Du är här

2018-05-05

Planen som ska rädda Ratos

wysiwyg_image

Hur ska den negativa utvecklingen i Ratos vändas? Det tänker investmentklassikern avslöja genom en ny strategiplan på sin kapitalmarknadsdag.

I torsdags levererade Ratos ännu en rapportbesvikelse. Trots det var diskussionen konstruktiv på årsstämman som hölls samma dag.

Före detta styrelseordförande och numera vd, Jonas Wiström, berättade att han har ett tydligt mandat – att skapa aktieägarvärde genom att fokusera investeringarna inom färre branscher och köpa något mindre bolag.

Ägarpolicyn ändras så att Ratos inte ska ”sälja bra bolag och blir fast med de som utvecklas sämre”. Vidare görs incitamentsstrukturen om för att matcha den nya investeringsansatsen på ett bättre sätt än tidigare. Organisationen bantas och förvaltningskostnaderna sänks.

Även om årets utdelning inte följer den principen, så ska framtida utdelningar till aktieägarna spegla de underliggande verksamheternas rörelseresultat, inte eventuella realisationsvinster.

Ratos ledning medgav på årsstämman att det finns begränsningar i att vara ett publikt ”Private Equity-bolag”, men framhöll samtidigt existerande fördelar såsom Ratos starka varumärke och kassa.

Aktiespararna lyfte genom sitt ombud, Ola Lauritzson, frågan om trovärdigheten i Ratos avkastningsmål. Ratos så kallade IRR-mål ligger på 15 procent.

De senaste årens utveckling har inneburit att avkastningen på eget kapital, totalavkastningen och utfallet för IRR har legat på ensiffriga procentsatser. Mot den bakgrunden undrade Aktiespararna hur väl underbyggt IRR-målet är, hur det räknats fram? "Är det en allmänt hållen målsättning, eller är IRR-målet baserad på en initierad prognos eller analys?"

Jonas Wiström bekräftade att, avkastningsmålet, det så kallade IRR, ska ses över. Måttet är kanske inte det bästa för att mäta Ratos totalresultat och givet att det övergripande målet är att skapa ”aktieägarvärde”, var Wiströms konklusion.

Översynen av IRR-målet är en del av arbetet kring den framtida Ratos-strategin som kommer att presenteras på kapitalmarknadsdagen i juni där även bransch- och marknadsfokus ska specificeras.

Frågan om vilket ansvar den nuvarande styrelsen har för den historiska utvecklingen togs upp på stämman. Detta mot bakgrund av att Ratos-styrelsen till största del kvarstår och givet att nuvarande vd Jonas Wiström tidigare var ordförande.

Att det finns skäl för självkritik medgavs. Samtidigt betonades behovet av kontinuitet för att ta Ratos ur den nuvarande svackan.

Aktiespararnas ombud, Ola Lauritzson, klargjorde att Aktiespararna välkomnar huvudägarnas starka engagemang i styrelsen. Samtidigt vill Aktiespararna se minst tre oberoende ledamöter i börsstyrelser. Aktiespararna driver också frågan om mångsyssleri.

Styrelseförslaget innebar en minskning av antalet oberoende ledamöter, konstaterade Lauritzson. Den oberoende ledamoten Charlotte Strömberg har avböjt omval och föreslogs inte ersättas. Och Jonas Wiström, som tidigare var oberoende styrelseordförande, trädde nyligen in i rollen som vd vilket gör honom beroende av bolaget.

Styrelseledamoten Ulla Litzén faller under Aktiespararnas definition för "mångsyssleri" med fem styrelseledamotsuppdrag i svenska börsstyrelser.

Aktiespararna tog i detta sammanhang även upp frågan om de optioner som huvudägaren har ställt ut till de oberoende ledamöterna gör att de oberoende ledamöterna hamnar i en beroendeställning. "Det vore intressant att få en kommentar kring detta från valberedningen", sade Ola Lauritzson.

Valberedningens ordförande, Ragnar Söderberg, svarade att valberedningen beklagar att Charlotte Söderberg avböjt omval och att könsfördelningen i styrelsen därmed inte är optimal med enbart en kvinnlig ledamot. Mot bakgrund av en turbulent tid i organisationen har man i övrigt prioriterat ”kontinuitet” och velat ha en ”liten och effektiv” styrelse som kan arbeta nära bolagets verkställande direktör. Därav föreslog valberedningen inga nytillskott.

Enligt valberedningen finns det oberoende i Ratos styrelse. Frågan om huvudägarens optioner till styrelseledamöterna har utretts mycket noga, bl.a. genom att inhämta svar från sakkunnig som tidigare suttit i Aktiespararna bolagskommitté. Ratos valberedning känner sig därmed trygg i att optioner utställda av huvudägaren inte skapar någon beroendeställning utan bidrar till att strömlinjeforma samtligas intresse att skapa aktieägarvärde.

Framöver kan valberedningen tänka sig att Ratos-styrelsen breddas genom att den kompletteras med ledamöter med särskild bransch- och fack-kompetens.

Vad gäller ”mångsyssleri” delar Ratos valberedning inte Aktiespararnas syn utan anser tvärtom att det är värdefullt med bred bolagsstyrelsekompetens.

Ett nytt incitamentsprogram klubbades och mandat gavs till styrelsen för aktieåterköp.

Efter stämmans avslutande ställde Ola Lauritzon frågan till styrelsens ordförande Per-Olof Söderström om det finns några uttalade planer eller strategier för ytterligare aktieåterköpsprogram? Per-Olof Söderström svar till Lauritzson löd:

"Det finns inga planer på ytterligare återköp. Tidigare återköp har enbart gjorts för att täcka åtagande för teckningsoptionsprogram utställda till bolagets nyckelpersoner. Det nya mandatet från stämman är ett sätt att skapa flexibilitet och bredda ”verktygslådan”. Men det ska inte ses som ett mandat för att spekulera i den egna aktiekursen – inga sådana tankar finns".

Författare och bevakare: Ola Lauritzson.

Författare Bolagsbevakningen

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.