Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2020-04-24

PROGNOS: MAJORITET SER OFÖRÄNDRAD REPORÄNTA 28/4 - INF

STOCKHOLM (Direkt) Riksbanken har vidtagit ett flertal åtgärder för att stödja
ekonomin och de finansiella marknaderna efter att coronaviruspandemin
fullständigt slagit sönder Riksbankens försiktigt optimistiska prognoser och
ränteplaner i samband med det senaste ordinarie penningpolitiska mötet i
februari.

Nu är det dags för ett nytt penningpolitiskt möte den 27 april (räntebesked
och penningpolitisk rapport den 28 april). Redan klart är att det behövs ett
rejält omtag på tillväxt- och inflationsprognoserna men frågan är om
direktionen också ser behov för ytterligare stimulanser nu utöver vad man
redan har gjort, och i så fall vad, och kanske hur mycket, och hur länge.

Riksbanken har redan använt sig av stora delar av sin verktygslåda för att
mildra effekterna av pandemin, som att erbjuda 500 miljarder kronor till
banker för vidareutlåning till företag, utökad ram för tillgångsköp (nu även
kommun- och bostadsobligationer) om upp till 300 miljarder kronor under året,
utökade lån till banker, erbjudande om USD-lån till banker, köp av
företagspapper med mera.

Ett verktyg som Riksbanken dock hittills inte använt sig av under rådande kris
är det som normalt är första försvar mot en försvagad ekonomi och därmed
svagare inflationsutsikter - reporäntan - som hittills under krisen har varit
oförändrad på 0,00 procent.

Inför räntebeskedet den 28 april räknar nu sex av åtta ekonomer som Infront
har tillfrågat med att Riksbanken fortsätter hålla fast vid sin nollränta,
medan två tror att reporäntan kommer att sänkas, med 25 eller 50 punkter.

Riksbankschefen Stefan Ingves talade den 3 april om Riksbankens åtgärder för
att mildra coronakrisens effekter på ekonomin. Han konstaterade då att
Riksbanken, med de åtgärder som då beslutats, hade möjlighet att tillföra
åtminstone 1.400 miljarder kronor till banksystemet, utöver bankernas
möjlighet att veckovis låna obegränsat vid behov.

Stefan Ingves klargjorde också att "Riksbanken står redo att göra mer om det
behövs och när det behövs för att bidra till att svensk ekonomi ska klara sig
igenom även denna ekonomiska kris".

"Vi kan behöva ta i ännu mer om det behövs, göra om och om igen tills vi alla
ser ljuset i tunneln igen. Det är vi beredda att göra", sade riksbankschefen.

Det som ekonomer främst tog fasta på från Stefan Ingves anförande var dels att
han citerade förre ECB-chefen Mario Draghis bevingade ord om att göra
"whatever it takes", men också att han i anförandet inte sade något om
reporäntan (utöver som en referensränta för de veckovisa låneerbjudandena
till bankerna) och inte heller om inflationen.

I en frågestund efter anförandet klargjorde Stefan Ingves att en sänkning av
reporäntan inte var någon huvudfråga i dagsläget.

"Att diskutera 25 punkters sänkning är ganska irrelevant för företag nu. Det
är inte huvudfrågan i dagsläget. Penningpolitiken i dagsläget är något helt
annat där huvudsyftet är att hålla i gång svensk ekonomi", sade han.

Budskapen från Ingves förstärkte en känsla som redan infunnit sig; att
Riksbanksdirektionen är motvillig att föra tillbaka räntan under noll, även
om det knappast finns något stenhårt åtagande om att aldrig mer göra det -
hur länge pågår ett "dagsläge"?

Ekonomerna på Danske Bank noterar i ett kundbrev att Ingves menar att en
räntesänkning inte skulle göra några mirakler, men de kontrar med: "skulle
det skada?".

"Den fråga vi ställer oss är: vad är logiken i att i dag ha en real styrränta
som är 250 punkter högre än den var 2018 när ekonomin var relativt stark och
inflationen var 2%? Och vad är logiken i att låta den reala räntan fortsätta
upp eftersom inflationen faller?", undrar Danske-ekonomerna, som tillägger
att med deras inflationsprognos så skulle reporäntan behöva sänka med 50
punkter bara för att hålla realräntan oförändrad.

Och även om Riksbankens åtgärder, tillsammans med massiva åtgärder från andra
centralbanker, så här långt under coronakrisen har gjort mycket för att
stabilisera stora delar av finansmarknaderna så har de inte lyckats pressa
tillbaka Stiborräntorna, som är referensräntor för flera typer av utlåning.

Tremånaders Stibor noterades till strax över 0,10 procent i början av mars men
har sedan slutet av mars noterats till nivåer strax över 0,30 procent, vilket
måste vara en olycklig åtstramning när tillväxt- och inflationsutsikterna
fullständigt har rasat samman.

Högre interbankfixingräntor är visserligen inte bara ett svenskt problem, och
utan en sänkning av reporäntan är det kanske svårt att pressa ner svenska
interbankräntor om inte också motsvarande räntor för dollar och euro också
kommer ner.

Men kanske skulle Riksbanken ändå kunna föra ner Stiborräntorna åtminstone
något, även utan en reporäntesänkning, om den förbättrade villkoren för de
veckovisa erbjudandena att låna ut kronor till bankerna i tre månader.

Dessa lån erbjuds nu till en ränta motsvarande reporäntan med ett påslag på
0,20 procentenheter. Bankerna har inte visat mycket intresse för dessa
erbjudanden, men vad skulle hända om räntepåslaget sänktes alternativt
slopades?

Ekonomerna på Swedbank skriver i ett kundbrev att de inte tror att de högre
nivåerna för Stiborräntorna är ett tillräckligt tungt skäl för Riksbanken att
sänka reporäntan i nuläget. De misstänker också att Riksbanken inte är säker
på att det ens skulle vara fördelaktigt med en sänkt reporänta när fokus i
samhället fortsatt ligger på att begränsa smittspridningen och få folk att
hålla sig hemma.

Enligt Swedbank kan dock en sänkt reporänta fylla en funktion i ett senare
läge, när coronasmittan har stabiliserats och den ekonomiska politiken
inriktas på att stimulera ekonomin (även om de anser att finanspolitiken
lämpar sig bättre för detta ändamål).

"Vi tror därför att den nya reporäntebanan kommer att visa på en hög
sannolikhet för en räntesänkning under det andra halvåret", skriver
Swedbanksekonomerna.

Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, skriver i ett kundbrev att
Stefan Ingves signaler om motviljan att sänka reporäntan förmodligen ska ses
mot bakgrund av att några tiondelars förändring av reporäntan "knappast har
någon större effekt på ekonomin".

"I det allvarliga ekonomiska läget vi befinner oss i kan skillnader mellan
olika räntor öka med procentenheter. I det perspektivet ter sig några
tiondelar på reporäntan mindre viktiga", skriver han.

Torbjörn Isaksson understryker dock samtidigt att för räntemarknaden och
investerare har tiondelarna på reporäntan betydelse. Om Riksbanken lämnar
reporäntan oförändrad måste den därför vara tydlig med skälen till det, till
exempel om centralbanken hyser en oro för att det finansiella systemet kan
påverkas negativt i detta läge.

"Annars är den rimliga slutsatsen att noll numera är botten för reporäntan.
För om reporäntan inte sänks nu, när det är kris på i stort sett alla
fronter, när ska man då göra det?", frågar sig Nordea-analytikern.

Utöver beslut om reporäntan behöver Riksbanken den 27 april också bestämma sig
för om den nyligen beslutade QE-ramen, 300 miljarder kronor i år, är
tillräcklig för närvarande eller om den behöver utökas.

I nuläget har Riksbanken bundit upp cirka 120 av de 300 miljarder kronorna i
programmet, genomförda och annonserade köp, inklusive de 15 miljarder till
kommunobligationer som annonserades den 22 april.

Enligt Infronts enkät räknar fyra av ekonomerna som svarat med att ramen för
tillgångsköp hålls oförändrad, medan två ser en utökning.

Nordeas Torbjörn Isaksson bedömer att ramarna för obligationsköpen mycket väl
kan utökas längre fram.

"Däremot ser vi inget skäl till att det görs nu. Information om uppköpen är
inte bundet till penningpolitiska möten och kan annonseras i stort sett när
som helst", skriver han i ett kundbrev.

Ekonomerna på Swedbank noterar för sin del att Riksbankens tillgångsköp
hittills i huvudsak har inriktats mot säkerställda obligationer, vilket har
bidragit till en minskad räntespread gentemot statsobligationer.

I förlängningen lär dock statsobligationer behöva stå för en större del av
köpen, och då kommer nästa statsupplåningsrapport, den 19 maj, som sannolikt
kommer att flagga för ett ökat utbud av statsobligationer, bli en viktig
pusselbit för Riksbankens framtida köpplaner, enligt Swedbankekonomerna.

Bild: förväntningarna på Riksbanken

---------------------------------------
Per-Anders Degerman +46 8 5191 7936

Nyhetsbyrån Direkt

---------------------------------------
Fredrik Gustavson

Infront Data

Författare Direkt News

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.