Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2019-05-06

RB: BLIR HELIKOPTERPENGAR SISTA UTVÄGEN I NÄSTA NEDGÅNG? - SHB

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Eftersom penningpolitiken inte normaliserats
har Riksbanken begränsade möjligheter att stabilisera ekonomin vid nästa
lågkonjunktur. Även om finanspolitiken har större utrymme begränsas den av
regelverk och det är hur som helst svår genomföra snabba och effektiva
finanspolitiska stimulanser. Går svensk ekonomi in i en djup och långdragen
lågkonjunktur kan detta öppna upp för en mer okonventionell ekonomisk politik
där helikopterpengar kan ses som den sista utvägen.

Det skriver Anders Bergvall, makroekonom vid Handelsbanken, i ett
marknadsbrev.

Han skriver att en mild konjunkturavmattning, vilket också är Handelsbankens
huvudscenario, kan mötas och stabiliseras av framför allt en mer expansiv
finanspolitik.

"Om det istället blir en kraftig konjunkturnedgång och svensk ekonomi går in i
en lågkonjunktur med snabbt stigande arbetslöshet kan
stabiliseringspolitiken, i alla fall inledningsvis, bli mindre resolut än
normalt. Sammantaget medför detta att konjunkturnedgången riskerar att bli
djupare och mer utdragen. Det kan öppna upp för att det i slutändan blir mer
okonventionell ekonomisk politik", skriver han.

Han påpekar att Riksbanken under denna konjunkturuppgång aldrig har
normaliserat penningpolitiken, utan ligger kvar med minusränta och stora
innehav av statsobligationer. Detta gör penningpolitikens arsenal begränsad.

Finanspolitiken bör kunna ta ett större ansvar vid nästa nedgång, tack vare
den låga statsskulden, men även detta utrymme är begränsat, framför allt av
EU:s finanspolitiska ramverk.

"Om dessa regler ska respekteras finns det ett budgetutrymme på drygt 1
procent av BNP för aktiva åtgärder när konjunkturen viker. Mycket talar för
att det skulle krävas större stimulanser om finanspolitiken ska ta ett större
ansvar", skriver Anders Bergvall.

Han tillägger att verktygslådan, med effektiva finanspolitiska stimulanser som
snabbt kan sättas in vid rätt tidpunkt, dessutom är begränsad.

"Och framför allt en i minoritetsregering krävs det ofta långa förhandlingar
och politiska kompromisser, vilket gör det svårt att agera snabbt och få
igenom de stabiliseringspolitiska åtgärder som är effektivast", skriver han.

Det finns därmed en risk för att det begränsade utrymmet för konventionell
penning- och finanspolitik leder till att nästa lågkonjunktur bli djupare och
mer utdragen än normalt. Detta kan i sin tur kräva mer okonventionella
åtgärder för att stimulera efterfrågan och få upp inflationstrycket.

"Helikopterpengar lyfts ofta upp som den sista utvägen när penningpolitikens
konventionella metod (förändringar i styrränta) och okonventionell politik
(förändringar i balansräkningen) nått vägs ände samtidigt som den
finanspolitiska arsenalen är uttömd", skriver Anders Bergvall.

Helikopterpengar innebär att centralbanken skapar pengar som via staten förs
över till hushållen eller andra aktörer i samhället, vilket suddar ut gränsen
mellan statens och centralbankens balansräkning.

"Helikopterpengar innebär dock omfattande juridiska och praktiska problem. Så
länge statsskulden är låg bör det vara betydligt enklare och mindre riskfyllt
att staten på normal väg tar upp ett lån via Riksgälden. Till exempel skulle
staten kunna skapa en investerings- eller stabiliseringsfond genom att ta ut
ett engångslån via Riksgälden, vilket kanske skulle kunna underlätta
möjligheterna för finanspolitiken att bedriva en 'trovärdig'
stabiliseringspolitik", skriver Anders Bergvall.

---------------------------------------
Johan Bahlenberg +46 8 5191 7935

Nyhetsbyrån Direkt

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.