Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2019-12-19

Riksbanken höjer som väntat räntan

wysiwyg_image

Riksbanken höjer reporäntan med 0,25 procentenheter till 0,00 procent (-0,25).

Enligt Infront Datas enkät väntade samtliga av tolv tillfrågade analytiker att Riksbanken skulle höja reporäntan med 25 punkter, till 0,00 procent.

Riksbanken ändrade senast reporäntan vid det penningpolitiska mötet den 19 december 2018, då den höjdes med 0,25 procentenheter till -0,25 procent.

Direktionen var oenig om räntebeslutet. Anna Breman och Per Jansson reserverade sig mot beslutet att höja räntan.

Breman anser att genom att vänta med att höja reporäntan i närtid ökar sannolikheten för att varaktigt behålla inflationen nära målet och det ökar även möjligheten att fortsätta med långsamma höjningar av reporäntan kommande år.

Breman föredrog en räntebana som indikerar en höjning under första halvåret 2020, under förutsättning att konjunkturen då har stabiliserats, och att räntan därefter höjs ungefär en gång per år under 2021 och 2022.

Jansson förespråkade en räntebana som indikerar att räntan höjs en bit in på prognosperioden, i ett läge då det kan antas att förutsättningarna för att klara inflationsmålet framöver ser lite bättre ut än för närvarande.

Riksbanken upprepar också att den ska köpa statsobligationer till ett nominellt belopp om sammanlagt 45 miljarder kronor från juli 2019 till december 2020, enligt beslutet från april.

FINANSMARKNAD HANTERAT NEGATIVA RÄNTOR RELATIVT VÄL

Effekterna på ekonomin av den negativa reporäntan och köpen av statsobligationer analyseras kontinuerligt. Sidoeffekterna av statsobligationsköp och negativ styrränta bedöms hittills har varit hanterliga för olika ekonomiska aktörer.

Det skriver Riksbanken i en fördjupningsruta i den penningpolitiska rapporten på torsdagen.

"Men om negativa räntor uppfattas som ett mer permanent tillstånd finns det en risk för att olika aktörers beteende ändras på ett sätt som är negativt för den ekonomiska utvecklingen. Ett exempel är att efterfrågan på kontanter kan öka. Detta är inget som har observerats än så länge, vilket delvis hänger ihop med att banker inte har infört negativa inlåningsräntor för hushåll", framhåller Riksbanken.

Detta kan i sin tur bero på att bankerna har uppfattat den negativa styrräntan som temporär.

"Om perioden med negativ styrränta väntas bli mer beständig går det dock inte att utesluta att negativ inlåningsränta skulle kunna införas för hushåll", fortsätter Riksbanken som konstaterar att vissa banker i länder som Tyskland och Danmark har aviserat negativa inlåningsräntor även för hushåll.

Även om de finansiella marknadernas sätt att fungera kan påverkas av negativ reporänta och statsobligationsköp har de hittills "kunnat hantera negativ ränta relativt friktionsfritt", skriver Riksbanken.

Riksbankens konstaterar att deras köp av statsobligationer inneburit "att en stor andel av stocken inte finns tillgänglig för handel på marknaden".

"Enligt Finansmarknadsenkäten som Riksbanken publicerade i december anser nästan hälften av de svarande att likviditeten på statsobligationsmarknaden fungerar dåligt eller mycket dåligt", skriver Riksbanken.

Samtidigt framhålls det att "andra marknader där aktörerna kan hantera ränterisk" däremot anses fungera bra. Bilden är ungefär densamma som enkäten i juni, fortsätter Riksbanken.

Svenska bankers utlåningskapacitet bedöms inte ha påverkats "på något avgörande sätt av de låga och negativa räntorna".

"Den svenska banksektorns lönsamhet är fortfarande god. Vinsterna har de senaste åren varit höga och stabila även om de har minskat något och det finns skillnader mellan bankerna", fortsätter Riksbanken.

Riksbanken meddelade som väntat att reporäntan kommer att höjas med 25 punkter till 0,00 procent.

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.