Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2018-12-20

RÄNTOR/VALUTOR: STARKARE KRONA, KORTRÄNTOR NED EFTER RB-HÖJNING

STOCKHOLM (Direkt) Kronan stärktes och svenska räntor steg på torsdagen efter
beskedet från Riksbanken att reporäntan höjs med 25 punkter till -0,25
procent.

Samtidigt som Riksbanken höjde räntan för första gången på drygt sju år
flaggade de för att räntehöjningarna blir färre än tidigare prognos. Nästa
räntehöjning väntas under andra halvåret 2019.

Fyra av tolv analytiker trodde att reporäntan skulle höjas med 25 punkter,
medan resterande åtta trodde på oförändrad ränta, enligt SME Direkts enkät.

Den svenska tvåårsräntan stängde 4 punkter högre på -0,38 procent och
tioårsräntan 1 punkt upp på 0,47 procent.

Kronan stärktes 7 öre på 10:26 mot euron och med 7 öre till 8:97 mot dollarn,
jämfört med samma tid daten före. Som lägst var kronan nere på 8:9254 mot
dollarn och 10:2400 mot euron på torsdagen.

Riksbanksdirektionen var oenig om räntebeslutet. Per Jansson reserverade sig
mot såväl räntebeslut som ränteban och hänvisade till den stora osäkerheten
som fortsätter att finnas kring styrkan i den mer varaktiga inflationstakten
och ser mot den bakgrunden inget behov att höja räntan i dagsläget.

Han ville avvakta ytterligare information och gå försiktigt fram med
oförändrad ränta under ännu en tid.

I sitt pressmeddelande skrev Riksbanken att i takt med att inflationen och
inflationsförväntningarna har etablerats kring 2 procent så har behovet av en
mycket expansiv penningpolitik minskat något. Även efter höjningen är dock
penningpolitiken fortsatt expansiv och ger stöd åt konjunkturen.

Riksbanken noterade visserligen att inflationen har blivit lägre än väntat men
bedömer ändå att förutsättningarna är goda för att inflationen ska vara kvar
nära målet även framöver.

Riksbanken noterade också att osäkerheten kring den globala
konjunkturutvecklingen dock är fortsatt stor, inte minst när det gäller
effekter av brexit och handelskonflikten mellan USA och flera andra länder.

I den penningpolitiska rapporten justerade Riksbanken även ner sina prognoser
för BNP och inflation.

Analytiker såg höjningen som en duvaktig sådan, och utvecklingen i ekonomin
gör att nästa höjning kan komma att dröja.

"Dagens höjning följdes av något duvaktiga toner och en något lägre räntebana.
Prognosen indikerar omkring två räntehöjningar per år med 25 punkter varje
gång", skrev Swedbank, medan SEB tyckte att den sänkta räntebanan indikerar
att direktionen kommer gå mer gradvis fram än man tidigare trott och tror nu
på en första höjning i oktober 2019 från tidigare juli.

Robert Boije, chefekonom på SBAB, ansåg att beslutet var konsekvent sett till
vad Riksbanken tidigare kommunicerat, "men sett till att de inte valde att
höja reporäntan tidigare och till den statistik som inkommit sedan dess är
beslutet ändå förvånande".

Han noterade att listan med negativ statistik för både den reala ekonomin och
inflationen är lång och pekade bland annat på låg KPIF exklusive energi och
ett svagt BNP-utfall för tredje kvartalet.

Johan Löf, seniorekonom på Handelsbanken, skrev att deras tidigare prognos om
tre höjningar från nu till slutet av 2019 nu inte längre är aktuell och
frågade sig om det alls kommer fler höjningar efter dagens.

Handelsbankens bild av den globala ekonomin är inte lika optimistisk som
Riksbankens och det signalerar en risk för att reporäntan ligger stilla under
hela 2019.

Nordea noterade att Riksbankens budskap totalt sett var liter mer duvaktigt än
väntat och att räntebanan drogs ner mer än väntat. De tror att
kärninflationen ska stiga tillfälligt under vintern i spåren av en svagare
krona och högre livsmedelspriser, men "fönstret för räntehöjningar håller
hursomhelst på att stängas för Riksbanken".

"Inflationsutsikterna är bleka och mycket indikerar att tillväxten kommer att
förbli trög, vilket kommer att vara uppenbart till hösten 2019 när Riksbanken
planerar att höja igen", skrev Nordea.

Capital Economics gjorde en annan bedömning och tyckte att höjningen stöttar
den syn de länge haft om att Riksbanken kommer att strama åt sin policy mer
aggressivt än investerare förutser. Samtidigt medgav de att det finns en
tydlig risk för att en bostadsrelaterad ekonomisk avmattning kan få
centralbanken att fastna vid noll (-ränta).

Europaräntorna pekade överlag nedåt på torsdagen, med den tyska tioårsräntan 2
punkter lägre på 0,23 procent.

De europeiska börserna följde samtidigt Wall Street nedåt efter Federal
Reserves väntade räntehöjning med 25 punkter till ett intervall mellan 2,25
och 2,50 procent på onsdagskvällen.

Fed levererade visserligen en duvaktig höjning, men den var kanske inte
riktigt så mjuk som marknaden hoppats.

Förändringarna i uttalandet var relativt små, och ekonomin ses fortsatt som
stark.

Policykommittén, FOMC, bedömer att en viss ytterligare gradvis höjning i
målintervallet för styrräntan kommer vara förenligt med en uthållig expansion
framöver. Det är en förändring från tidigare då de "förväntade" sig i stället
för "bedömer" och ordet "viss" är nytt.

Medianprognosen för nästa år sänktes till två höjningar från tidigare tre.

Fed-chefen Jerome Powell sade vid en pressträff att den amerikanska ekonomin
har utvecklats starkt det senaste året och det gäller även i dag, men sedan
septembermötet har det också kommit in vissa korsströmmar i ekonomin.

USA-börserna sjönk ytterligare efter att Fed-chefen fortsatt ser en autopilot
för balansräkningen.

På torsdagen var den amerikanska tioårsräntan ned 6 punkter till 0,76 procent
medan dollarn tappade brett.

Statistik på eftermiddagen visade att Philadelphia Fed index kom in på 9,4 i
december, vilket var under förväntningarna på 15,0, enligt Reuters enkät
bland analytiker. Utfallet var det lägsta sedan i augusti 2016 och satte
förnyad press på dollar/yenkursen.

Delindexen över sysselsättning, nya order och utsikter steg, medan priser och
nuvarande leveranser sjönk.

Annan statistik visade att antalet nyanmälda arbetslösa låg i linje med
prognosen.

På valutamarknaden handlades euron kring 1:1440 mot dollarn, jämfört med
1:1430 vid svensk stängning dagen före, medan dollarn i sin tur försvagades
till 111:61 mot yenen, från 112:20.

Under förmiddagen visade brittisk statistik att detaljhandeln, inklusive
bensin, var betydligt starkare än väntat i november och steg med 1,4 procent
i stället för en väntad ökning med 0,3 procent, enligt Reuters prognos. Även
exklusive bensin var försäljningen klart högre än väntat, +1,2 procent mot
väntade +0,2 procent.

Bank of England lät, precis som väntat, sin styrränta ligga stilla på 0,75
procent.

"De bredare ekonomiska utsikterna kommer fortsatt avgöras i betydande grad av
hur EU-utträdet blir", skrev BOE, som tillade att den penningpolitiska
responsen till brexit, oavsett form, "kommer inte vara automatisk och kan gå
i vardera riktning".

Noteras kan även att Brent-oljan föll under 55 dollar per fat under
förmiddagen, för första gången sedan i september 2017.

---------------------------------------
Sofia Polhammer +46 8 5191 7937

Nyhetsbyrån Direkt

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.