Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2016-11-11

RÄNTOR/VALUTOR: RÄNTOR AVSLUTADE VECKAN UPP PÅ "TRUMPFLATION"

STOCKHOLM (Direkt) Europaräntorna avslutade veckan upp, medan
dollarförstärkningen och börsuppgången de senaste dagarna kom av sig. Efter
en initial, men skulle det visa sig kortvarig, reaktion av generell "risk av"
efter USA-valet har marknaderna vänt och bestämt sig för att handla på
antagandet om USA-driven ökad tillväxt och inflation, "Trumpflation".

Donald Trump har tagits på orden vad gäller kommande skattesänkningar och
stora satsningar på infrastruktur, samt om regellättnader för
finansbranschen. Riskerna för protektionism och handelskrig har mer hamnat i
bakgrunden.

Unicredit skrev i en kommentar att efter Donald Trumps överraskande seger så
har finansmarknaderna överraskat än mer och gått över från flykt till
kvalitet till frenetisk "reflationshandel". Obligationsräntorna, börserna och
dollarn har alla snabbt återhämtat sig från sina initiala förluster och
handlas nu högre än före valet. Avkastningskurvan har stigit brant och Dow
Jones nått nya rekordnivåer.

Två faktorer förklarar dessa vilda svängningar: Trumps försonande ton i sitt
första tal som nyvald president och förväntningarna om att hans
skattesänkningar och satsningar på infrastruktur ska stimulera tillväxten,
åtminstone på kort sikt, och höja inflationen.

"Men bristen på tydlighet vad gäller den nya ekonomiska policyn gör det svårt
att extrapolera veckans momentum", skrev Unicredit.

De främsta nedåtriskerna kommer från handelshinder, som kan underminera
tillväxten och skapa negativa spridningseffekter. Positiv inverkan från
finanspolitiska stimulanser kan också vändas och tynga tillväxten när
utgifterna dras ned igen, skrev Unicredit.

USA firade Veterans Day vilket innebar att räntemarknaden var stängd, men på
torsdagen hade den tioåriga statsobligationen stigit till 2,15 procent. Det
är den högsta nivån sedan början av året och upp 45 punkter sedan botten
direkt efter presidentvalet.

Tyska räntor steg 1-3 punkter på fredagen. Periferin steg än mer med den
italienska tioåringen över 2 procent för första gången på över ett år, delvis
på grund av ökad oro inför folkomröstningen om författningen den 4 december.

På valutamarknaden har dollarn tappat något till 106:70 mot yenen och 1:0870
mot euron. Sett till hela veckan har dollarn däremot stärkts 1,7 procent
(mätt som dollarindex).

Valutorna på tillväxtmarknader som Indien, Indonesien och Sydkorea har
samtidigt haft det tufft, och myndigheterna har sett skäl att intervenera på
marknaden för att stabilisera läget. Pundet har däremot varit en av veckans
valutavinnare, och har bland annat stärkts 3 procent mot euron.

"Det handlar mycket om risker på andra håll: vi har en folkomröstning i
Italien i december och viktiga val i Tyskland och Frankrike. Det kan ha varit
så att många behöll sina långa positioner i euro/pund inför USA-valet, och nu
ser vi att dessa stängs", sade Niels Christensen på Nordea till Bloomberg
News.

Den kraftiga ränteuppgången gör att centralbankerna kan ställas inför nya
frågeställningar vid kommande möten. Generellt hade en seger för Donald Trump
antagits kunna skapa sådan volatilitet och osäkerhet att Fed skulle avvakta i
december. Fed funds-terminerna indikerar nu däremot en sannolikhet på cirka
86 procent att Fed höjer då.

Flera Fed-ledamöter har i initiala kommentarer heller inte indikerat att de
skulle ha kommit ur spår för att höja på grund av valet.

Feds vicechef Stanley Fischer sade på fredagen att Fed är nära att ha uppfyllt
målen för sysselsättning och inflation vilket talar för att börja höja räntan
igen, även om han inte kan säga när. Höjningarna väntas dock bli gradvisa och
mindre än vid tidigare åtstramningar. Han sade också att flera Fed-ledamöter
skulle välkomna en mer expansiv finanspolitik som skulle göra Feds arbete
lättare.

Mer klargöranden kan komma från Janet Yellens anförande om de ekonomiska
utsikterna inför kongressen den 17 november.

Greg Ip, Fed-bevakare på Wall Street Journal, skrev att om Donald Trump
verkligen prioriterar infrastruktur och skattesänkningar så kommer det att
stötta tillväxten och vara

inflationsdrivande. Ökad protektionism skulle även kunna vara utbudshämmande
och stärka inflationstrycket.

Det skulle få Janet Yellen och hennes kollegor att öka takten i
räntehöjningarna. Det har också uppfattats av obligationsmarknaden, som
prissätter att bördan av att hålla tillväxten uppe skiftar från penning- till
finanspolitiken.

Detta skulle kunna vara förhastat. Donald Trump har inte ens börjat förhandla
med kongressen och det är inte klart hur stimulerande budgeten kan vara utan
att dra upp underskottet alltför mycket. Fed måste heller inte agera snabbt
då inflationen fortsatt ligger under 2 procent.

"Hursomhelst bör man inte ignorera de politiska tebladen. Missnöje med
centralbankens aggressiva penningpolitiska policy har vuxit bland de
konservativa populisterna under åratal. En av dem kommer snart att inta Vita
huset. Det måste ha betydelse", skriver Greg Ip.

Noteras på fredagen kan också att hushållens inflationsförväntningar (i
Michiganindex) steg betydligt i november, efter att tidigare ha varit en
nedåtgående trend.

Svenska räntor steg 1-2 punkter på fredagen. Kronan stärktes 4 öre till 9:06
mot dollarn och 6 öre till 9:85 mot euron. Totalt sett har kronan stärkts
något (handelsviktat) jämfört med före USA-valet, och blickarna riktas nu mot
nästa veckas KPI-utfall för oktober.
---------------------------------------
Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt

Författare direkt.

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.