Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2019-12-20

RÄNTOR/VALUTOR: TREVANDE HANDEL, NY BOE-CHEF FÅR HANTERA BREXIT

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europaräntorna visade små förändringar under
fredagen, samtidigt som börserna var upp. Dollarn gick sidledes mot yenen i
rätt avvaktande handel.

Det amerikanska representanthuset godkände på torsdagen handelsavtalet USMCA,
som ska ersätta Nafta, och det väntas nu tas upp i senaten nästa år. Annars
inväntar marknaden ett datum för undertecknandet av "fas ett"-avtalet mellan
Kina och USA.

USA-räntorna var också något upp med den tioåriga statsobligationen på 1,94
procent.

Den tredje versionen av USA-BNP tredje kvartalet visade på en ökning med 2,1
procent i beräknad årstakt, samma som den andra beräkningen och bara svagt
upp från 2,0 procent andra kvartalet.

Lager och nettoexport drog ned medan privatkonsumtionen drog upp
BNP-tillväxten lite mer än det preliminära utfallet.

Atlanta Feds BNP-indikator pekar mot en BNP-ökning på 2,3 procent fjärde
kvartalet, men sedan kan första kvartalet komma att tyngas något av problemen
för Boeing.

Pundet har stärkts något mot dollarn, delvis då BNP ökade mer än väntat tredje
kvartalet. Totalt sett har pundet ändå mer än tappat den skjuts det fick
efter valet som gav Boris Johnson en majoritet och öppnar dörren för
EU-utträde den 31 januari. Marknaden har samtidigt insett att många hinder
ligger kvar på vägen för ett ordnat utträde efter övergångsperiodens slut, i
december 2020.

Den som får hantera detta penningpolitiskt blir Andrew Bailey som tillträder
som ny chef för Bank of England den 15 mars, då Mark Carney avgår. Bailey,
som var tippad av många bedömare, är i dag FCA-chef (övervakar
finansmarknaden), och har en lång tids erfarenhet från arbete inom Bank of
England.

Han har däremot inte varit ledamot i policykommittén, så hans åsikter i
penningpolitiska frågor är inte kända. Marknaden lutar åt att det blir en
räntesänkning under 2020, medan majoriteten i BOE ser räntehöjningar längre
fram om brexit kan genomföras i ordnade former. Fortsättning följer.

Yuanen har stärkts något ned mot 7-nivån mot dollarn. Kinas centralbank, PBOC,
satte sin ettåriga referensränta LPR (Loan prime rate) till 4,15 procent i
december, oförändrat från föregående månad. PBOC väntas ändå öka sina
stimulanser framöver.

Svenska räntor steg i linje med övriga Europa, medan kronan stärktes 1 öre
till 9:41 mot dollarn och 4 öre till 10:43 mot euron. Netto från före
Riksbankens exceptionellt välannonserade höjningsbesked på torsdagen är
kronan i princip oförändrad mot euron.

Medlingsinstitutet rapporterade att lönerna steg 2,4 procent i årstakt i
oktober, och totalt sett är löneökningarna hittills i år 2,5 procent. Det är
i linje med den årliga utvecklingen sedan 2013. Den tidigare starka
konjunkturen och arbetsmarknaden har därmed inte gett något tydligare
uppåttryck i lönerna, vilket försvarar för Riksbanken.

Diskussionen dagen efter vi lämnade minusräntan rör sig rätt mycket om vad
Riksbanken ska göra nu.

SEB skrev i ett marknadsbrev att den penningpolitiska verktygslådan är tom.
Riksbanken kommer inte göra mer för att få upp inflationen än att låta räntan
ligga parkerad på noll så länge som det behövs. Om inflationen vägrar stiga
så består nollräntan ändå.

Frågan är var inflationen ska komma ifrån. Potentiella källor som svagare
växelkurs eller högre oljepriser ger bara tillfälliga uppgångar, varaktig
inflation kan bara komma från stigande löner. Men ökade global konkurrens och
ny teknik försvårar lönehöjningar.

"Att svenska arbetstagare i den miljön ska lyckas utverka tillräckligt höga
löneökningar för att göra Riksbanken nöjd är osannolikt oavsett hur låg
räntan är. Minusräntan var ett misslyckat experiment men nollräntan har
potential att bli det nya normala, i alla fall så länge inflationsmålet styr
penningpolitiken", skrev SEB.

Mohamed El-Erian, krönikör på Bloomberg News och med förflutet som Pimco-chef,
noterar att många bedömare globalt inte brukar ägna så mycket uppmärksamhet
åt svensk penningpolitik men att det nu kan finnas skäl att göra det.

Riksbanken kan genom sin höjning till noll ha tagit täten för andra
centralbanker genom att peka på de negativa konsekvenserna av negativa
räntor.

"Genom att höja 25 punkter så har Sverige lämnat paradigmet med negativa
räntor som funnits i fem år. Agerandet kom efter att de policyansvariga
offentlig uttryckt oro för att uthålligt negativa räntor kan störa hushållens
och företagens beteende allvarligt", skriver han.

Dessa problem inkluderar långsiktigt finansiellt skydd för hushåll, bankernas
roll som finansiär, zombieföretag och felallokeringar i ekonomin.

Detta är ett stort steg för Sverige, särskilt då landet är för litet för att
direkt kunna påverka andra ekonomier eller kunna motstå spridningseffekter
från större länders agerande.

"Om Sverige kan hålla ut som en penningpolitisk 'outlier' i Europa, vilket kan
var svårt som litet land, så kan vi kanske se tillbaka på detta som början på
slutet på ett historiskt policyexperiment, ett som fungerade i början men som
sedan underminerades av politikernas misslyckande med att följa upp med
sammanhängande tillväxtfrämjande reformer", skrev Mohamed El-Erian.

---------------------------------------
Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt

Författare Direkt News

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.