Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2020-01-10

RÄNTOR/VALUTOR: JOBBRAPPORT SVAGARE ÄN VÄNTAT, MEN GOD NOG

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Den amerikanska jobbrapporten för december
levde riktigt inte upp till förväntningarna när jobbtillväxten och kanske
framför allt löneökningarna kom in under prognos. Dollarn och USA-räntorna
reagerade med nedgångar initialt, men förändringarna var efterhand måttliga.

USA-räntorna sjönk tydligt redan efter svensk stängning på torsdagen efter att
tidigare uppgångar lockat till stark efterfrågan i en emission av 30-åriga
statsobligationer. Därefter vände USA-räntorna svagt uppåt i Europa för att
sedan åter vända något ner efter jobbstatistiken.

Antalet sysselsatta i USA steg med 145.000 personer i december, under väntade
+160.000, och samtidigt reviderades utfallen för de två föregående månaderna
ned med sammanlagt 14.000 personer.

Arbetslösheten var samtidigt oförändrad på 3,5 procent, i linje med prognos,
men timlönerna ökade endast 0,1 procent jämfört med i november och 2,9
procent jämfört med i december 2018 (väntat +0,3 respektive +3,1 procent).
Det var den lägsta löneökningstakten på årsbasis sedan i juli 2018.

Ekonomerna på Capital Economics noterade i ett kundbrev att statistiken visade
att USA-ekonomin fortsätter att skapa mer jobb än vad som behövs för att
matcha befolkningstillväxten, och med antagande om att ekonomin kommer att
bottna ur i år räknar de med solida ökningstal även under 2020.

"De mindre positiva nyheterna var att timlönerna steg med dämpade 0,1 procent?
Potentiellt värre nyheter är att vi vet att det kommer stora nedrevideringar
av tidigare månaders jobbrapporter i samband med den årliga revisionen som
släpps i samband med jobbrapporten för januari", skrev Capital Economics.

Sammantaget stärker dock jobbrapporten ekonomernas bedömning om att ekonomin
närmar sig en vändpunkt, och Capital Economics väntar nu en tillväxt över
trend från andra halvåret 2020.

Den amerikanska tioårsräntan noterades till 1,84 procent vid svensk stängning
på fredagen, 5 punkter lägre än vid samma tid på torsdagen, varav större
delen av rörelsen kom redan på torsdagskvällen

Svenska statsobligationsräntor handlades oförändrat till svagt högre på
fredagen. Tioårsräntan steg 1 punkt, till 0,15 procent, medan motsvarande
tyska ränta var oförändrat -0,20 procent.

Euron stärktes drygt 1 öre mot kronan, till 10:56, medan dollarn stärktes 1,5
öre, till 9:51. TCW-index steg till 144,33 (144,11).

SCB rapporterade att produktionsvärdet i det svenska näringslivet ökade 0,5
procent i november jämfört med i oktober (då produktionen ökade med reviderad
0,4 procent (0,2)). Jämfört med november 2018 steg produktionsvärdet 1,8
procent, upp från reviderade +0,8 procent i oktober (+0,4).

Det saknas konsensusprognoser på produktionsvärdet, men Nordeas Torbjörn
Isaksson noterade i ett kundbrev att utfallet kom in väl över
förväntningarna, och att produktionen var starkare i samtliga ingående
sektorer.

Enligt Torbjörn Isaksson kan utfallet innebära att BNP för fjärde kvartalet
kan komma in nära Riksbankens prognos, "men indikatorerna är bleka och det är
fortsatt risk för bakslag de kommande månaderna".

SCB redovisade samtidigt att industriorderingången steg 0,8 procent mellan
oktober och november, och sjönk 1,2 procent jämfört med i november 2018.

Riksgälden rapporterade samtidigt att statens lånebehov blev högre än prognos
i december, främst på grund av att skatteinkomsterna var 15 miljarder kronor
lägre än prognos.

Enligt Riksgälden förklaras diskrepansen av såväl lägre kompletterande
skatteinbetalningar och högre uttag från skattekontot än väntat.

Ekonomer som Knut Hallberg på Swedbank och Michael Grahn på Danske Bank drog
slutsatsen att Riksbankens höjning av reporäntan till noll har dämpat
intresset för att parkera pengar hor Riksgälden. De noterade på Twitter att
utflödena från skattekontot kan komma att fortsätta framöver, vilket kan
tvinga Riksgälden att justera upp lånebehovsprognoserna och öka
emissionsvolymerna framöver.

Norsk KPI överraskade på nedsidan i december, KPI-inflationstakten sjönk till
1,4 procent från 1,6 procent i november (väntat 1,6) samtidigt som
kärninflationen sjönk till 1,8 från 2,0 (väntat 2,0). Det var första gången
sedan oktober 2018 som kärninflationen var lägre än Norges Banks mål (2
procent).

Erica Dalstö på SEB Oslo noterade i ett kundbrev att flera olika varor och
tjänster bidrog till överraskningen på nedsidan, och SEB sänker därför sin
prognos på kort sikt. Inflationen väntas dock ändå överstiga Norges banks mål
något för helåret på grund av uppåttryck från den svaga kronan och förhöjd
tjänsteinflation.

I Danmark steg däremot inflationstakten till 0,8 procent i december, från 0,7
procent i november. Här saknades konsensusprognos.

SCB ska publicera svenska KPI-data för december onsdagen den 15 december. Där
väntas KPIF-inflationen ligga kvar på 1,7 procent, i linje med Riksbankens
prognos.

---------------------------------------
Per-Anders Degerman +46 8 5191 7936

Nyhetsbyrån Direkt

Författare Direkt News

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.