Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2013-07-16

Riksbanken: Ekonomisk utveckling ungefär som väntat... (Forts)

(Kompletterad med ytterligare detaljer)

(SIX) Riksbanksledamöterna konstaterade vid sitt
penningpolitiska möte i början av juli att den ekonomiska
utvecklingen i både Sverige och omvärlden i stort sett
utvecklats i linje med Riksbankens prognos i den
penningpolitiska uppföljningen i april.

Direktionen var enig om att penningpolitiken behövde vara
fortsatt expansiv mot bakgrund av den låga inflationen.

Det framgår av protokollet från det penningpolitiska mötet
den 2 juli.

Riksbanken beslutade vid mötet att lämna reporäntan
oförändrad vid 1,00 procent. Enligt SIX Market Estimates
sammanställning räknade samtliga 13 bedömare med oförändrad
styrränta.

"En majoritet på fyra ledamöter bedömde därmed att det var
lämpligt att låta reporäntan ligga kvar på 1 procent till andra
halvåret 2014 för att på så sätt ge fortsatt draghjälp åt
ekonomin och bidra till att inflationen stiger mot målet. Man
ansåg även att en räntebana som var i stort sett oförändrad
jämfört med den penningpolitiska uppföljningen i april var
rimlig eftersom att ny information sedan dess i stort sett varit
i linje med förväntan", skriver Riksbanken i sitt protokoll.

Prognosen över arbetslösheten reviderades upp vid mötet men
synen på resursutnyttjandet var i princip oförändrad i och med
att en stor del av uppgången i arbetslösheten beror på att
arbetskraften i högre grad kommer bestå av grupper som bedöms
stå längre ifrån arbetsmarknaden.

Det konstaterades att en lägre räntebana skulle kunna leda
till att inflationen når målet lite tidigare, men det skulle
samtidigt leda till en ökad skuldsättning och ökade risker för
den ekonomiska utvecklingen på sikt.

"Majoriteten ansåg därför att den aktuella reporäntebanan var
en rimlig avvägning eftersom den innebär att inflationen och
realekonomin stabiliseras mer kortsiktigt samtidigt som den
beaktar mer långsiktiga risker förknippade med hushållens
skuldsättning", skriver Riksbanken i sin sammanfattning.

Vice riksbankschef Karolina Ekholm ställde sig bakom
beskrivningen av utsikterna för svensk ekonomi och utvecklingen
i omvärlden. Hon ställde sig dock inte bakom förslaget till
räntebana i utkastet till den penningpolitiska rapporten. Liksom
i april ansåg hon att en lägre ränta är att föredra och hon
förespråkade liksom i april för en räntesänkning med 25 punkter.

Ekholm uppgav att resonemanget i fördjupningsrutan om hur
penningpolitiken kan ta hänsyn till risker förknippade med
hushållens skuldsättning klargjorde att man måste ta ställning
till dels hur man tror att reporäntan påverkar hushållens
skuldsättning, dels hur denna skuldsättning påverkar risken för
en situation där bostadspriserna faller kraftigt och hushållen
reagerar med att öka sparandet på ett sätt som gör att
konsumtionstillväxten blir låg under en lång period.

"Hennes uppfattning, baserat på vad Riksbanken hittills har
lyckats utreda om dessa olika delfrågor, var att förändringar av
reporäntan i storleksordningen en kvarts eller en halv
procentenhet knappast kan ha en tillräckligt stor effekt på
skuldsättningen för att på något väsentligt sätt påverka risken
för att ett prisfall på bostäder någon gång i framtiden ska leda
till en utdragen lågkonjunktur", skriver Riksbanken.

Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick delade också de
bedömningar som gjordes i utkastet till den penningpolitiska
rapporten både avseende Sverige och omvärlden. Hennes bedömning
var att det behövs en fortsatt expansiv penningpolitik för att
stödja den inhemska ekonomin och för att man ska kunna uppnå
inflationsmålet om två procent. Hon ställde sig därför bakom
beslutet att lämna styrräntan oförändrad och bakom den
föreslagna reporäntebanan.

Kerstin af Jochnick konstaterade att utvecklingen i Sverige
sedan det penningpolitiska beslutet i april i stora drag har
följd den prognos som Riksbanken gjorde. Utvecklingen är dock
tudelad där export och investeringar ligger på fortsatt låga
nivåer samtidigt som hushållen ökar på sin konsumtion.

Hushållens framtidstro har påverkat utvecklingen på
bostadsmarknaden. Huspriserna är på väg upp och skuldsättningen
ökar. Det låga ränteläget har bidragit till denna utveckling,
menar af Jochnick. Hon lyfte vidare fram att en viss ökning i de
bostadsräntor som hushållen möter kunde skönjas, vilket kan
dämpa efterfrågan på lån.

Sammantaget tyckte af Jochnick att det var olyckligt att det
blivit så stort fokus på vad penningpolitiken i det rådande
läget kan åstadkomma både vad gäller hushållens skuldsättning
och vad gäller arbetslösheten. Att bedriva penningpolitik i en
lågräntemiljö med tendenser till uppbyggnad av bubblor och svag
tillväxt är en utmaning.

Vice riksbankschef Per Jansson uppgav att frågan avseende
riskerna med att hushållens skulder kan bli särskilt stora om
det är så att hushållen har orealistiskt låga ränteförväntningar
inte är enkel men mycket viktig.

"Ett skäl till att Jansson ansåg att det var viktigt att
fundera på hur Riksbanken kan fördjupa sin analys på detta
område är att det visserligen pratas mycket om riskerna med
hushållens skulder men att direktionen i det konkreta
penningpolitiska beslutsfattandet i slutänden ändå för det mesta
väljer att prioritera de kortsiktiga konjunktur- och
inflationsutsikterna", framgår det av protokollet.

Jansson frågade sig hur hushållen reagerar på en
penningpolitik som inte sätter handling bakom orden. Om
hushållen börjar få för sig att det är "mycket ord men lite
verkstad" från Riksbankens sida så kanske kreditökningen på nytt
tar fart igen. Om det vill sig illa kan det uppstå
"ketchupeffekter" som orsakar ganska snabba och dramatiska
förändringar i kredittillväxten, menade han.

Riksbankschef Stefan Ingves ställde sig också bakom synen på
den internationella utvecklingen liksom den svenska ekonomin i
utkastet till den penningpolitiska rapporten. Han ställde sig
även bakom förslaget att hålla reporäntan oförändrad samt den
räntebana som ligger till grund för prognosen.

Ingves konstaterade att den senaste tidens utveckling på de
internationella finansiella marknaderna har varit volatil. Det
är för tidigt att säga att världen befinner sig i ett nytt läge,
men man kan inte utesluta att växelkursrörelserna blir mer
volatila framöver.

Ur ett inflationsperspektiv är det dock ingen nackdel om
kronan försvagas något framöver eftersom inflationen för
närvarande ligger under målet. När konjunkturen återhämtar sig
och då olika centralbanker börjar reducera stimulanspolitiken
kan man räkna med ytterligare växelkursanpassningar som är svåra
att förutsäga, menade Ingves.

Riksbankschefen uppgav att den volatila utvecklingen på de
finansiella marknaderna visar på svårigheten att bedriva så
kallad "fine tuning" med penningpolitiken, vilket han anser vara
ett argument för att hålla reporäntan oförändrad vid mötet.

Robert Hultqvist, tel +46 8 586 163 76
robert.hultqvist@six-group.se
SIX News

Författare TIC

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.