionen om att leverera den varslade räntehöjningen.

Nya direktionsledamoten Anna Breman kan möjligen vara ett osäkert kort inför
onsdagens räntebeslut, men hennes tidigare kollegor på Swedbank skrev
åtminstone i ett kundbrev i samband med att utnämningen att hon på kort sikt
troligen skulle att rösta för en räntehöjning i december, i linje med
majoriteten.

En möjlig riskfaktor, på marginalen, mot en räntehöjning skulle kunna vara att
kronan nu handlas starkare än vad Riksbanken räknade med i oktober. Men det
var länge sedan Riksbanken uttryckte någon tydlig oro för en för snabb
kronförstärkning,

Riksbankens kommentarer om kronkursen har på senare tid snarast präglats av en
viss förundran över att den är fortsatt svag trots att Riksbanken, till
skillnad från exempelvis ECB, har tagit åtminstone små steg på väg mot en
normalisering av penningpolitiken.

Prosperas stora enkät om inflationsförväntningarna gav ett något blandat
intryck i december. Femårsförväntningarna på KPIF-inflationen sjönk till 1,8
procent, från 1,9 procent i september medan femårsförväntningarna på
KPI-inflationen var oförändrade på 1,9 procent (räknat på andra decimal sjönk
dock även femårsförväntningarna på KPI mellan september och december).

KPI-förväntningarna hos arbetsmarknadens parter sjönk i de flesta löptiderna,
men arbetsgivarnas löneförväntningar steg ändå på ett och två års sikt.

Det är oklart om Prospera-mätningen kommer att ge någon tydlig vägledning för
Riksbankens räntebeslut på onsdag. En tillbakablick visar att majoriteten i
direktionen mjuknade i december 2013 och sänkte räntan när Prosperas
decemberenkät det året visat att de femåriga KPI-förväntningarna sjunkit till
1,8 procent.

Men denna mjukare hållning kunde då också kopplas till att regeringen under
hösten 2013 gett Finansinspektionen uppdraget att sköta makrotillsynen.
Därmed såg Riksbanken inte lika starka skäl som tidigare att "luta sig mot
vinden" för att inte elda på hushållens upplåning och bostadspriserna.

Frågan är också hur Riksbanken värderar nedgången i långa KPIF-förväntningar
kontra oförändrade långa KPI-förväntningar (åtminstone med en decimal). Det
är visserligen KPIF som är Riksbankens målvariabel, men det är fler som
svarar om KPI-förväntningarna i Prospera-enkäten vilket kan ge dessa
förväntningar något större tyngd.

Beträffande den internationella riskbilden tycks stjärnorna för tillfället stå
ovanligt rätt för Riksbankens planer på att överge minusräntan; en klar seger
för de konservativa i det brittiska valet bör innebära att osäkerheten om
brexit åtminstone dämpas och signalerna om att USA och Kina kan vara överens
om ett fas ett-avtal dämpar åtminstone i viss mån risken för att
handelskriget ska trappas upp.

Det betyder knappast att det saknas risker mot utsikterna men på några viktiga
punkter ser de, åtminstone just nu, ut att ha minskat.

Michael Boström, analyschef på Danske Bank, noterar i ett kundbrev att
marknaden prisar in 24 punkters räntehöjning nu efter inflationsstatistiken
för november, och "närmare än så är det svårt att komma".

Han kallar den troliga räntehöjningen på torsdag för ett "icke-event",
samtidigt som svaga aktivitets- och sentimentsdata har stärkt argumenten för
att därefter ligga still på noll procent länge, och Riksbanken kan behöva
sänka BNP-prognosen samtidigt som man höjer reporäntan.

Danske Bank delar dock inte Riksbankens syn på utsikterna för inflationen och
kronan.

"Den kombination av starkare krona och samtidigt stigande inflation som ligger
i RB:s prognos tror vi inte kommer att materialiseras", skriver Michael
Boström.

Ekonomerna på Swedbank bedömer ändå att utsikterna för inflationen ska gå
Riksbankens väg och nå inflationsmålet ser "rimligt goda ut" i det kortare
perspektivet. Men frågetecknen hopar sig om man blickar fram ett-två år.

"Frågan är om konjunkturen och arbetsmarknaden kommer att utvecklas
tillräckligt bra för att generera prisökningar i linje med Riksbankens
önskan. Kronan har stärkts på sistone och noteras nu ett par procentenheter
starkare än prognos. Löneökningarna ligger fortfarande och harvar runt 2,5
procent", skriver Swedbank-ekonomerna i ett kundbrev.

Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson noterar för sin del att "Riksbanken
tycks bekämpa andra risker än de som är förknippade med inflation och
tillväxt", och att det därför är mycket som talar för att reporäntan höjs nu.

Men "även om tröskeln sannolikt är högre än vanligt kan det inte uteslutas att
centralbanken pressas till att stimulera igen. Orsaken är att vi bedömer att
inflationen blir ett bekymmer för Riksbanken under nästa år", skriver han.

Han tillägger att om kronan stärks kan inflationen bli mycket låg. Dessutom
kan inflationsförväntningarna vara i farozonen.

"Med andra ord kommer det att finnas utmaningar även nästa år", avslutar
Torbjörn Isaksson.

Bild: förväntningarna på Riksbanken

---------------------------------------
Per-Anders Degerman +46 8 5191 7936

Nyhetsbyrån Direkt

---------------------------------------
André Hagberg

Infront Data

Författare Direkt News

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.