Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2019-10-24

PROGNOS: OFÖRÄNDRAD RÄNTA 24/10, SENARE RÄNTEHÖJN? - INF (NY)

(Tillägg. Uppdaterad med ytterligare deltagare)

STOCKHOLM (Direkt) Riksbankens direktion lär inte ändra reporäntan vid det
penningpolitiska mötet den 23 oktober (räntebesked den 24 oktober). Frågan
inför mötet är i stället, liksom inför septembermötet, huruvida Riksbanken
kommer att hålla fast vid sitt budskap om en räntehöjning i slutet av året
eller början av nästa år.

Samtliga åtta ekonomer som Infront Data har tillfrågat räknar med att
Riksbanken kommer att meddela att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25
procent.

Vid räntebeskedet i september överraskade Riksbanken marknaden med att hålla
fast vid sin tidigare signal om nästa räntehöjning. Marknadsaktörer hade
räknat med en signal om senare höjning givet de mörkare utsikterna och ökade
riskerna, samt att flera större centralbanker redan hade börjat lägga om
policyn i mer expansiv riktning.

Genom att samtidigt också tydligt sänka räntebanan på längre sikt lade
Riksbanken ändå om sin hållning i mer expansiv riktning i september, men
detta hamnade lite i skuggan av det faktum att signalen om nästa höjning
lämnades oförändrad.

Frågan är då om händelseutvecklingen sedan början av september nu talar för
att Riksbanken kommer att mjuka upp sin signal om nästa räntehöjning. Enligt
Infront Datas enkät tror fyra av de tillfrågade ekonomerna det, medan fyra
tror, med viss tvekan, att Riksbanken kommer att hålla fast vid sin tidigare
signal.

Enligt ekonomernas egna prognoser blir det inte aktuellt med någon
räntehöjning förrän tidigast 2021, och en av dem räknar med att nästa steg
från Riksbanken i stället blir en sänkning.

Efter prognosmissen i augusti-data kom september-inflationen in i princip helt
i linje med Riksbankens prognos, så det är i sig knappast något skäl att
räkna med en förändrad signalering. Samtidigt har kronan återigen utvecklats
klart svagare än vad Riksbanken räknade med för halvannan månad sedan, vilket
också minskar ändringstrycket. Däremot kommer något mer oroande signaler i
form av en vikande tendens i inflationsförväntningarna.

Rena konjunktursignaler har inte varit entydiga, produktions- och
efterfrågedata har varit relativt hyggliga, men konfidensindikatorer för
såväl hushåll som företag pekar mot en markant konjunkturdämpning framöver,
och arbetsmarknadsdata fortsatte att komma in långt svagare än till och med
de mest pessimistiska förväntningarna åtminstone till och med
augusti-utfallet.

När sedan september-AKU visade att den säsongsjusterade arbetslösheten låg
kvar på höga 7,4 procent, i stället för en väntad nedgång till 7,0 procent,
befästes initialt bilden av en arbetsmarknad som försvagas mycket snabbare än
vad Riksbanken räknat med. Enligt Riksbankens septemberprognos skulle den
säsongsjusterade arbetslösheten vara 6,81 procent i genomsnitt under tredje
kvartalet.

Bilden komplicerades dock av att SCB nu meddelat att man har identifierat
kvalitetsbrister i statistiken, som innebär att arbetslösheten är
överskattad. Det betyder inte att det råder någon tvekan om att den svenska
arbetsmarknaden försvagas, men frågan är om den försvagas mer än vad
Riksbanken redan har antagit.

SEB-ekonomen Olle Holmgren noterade i ett kundbrev att givet SCB:s reservation
så är det troligt att Riksbanken kommer att tona ned den svaga
arbetslöshetsstatistiken.

"Riksbankens nuvarande prognos, som antar en gradvis stigande arbetslöshet
framöver, verkar för närvarande rimlig, även om det råder viss osäkerhet om
startpunkten för uppgången", skrev Olle Holmgren.

Beträffande de internationella riskfaktorerna har det den senaste tiden kommit
en del positiva signaler om USA/Kina-handeln och brexit. Risker kvarstår utan
tvekan, men de har kanske inte blivit värre jämfört med inför Riksbankens
september-möte.

Från direktionshåll har det inte kommit några tydliga signaler om att någon
ledamot ska vara på väg att ändra uppfattning om den nuvarande
penningpolitiska hållningen. Per Jansson, som i september var tydligt
skeptisk till planerna på räntehöjning runt årsskiftet, har dock klargjort
att han har blivit än mer skeptisk även om han ser inflationsutfallet för
september som ett "ljus i det generella höstmörkret"

Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson skriver i ett kundbrev att banken
räknar med att Riksbanken intar en "avvaktande hållning" vid oktobermötet.

"Det dröjde längre tid än väntat, men till sist bör konjunkturen ha försvagats
så pass mycket att Riksbanken skjuter räntehöjningar på framtiden", skriver
han.

Nordea har tidigare räknat med att Riksbanken i stället sänker räntan, till
-0,50 procent, före årsskiftet. Torbjörn Isaksson skriver nu att banken anser
att man fortsatt ska vara beredd på att räntan kan sänkas framöver, främst
beroende på en låg inflation och sviktande inflationsförväntningar mitt i en
avtalsrörelse.

"Riksbanken måste göra vad de kan för att lyfta inflationen innan de lämnar
över stafettpinnen till finanspolitiken. Däremot finns en risk att det kan
dröja innan en räntesänkning blir aktuell. Den svaga kronan är ett skäl till
det", skriver Torbjörn Isaksson.

Han tillägger att en räntesänkning till våren kan vara ett mer troligt
scenario än Nordeas nuvarande prognos, "men kom ihåg att Riksbanken har gjort
snabba omsvängningar av penningpolitiken förr".

Ekonomerna på Swedbank tror att det mesta talar för att Riksbanken nu kommer
att överge planerna på en räntehöjning runt årsskiftet.

"Vi räknar därför med att Riksbanken skjuter fram den första räntehöjningen
något kvartal och signalerar en höjning i februari/april snarare än
december/februari", skriver Swedbank-ekonomerna i ett kundbrev.

De vill dock inte helt utesluta sannolikheten för oförändrade räntesignaler
från Riksbanken givet att konsumtionen ökar i någorlunda god takt samtidigt
som inflationen ligger i linje med Riksbankens prognos.

"Därtill handlas kronan cirka 2 procent svagare än vad Riksbanken hade räknat
med. Inflationen och kronan talar emot en revidering av inflationsprognosen.
Ofta är det just en ny inflationsprognos som föranlett en justering av
räntebanan", påpekar Swedbank-ekonomerna.

Beträffande just kronan gjorde Riksbanken ett noterbart avsteg från det
invanda mönstret i septemberrapporten; växelkursen hade som så många gånger
förr utvecklats svagare än bankens föregående prognos, men till skillnad från
tidigare gjorde Riksbanken nu ingen anpassning av kronprognosen till en
svagare bana, i stället pekade prognosen i september mot en något starkare
utveckling för kronan än vad prognosen i juli antydde.

Vid pressträffen efter räntebeskedet tonade Riksbanken ner skillnaden i
kronprognoserna men antydde att det kunde kopplas till den lägre prognosen
för omvärldsräntorna.

Den marginellt starkare kronprognosen skulle dock också kunna tolkas som att
Riksbanken nu inte längre ser lika välvilligt på en fortsatt försvagning i
den svenska valutans växelkurs nu när inflationsutsikterna åtminstone ser
stabilare ut än de gjorde för några år sedan. Det skulle i så fall antyda att
Riksbanken åter kan signalera en något stramare hållning än vad marknaden
räknar med.

Riksbanken har visserligen inte heller tidigare prognostiserat en svagare
krona, men har i ord och handling gjort klart att en för snabb förstärkning
skulle vara bekymmersam och att man betraktat försvagningen med "benign
neglect".

Swedbank räknar ändå sammantaget med att de svagare konjunktursignalerna
kommer att förmå Riksbanken att justera räntebanan och signalera en senare
räntehöjning.

"Om Riksbanken ändå skulle ligga still med räntebanan är det en stark signal
om att en höjning är nära förestående och det ska då mycket till för att den
inte realiseras", skriver de.

Bild: förväntningarna på Riksbanken

---------------------------------------
Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt

---------------------------------------
André Hagberg

Infront Data

Författare Direkt News

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.