Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2016-03-18

Riksbanken: Fördjupningsdel om penningpolitikens effekt på skulderna

(SIX) Riksbanken uppger i en fördjupningsdel i dagens
penningpolitiska rapport att hushållens skuldsättning hänger nära
samman med husprisernas utveckling då köp av bostäder oftast
finansieras genom lån.

En graf över utvecklingen sedan tidigt 1990-tal visar att
realräntan har sjunkit sedan mitten av 1990-talet.

"Eftersom detta till stor del har varit en varaktig förändring av
realräntan bör detta ha haft en stor effekt på både huspriser och
skulder. Anledningen är att huspriser och skulder inte bara bestäms
av dagens reala ränta utan även på förväntningar om den framtida
realräntan. Det spelar därför en viktig roll om förändringen i
realräntan upplevs som tillfällig eller varaktig", skriver
Riksbanken.

I en modell som Riksbanken lyfter fram skulle hushållens
långsiktiga skuldkvot öka från drygt 150 procent till nästan 200
procent om den långsiktiga realräntan skulle minska från två procent
till en procent.

På lång sikt bestäms realräntan av den genomsnittliga
produktivitetstillväxten i ekonomin och inte av penningpolitiken. På
kortare sikt kommer dock en förändring av reporäntan att påverka
realräntan, eftersom den allmänna prisnivån anpassar sig långsamt,
konstaterar Riksbanken.

Effekterna på hushållens skuldsättning bör bli ganska små om
hushållen uppfattar ränteförändringen som tillfällig och har en lång
horisont för sitt bostadsägande.

"Om hushållen å andra sidan uppfattar (rätt eller fel) att
ränteförändringen är varaktig, eller har en kort horisont för sitt
ägande, kan effekterna bli större. Ett extremfall är att hushållen
uppfattar förändringen som permanent, vilket kan resultera i mycket
stora effekter", skriver Riksbanken.

Riksbanken uppger att det i diskussioner om penningpolitiken har
framkommit argument för att en sänkning av reporäntan skulle minska
skuldkvoten.

"Detta resonemang bygger på att reporäntans effekt är relativt stor
på inflationen och BNP medan reporäntans effekt på skulder är liten.
Det här resonemanget verkar dock inte stämma särskilt väl med
mönstren i faktisk data. Även om resultatet från modellen inte
utesluter denna typ av resonemang så indikerar analysen av faktiska
skulddata snarare åt att man lånar så pass mycket mer när räntan
sänks så att denna effekt överväger de positiva effekterna på BNP,
och skuldkvoten ökar", skriver Riksbanken.

Riksbanken uppger att flera politiska områden behöver samverka för
att minska riskerna med skuldsättningen.

"Hushållens skulder är i dag på en hög nivå och förväntas stiga
ytterligare. För att hantera de risker som är förknippade med
hushållens skuldsättning behöver flera politikområden samverka.
Framväxten av makrotillsyn som ett nytt politikområde innebär nya
möjligheter att motverka risker. Men kunskapen om
makrotillsynsverktygens effektivitet är ännu relativt begränsad. I
takt med att olika makrotillsynsåtgärder vidtas ökar dock kunskapen
om vilka åtgärder som är mest effektiva och om hur olika
politikområden bäst samverkar", tillägger Riksbanken.

Robert Hultqvist, tel +46 8 586 163 76
mailto:robert.hultqvist@six-group.se
www.blogg.six.se @SIXNews
SIX News

Författare SIX news

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.