Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2016-11-10

Riksgälden: Besked om MREL-modell första kvartalet 2017

Riksgälden avser att publicera en besluts-PM om tillämpning av minimikravet på
nedskrivningsbara skulder (MREL) under första kvartalet 2017.

-Minimikravet syftar till att säkerställa att det går att hantera en
krisdrabbad bank ordnat och utan kostnader för skattebetalarna, säger
riksgäldsdirektör Hans Lindblad.

Parallellt med Riksgäldens arbete att färdigställa MREL-modellen pågår en
process inom EU med att genomföra det globalt överenskomna TLAC-ramverket. De
krav som följer av TLAC har i grunden samma syfte som MREL. EU-kommissionen
väntas presentera ett förslag innan årsskiftet. Det är oklart hur detta
förslag och den vidare processen i EU kommer att påverka det svenska
ramverkets utformning. Riksgälden vill därför avvakta förslaget innan vidare
besked om MREL-modellen lämnas.

Riksgälden räknar med att kunna lämna ett besked om MREL-modellen tidigast
under första kvartalet 2017. Vid samma tidpunkt avser Riksgälden även att ge
besked om den fortsatta hanteringen av frågan om krav på efterställning av
skulder som används för att uppfylla minimikravet.

Genom beskedet om MREL-modellen får berörda företag den information de behöver
för att kunna beräkna och därmed kunna förbereda sig för de individuella
minimikrav som Riksgälden kommer att fatta beslut om under 2017.

Riksgälden publicerade i april en remisspromemoria om tillämpning av
minimikravet på nedskrivningsbara skulder.Av promemorian framgår bland annat
hur kravets storlek kommer att fastställas och hur företagen förväntas
uppfylla kraven. Riksgälden aviserade även att det på sikt bör införas ett
krav på att skulder som används för att uppfylla minimikravet ska vara
efterställda.

Sverige har sedan den 1 februari 2016 nya krishanteringsregler som innebär att
staten genom Riksgälden kan ta kontroll över och hantera en krisdrabbad bank
med ett förfarande som kallas resolution, om det krävs för att bevara den
finansiella stabiliteten. I resolution är det i första hand aktieägare och
långivare som ska bära bankens förluster, inte staten. Aktieägarna förlorar
sitt kapital och skulder till långivarna skrivs ned på i princip samma sätt
som i en konkurs, med vissa undantag. Skuldnedskrivning blir därmed det
centrala verktyget för att hantera banker i kris.

För att det nya verktyget ska fungera måste bankerna alltid ha en viss mängd
eget kapital och skulder av en viss typ som går att skriva ned för att
absorbera förluster och återställa kapitalet. Införandet av kravet följer av
EU:s krishanteringsdirektiv som genomförts i Sverige genom lagen om
resolution. Riksgälden ska som resolutionsmyndighet besluta om utformningen
av kravet.

Tillämpning av minimikravet på nedskrivningsbara skulder

KontaktRobert Sennerdal, pressekreterare, 08 613 46 94

---------------------------------------
This announcement is distributed by Nasdaq Corporate Solutions on behalf of Nasdaq Corporate Solutions clients.
The issuer of this announcement warrants that they are solely responsible for the content, accuracy and originality of the information contained therein.
Source: Riksgälden via Globenewswire

Författare Hugin

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.