Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2019-09-03

PROGNOS: OFÖRÄNDRAD RÄNTA 5/9, MEN MJUKARE SIGNALER - INF (OMS)

(sändes första gången 30/8)

STOCKHOLM (Direkt) Riksbankens direktion lär inte ändra reporäntan vid det
penningpolitiska mötet den 4 september (räntebesked den 5 september). Frågan
inför mötet är i stället om, eller kanske snarare hur mycket, Riksbanken
kommer att ändra sitt tidigare budskap om nästa räntehöjning.

Samtliga tio ekonomer som Infront Data har tillfrågat räknar med att
Riksbanken kommer att meddela att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25
procent.

I samband med räntebeskedet i juli meddelade Riksbanken att räntan kunde höjas
igen "mot slutet av året eller i början av nästa år", vilket var samma
budskap som gavs i samband med räntebeskedet i april.

Den oförändrade räntesignalen var kanske rimlig givet direktionens övriga
budskap om att inkommande information inte hade föranlett några större
revideringar av prognoserna. Men beskedet väckte ändå viss uppmärksamhet
eftersom en tilltagande oro för utvecklingen för den globala ekonomin,
handelskrig, brexit med mera, under försommaren redan hade föranlett andra
centralbanker, främst ECB och Federal Reserve, att flagga för kommande
skiften mot penningpolitiska lättnader.

Riksbanken noterade åtminstone i juli att osäkerheten i omvärlden hade ökat.
Prognoserna för styrräntan i omvärlden sänktes också något, men först på
längre sikt.

Att Riksbanken lämnade räntebanan oförändrad trots de mjukare signalerna från
ECB och Fed sågs av många som lite överraskande med tanke på Riksbanken
tidigare noga bevakat varje steg från ECB, och i hög grad anpassat den
svenska penningpolitiken efter vad som hände i Frankfurt.

Vid presskonferensen tillfrågades riksbankschefen Stefan Ingves om detta, och
svaret blev av utvecklingen på senare tid (främst inflationen) hade gjort att
Riksbanken nu hade större frihet att avvika från vad andra centralbanker gör.
Han tillade att Riksbanken visserligen tittar noga på vad Fed och ECB gör,
men det betyder inte att de "måste följa dem 1:1".

Protokollet från mötet visade också att Stefan Ingves talat om att "vi är på
ett bättre ställe nu, och våra frihetsgrader är därmed större".

Han konstaterade dock samtidigt att marknaden hade signalerat förväntningar om
att de stora centralbankerna "kanske" kommer att vända penningpolitiken i en
mer expansiv riktning.

"Skulle det ske får vi vid kommande penningpolitiska möten ta ställning till
vad det innebär för den svenska penningpolitiken", sade Ingves enligt
protokollet.

I prognosarbetet inför räntebeslutet i september lär nu Riksbanken ha kunnat
göra något mer informerade bedömningar hur expansiv policy den kan vänta från
Fed, ECB och andra centralbanker än de kunde inför juli-mötet. Stefan Ingves
bör ha blivit väl uppdaterad om stämningsläget hos hans internationella
kollegor i samband med Fedsymposiet i Jackson Hole nyligen.

Och även om Riksbanken fortsatt anser sig ha vissa frihetsgrader gentemot vad
andra centralbanker gör så lär det finnas gränser. Riksbanken kanske inte
behöver följa andras räntesänkningar slaviskt, men att den ska fortsätta att
signalera räntehöjningar när nästan hela resten av världen går i motsatt
riktning verkar kanske inte helt troligt.

Ingen av de analytiker som Infront Direkt tillfrågat tror att Riksbanken
kommer att fortsätta att signalera att nästa räntehöjning kan komma i slutet
av året eller början av nästa år. Det är dock inte heller någon som tror att
Riksbanken kommer att göra helt om och signalera kommande räntesänkningar,
räntebanan kommer fortsatt antyda räntehöjningar, bara senare än den gjorde i
juli.

Många tror att Riksbanken nu kommer att antyda att nästa räntehöjning kommer
under första halvåret 2020, där några specificerar det till andra kvartalet.

Beträffande bankernas egna prognoser är det nu ett fåtal aktörer som tror att
Riksbanken kommer att sänka reporäntan inom en relativt nära framtid

Capital Economics blev i mitten av augusti först ut att prognostisera en
sänkning, med 25 punkter till -0,50 procent, som de tror kommer i december.

"Med ekonomiska nyheter som gått från dåliga till sämre finns starka argument
för ytterligare penningpolitiska lättnader i Sverige", skrev Capital
Economics i ett kundbrev

Danske Bank följde senare upp, den 30 augusti, med en prognos om att räntan
sänks, till -0,50 procent, i början av 2020. Även Teknikföretagen spår en
räntesänkning under 2020.

Majoritetsuppfattningen är dock än så länge att räntan kommer att förbli
oförändrad under lång tid.

Nu är det naturligtvis inte bara andra centralbanker som Riksbanken har att
beakta, penningpolitiken ska främst sättas utifrån svenska förhållanden och
svenska data har under sommaren signalerat ett betydligt svagare läge än vad
Riksbankens prognoser i juli pekade mot.

Inflationen har visserligen kommit in något över Riksbankens prognos, men
BNP-, barometer- och framför allt arbetslöshetsdata har indikerat att
Riksbanken var för optimistisk om konjunkturen i juli. I synnerhet
arbetslöshetsstatistiken har överraskat negativt under sommaren med betydligt
svagare utfall än väntat för såväl juni som juli.

SCB:s snabberäknade BNP-data för andra kvartalet bör vanligtvis tas med en
nypa salt, betydande justeringar är inte ovanligt när den mer definitiva
statistiken publiceras i september. Men den oväntade nedgången i BNP, -0,1
procent jämfört med första kvartalet framstår inte som orimlig, snarare
kanske smickrande, när den ställs mot den kraftiga försvagning på
arbetsmarknaden som har rapporterats i SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU)
i juni och juli.

Även när det gäller arbetslöshetsdata brukar analytiker påpeka att statistiken
kan vara lite svajig, särskilt under sommarmånaderna, men det betyder
knappast att Riksbanken kan ignorera två rejält negativa överraskningar i
rad, i juni och juli.

Konsensusprognosen har visserligen en tid pekat mot att arbetslösheten kommer
att stiga framöver, men efter att arbetslösheten (säsongsjusterat) kommit in
på oväntat höga 6,6 procent i juni räknade ekonomer ändå med en nedåtrekyl
till 6,4 procent i juli. Utfallet visade i stället en fortsatt uppgång, till
7,1 procent - en uppgång från 6,3 procent i juli 2018.

Om arbetslöshetsstatistiken skulle vara korrekt verkar den i så fall ha gått
från att vara en eftersläpande indikator till att nästan vara en ledande
indikator. Andra indikatorer har visserligen signalerat att svensk ekonomi
bromsar in, men AKU-statistiken antyder en betydligt snabbare, och djupare,
nedgång än vad som har antytts av andra data.

Riksbankens prognosbana i juli pekade mot att den säsongsjusterade
arbetslösheten skulle stiga till 6,36 procent under tredje kvartalet, från
6,28 procent under andra kvartalet. Och även om Riksbanken nu inte litar
fullt ut på sommar-AKU-data så blir det svårt att undvika en tydlig
upprevidering av arbetslöshetsprognosen med de utfall som har kommit. Och i
så fall kan det troligen också behövas ett omtag i bedömningen om
resursutnyttjandet.

Konjunkturinstitutets augusti-barometer, som indikerade det svagaste
konjunkturläget sedan 2013, förstärkte också intrycket av att tidigare
antaganden om resursutnyttjandet har varit för höga. Anställningsplanerna
sjunker, och är rejält negativa för tillverkningsindustrin. Barometern visade
på vikande utfall för antalet anställda, om än inte i den mån som
AKU-statistiken har antytt.

Det är bara avgående direktionsledamoten Kerstin af Jochnick som har talat
offentligt efter Riksbankens juli-möte, men hon tog åtminstone upp några
aktuella frågor när hon talade om cyberrisker den 20 augusti.

Kerstin af Jochnick sade att de orosmoln som Riksbanken tidigare identifierat
hade blivit "lite mörkare" under sommaren.

"Det har inte kommit några nya moln, men när vi låg i hängmattan i somras blev
molnen vi identifierat lite mörkare", sade hon.

Kerstin af Jochnick noterade också att det nu finns "ganska stora"
förväntningar om nya lättnader från ECB, men även om ECB:s agerande är
viktigt så följs inte utvecklingen i euroområdet och Sverige åt exakt.

Hon sade också att det nu finns många "olyckskorpar" ute och kraxar om
recession.

"Men det är inte riktigt min bild. Det som kommer in i konkreta data ser
fortsatt ganska bra ut", sade Kerstin af Jochnick (som dock talade innan
publiceringen av AKU-data för juli).

Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, skriver i ett kundbrev att
Riksbanken står inför en omvärdering av såväl globala skeenden som läget i
den inhemska ekonomin.

"Vi räknar med att räntebanan sänks som ett steg mot att skrinlägga planerna
på en räntehöjning. Längre fram kan en räntesänkning inte uteslutas".

Torbjörn Isaksson räknar med att Riksbanken nu måste ompröva bedömningen i
juli, om att såväl den globala som den inhemska konjunkturen är "god".
Samtidigt innebär dock inflationsutfall i linje med egna prognoserna samt
kronans svaga växelkurs att Riksbanken "inte är allt för stressad i närtid".

Vikande inflationsförväntningar kan dock bli ytterligare ett orosmoln
framöver. Torbjörn Isaksson påpekar att trenden är nedåt, särskilt när det
gäller de senaste mätningarna med penningmarknadens aktörer.

"Därmed hotas kärnan i penningpolitiken, nämligen trovärdigheten för
inflationsmålet. Detta är av särskild vikt ändå förhandlingarna om nya
löneavtal nu drar i gång på allvar", skriver han.

Ekonomerna på Handelsbanken (SHB) räknar också med att Riksbanken kommer att
tvingas retirera från de tidigare räntehöjningsplanerna. De räknar dock inte
med någon helomvändning i räntebanan, utan endast att planen på nästa
räntehöjning förskjuts till mitten av 2020.

"En räntesänkning, till stor del inprisad av marknaden, kräver en större
inbromsning i konjunkturen än vi räknar med i huvudscenariot", skriver
SHB-ekonomerna.

SHB-ekonomerna är inte helt övertygade om att den ekonomiska domedagen står
för dörren i Sverige, de räknar visserligen med att arbetslösheten kommer att
stiga, men att juli månads "chocksiffra" ändå kommer att reverseras delvis.

Sentimentsindikatorer, som KI-barometern för augusti, signalerar visserligen
en snabb inbromsning, men hårda data bjuder ändå visst motstånd.

"Detaljhandelsförsäljningen puttrar på, produktionstillväxten i industrin har
stannat av men tycks inte ha lagt i backen, varuexporten överraskar snarast
på uppsidan och till och med bostadsbyggandet verkar stabiliseras i stället
för att fastna i en nedåtgående spiral, konstaterar SHB-ekonomerna.

Ekonomerna på Swedbank tror att Riksbanken kommer att sänka räntebanan så att
den signalerar att nästa räntehöjning kommer cirka ett halvår senare än vad
som signalerades i räntebanan i juli.

Swedbank-ekonome...

Författare Direkt News

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.