Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2021-02-18

RGK: EKONOMER VÄNTAR MÅTTLIGA NETTOPROGNOSÄNDRINGAR DEN 24/2

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) I fjol blev statens nettokostnad för pandemin och den därpå följande ekonomiska nedgången betydligt mindre än vad som väntades initialt. Och även efter att Riksgälden kraftigt justerat ned underskottsprognosen i oktober visade månadsutfallen en betydligt bättre utveckling än väntat i slutet av året, men det behöver inte betyda att statens upplåningsmyndighet kommer att behöva göra några omfattande justeringar av prognoserna för 2021 och 2022.

I juni, när covid-19-pandemin ännu var ganska ny, och konsekvenserna tämligen oöverblickbara, bedömde Riksgälden att statens betalningar skulle generera ett underskott på 402 miljarder kronor under fjolåret. Den prognosen reviderades ned kraftigt i oktober, till -256 miljarder kronor, efter att månadsutfallen kommit in betydligt bättre än väntat samtidigt som det visat sig att den ekonomiska utvecklingen generellt blivit mindre svag än befarat.

Trots den kraftiga revideringen i oktober fortsatte månadsutfallen komma in bättre än väntat. När Riksgälden i början av januari summerade helåret 2020 kunde de konstatera att underskottet landat på 221 miljarder kronor, det vill säga bara drygt hälften av vad man befarade i juni.

Den positiva utvecklingen fortsatte i januari när statens betalningar visade sig resultera i ett överskott på 7,7 miljarder kronor i stället för ett prognostiserat underskott på 10,6 miljarder kronor.

Betyder det att Riksgälden kommer att behöva justera emissionsplanerna i den nya prognos som publiceras den 24 februari? Inte nödvändigtvis; ekonomer räknar endast med måttliga nettojusteringar jämfört med oktoberprognosen, som pekade mot ett underskott på 80 miljarder kronor 2021 och 25 miljarder kronor 2022. Den stora skillnaden blir sannolikt relaterat till upplåningen av utländsk valuta efter att Riksbanken gett besked om att de går över till en egenfinansierad valutareserv.

Ekonomerna på SEB konstaterar i ett kundbrev att utsikterna för statsfinanserna och obligationsutbudet är blandade. Starkare utfall efter den senaste prognosen ställs mot de finanspolitiska åtgärder som regeringen har lanserat de senaste månaderna, och ytterligare åtgärder väntas.

"Vi räknar med att obligationsemissionerna kommer att bli oförändrade i lånerapporten den 24 februari", skriver SEB-ekonomerna Olle Holmgren och Daniel Bergvall.

De konstaterar att regeringen under de senaste månaderna har presenterat finanspolitiska åtgärder för totalt 62 miljarder kronor för att stödja ekonomin under den andra virusvågen. Ytterligare åtgärder väntas också, om inte förr så åtminstone i vårändringsbudgeten i april. De nya åtgärderna antas dock kompenseras av att en starkare tillväxte väntas stärka budgeten med 40 miljarder kronor i år samtidigt som Riksbankens återbetalning av valutalån väntas stärka budgetsaldot med 55 miljarder kronor.

SEB räknar därmed sammantaget med att även Riksgäldens nya prognos kommer att peka mot ett underskott på 80 miljarder kronor i år. För 2022 väntas dock prognosen samtidigt justeras från ett underskott på 25 miljarder kronor i oktober till ett överskott på 60 miljarder kronor nu. Det förklaras dock i huvudsak av Riksbankens fortsatta återbetalningar av valutalån, något som Riksgäldens inte hade kännedom om i oktober.

Givet SEB:s antaganden om de nya prognoserna räknar de med att Riksgälden endast gör smärre justeringar i hur skulden ska finansieras – åtminstone i svenska kronor.

"Emissionerna av nominella statsobligationer väntas förbli oförändrade, vilket betyder att emissionsvolymerna ligger kvar på 5 miljarder kronor per auktionstillfälle på kort sikt och ökar till 5,5 miljarder kronor i augusti i år", skriver SEB-ekonomerna.

Beträffande valutaupplåningen tror SEB att Riksgälden vill behålla en närvaro på marknaden trots att den inte längre behöver refinansiera vidareutlåningen till Riksbanken.

"Hur stor marknadsnärvaro Riksgälden kommer att bedöma vara tillräckligt är osäkert, men enligt oss är ett rimligt antagande runt 20 miljarder kronor per år", skriver SEB-ekonomerna.

Ekonomerna på Swedbank räknar också med små förändringar i den nya upplåningsprognosen men nettolånebehovet blir ändå, enligt ekonomernas bedömning, sammantaget något lägre 2021 och 2022 än vad Riksgälden antog i oktober. Men givet att även Swedbank räknar med att Riksgälden vill behålla en närvaro på valutalånemarknaden även utan Riksbankens behov kan det påverka kronupplåningen.

"För nominella obligationer innebär det att vi förutser att Riksgälden kommer att avstå från att höja emissionsvolymerna i augusti och auktionsvolymerna kommer därmed att behållas på 5 miljarder kronor per auktion under hela prognosperioden", skriver ekonomerna på Swedbank i ett kundbrev.

Swedbank-ekonomerna noterar samtidigt att Riksbanken har gett besked om att den kommer att förlägga statsobligationsköpen till längre löptider. Det kan innebära att Riksgälden inte behöver lägga lika stort fokus på att emittera i kortare löptider för att säkerställa att det finns en viss "free float".

"Vi misstänker att Riksgälden kommer att emittera en relativt större andel av långa obligationer framöver än vad de gjort hittills", skriver de.




Författare Direkt-SE