Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2017-03-17

RÄNTOR/VALUTOR: RÄNTOR NED, SVAGARE DOLLAR INFÖR VECKOSLUT

STOCKHOLM (Direkt) En vecka dominerad av centralbanksbesked som har dragit i
olika riktningar avslutades med generellt lägre räntor och något svagare
dollar.

Tyska räntor var vid svensk stängning svagt upp i korta löptider medan långa
änden var oförändrad. Periferin visade en blandad utveckling men med små
nettorörelser.

Tidigare hade dock räntorna pressats upp, med den tyska tvååringen 4 punkter
högre, efter kommentarer från ECB-rådsledamoten Ewald Nowotny i en intervju
med Handelsblatt.

Han sade bland annat att ECB kan komma att strama åt penningpolitiken på ett
annorlunda sätt än vad Federal Reserve har gjort. Den amerikanska modellen
var att avsluta tillgångsköpen först, men denna modell kanske inte är
överförbar till Europa.

Samtliga styrräntor behöver heller inte höjas samtidigt, eller i samma
utsträckning, utan depositräntan kan komma att höjas före
refinansieringsräntan.

"Marknaden har lyssnat till ECB:s framåtblickande guidning under en lång tid
och prisat in det. Så nu när vi hör en annan ton från ECB så innebär det
oundvikligen att det behöver ske förändringar på marknaderna", sade Peter
Chatwell på Mizuho till Reuters.

Terminsräntor (Eonia) indikerar nu en sannolikhet på 80 procent att ECB höjer
räntan i december i år, upp från 60 procent i förra veckan enligt Reuters
noteringar.

Att höja depositräntan innan QE-programmet avslutas kan också vara ett sätt
att minska trycket på ECB att agera utan att det får så stora återverkningar.

"Det skulle ha en signaleffekt, och än viktigare lätta på trycket att rulla
tillbaka QE-programmet", sade Lorenzo Codogno på LC Macro Advisors till
Reuters.

Euron stärktes till 1:0780 mot dollarn som högst efter Nowotny-utspelet, men
tappade senare under fredagen ned till 1:0740.

Europaräntor och euron drogs senare delvis ned av en ny opinionsmätning i
Frankrike som visade att Marine Le Pen utökat sin ledning med 1 procentenhet
till 3 procentenheter över Emmanuel Macron inför presidentvalet. I den andra
omgången skulle hon däremot förlora med 41 procent mot 59 procent för Macron.
Francois Fillon är fortsatt en bit efter.

Centralbankschefer och finansministrar i G20 träffas i Baden-Baden
fredag-lördag. Enligt ett utkast till slutkommuniké, som Reuters har tagit
del av, ska de upprepa sitt åtagande att avstå från konkurrensdevalveringar,
men har ännu inte hittat någon gemensam hållning vad gäller handel och
protektionism, en kontroversiell fråga efter att Donald Trump tillträtt.

USA-räntorna sjönk med den tioåriga statsobligationen ned 3 punkter till 2,49
procent. Tioåringen har haft stora kast under veckan; den var som högst uppe
på 2,63 procent i tisdags för att därefter sjunka till 2,48 procent som lägst
i spåren av ett Fed-besked i onsdags som upplevdes som duvaktigt.

Industriproduktionen i USA var oförändrad i februari, väntat +0,2 procent,
medan produktionen i tillverkningsindustrin ökade 0,5 procent i linje med
prognos. Januariutfallen reviderades upp.

Det preliminära Michiganindexet (konsumentförtroende) steg till 97,6 i mars
från 96,3 föregående månad, väntat 97,0. Inflationsförväntningarna sjönk
samtidigt på såväl kort som lång sikt.

"Men det är värt att framhålla att enkätbaserade mått på
inflationsförväntningarna är volatila, och att andra mått, som New York Feds,
har fortsatt trenda uppåt. Hursomhelst bör vi vänta oss att
inflationsförväntningarna börjar stiga inom kort, i linje med uppgången i den
verkliga inflationen", skrev Capital Economics i en kommentar.

Dollarn tappade till 112:60 mot yenen. Norska kronan återtog mer än väl
torsdagens försvagning mot euron i spåren av ett duvaktigt besked från Norges
Bank. Pundet bibehöll däremot i stort torsdagens uppgång i spåren av ett
relativt hökaktigt besked från Bank of England.

Svenska räntor sjönk svagt medan kronan sammantaget stärktes 3 öre till 8:80
mot euron och 2 öre till 9:46 mot dollarn.

Regeringen presenterade på fredagen ett förslag som ska stärka Riksbankens
finansiella oberoende, med bland annat en målsatt nivå för det egna
kapitalet. Valutareserven ska minskas till den ursprungliga nivån, och den
extra upplåning som skett i omgångar, nu värd 257 miljarder kronor, avvecklas
successivt.

Förslaget innebär att statsskulden minskar med 20 procent över tid, eller
motsvarande cirka 5 procent av BNP.

"Om något är dagens besked kortsiktigt något kron- och räntepositivt. På lite
längre sikt är dock marknadsimplikationerna mer tvetydiga", skrev Swedbank i
en kommentar, och noterade att Riksbankens relativa maktposition kan komma
att naggas i kanten.

SEB skrev att det troligaste scenariot är att Riksgälden vill fortsätta
upprätthålla en närvaro på den internationella marknaden, vilket kan leda
till ett minskat lånebehov på 30-50 miljarder kronor i svenska
statsobligationer, vilket skulle göra bristen dessa "än mer markant
framöver".
---------------------------------------
Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt

Författare Direkt

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.