Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2019-11-14

RB: LÄGRE ARBETSKRAFTSBRIST FÖRKLARAR DELVIS LÅGA LÖNEÖKNINGAR

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) De nominella löneökningarna i Sverige har varit
ovanligt låga under senare år, trots att den svenska arbetsmarknaden har
utvecklats mycket starkt, där bland annat olika enkäter pekat på en stor
brist på arbetskraft. En ny indikator visar dock att bristen på arbetskraft
kan ha varit lägre än vad dessa enkäter visat, något som delvis kan förklara
varför löneökningarna varit så låga.

Det skriver Erik Frohm på Riksbankens avdelning för penningpolitik i en
ekonomisk kommentar.

"En ny indikator visar att personalbristen kan vara något lägre än vad andra
mått visar, vilket delvis skulle kunna förklara varför löneökningarna har
varit mer dämpade under senare år", skriver han.

Han påpekar dock att inte heller denna indikator, baserad på mikrodata från
Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, fullt ut kan förklara de senaste
årens låga löneutveckling.

"Att löneutvecklingen ändå har varit dämpad under senare år kan därför ha att
göra med andra faktorer", skriver han.

Erik Frohm noterar att Konjunkturinstitutets indikator på arbetskraftsbrist
tidigare haft ett relativt starkt samband med löneökningstakten, men att
sambandet försvagats över tid. En nackdel med enkätdata är att synen på vad
som är ett normalläge kan ändras över tid, till exempel efter en längre
period av svag konjunkturutveckling.

Med data från Arbetsförmedlingens halvårsvisa intervjuer med arbetsgivare har
han konstruerat ett alternativt mått på arbetskraftsbrist och undersökt hur
det hänger ihop med löneutvecklingen i det enskilda företaget. Det visar sig
då att företag höjer lönerna när de upplever att det är svårt att få tag på
personal och att lönerna stiger mer när bristen på arbetskraft ökar.

Enligt detta mått har bristen på arbetskraft också varit lägre under perioden
2013 till det första halvåret 2018 än det var 2007-2008. Måttet visar också
på en lägre arbetskraftsbrist än den som rapporterats i KI:s bristtal, som
redan i slutet av 2016 nådde över 2007 års nivå.

"Detta tyder på att arbetskraftsbristen varit något lägre än vad andra
enkätundersökningar visar, vilket kan hjälpa till att förklara varför
löneökningarna varit något lägre under perioden 2013-2018h1. Men även detta
mått har stigit sedan 2013-2014 utan att löneökningarna har ändrats nämnvärt.
Det tyder på att även andra faktorer har bidragit till att hålla tillbaka
löneutvecklingen", skriver Erik Frohm.

Vad gäller sådana andra faktorer noterar han att globalisering och
digitalisering lyfts fram som förklaringar.

"Men hur dessa typer av strukturella förändringar påverkar lönerna i Sverige
är inte självklart och olika studier ger olika resultat", skriver han.

Han påpekar att svensk utrikeshandel som andel av BNP dessutom varit i stort
sett oförändrad sedan den stora recessionen 2008-2009 och indikatorer för
Sveriges deltagande i globala värdekedjor tyder på att en nedgång sedan efter
krisen. Detta skulle alltså tala emot en ökad globalisering. Digitaliseringen
verkar dock ha ökat.

Andra möjliga faktorer som kan förklara den låga löneökningstakten under
senare år är förändringar på den svenska arbetsmarknaden, med en sämre
matchningseffektivitet, försämrad förhandlingsstyrka bland arbetstagarna och
lägre ersättningsgrad i arbetslöshetsförsäkringarna, som kan ha minskat
sambandet mellan arbetskraftsbrist och löner. Sammansättningen av de
anställda kan också till viss del ha minskat den sammanlagda
löneökningstakten.

---------------------------------------
Johan Bahlenberg +46 8 5191 7935

Nyhetsbyrån Direkt

Författare Direkt News

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.